MÄlet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka attityder elever i grundskolan har till matematik och hur dessa eventuellt förÀndras genom skolÄren. Vidare Àr syftet att utreda om flickor och pojkar har samma attityder eller om deras Äsikter skiljer sig Ät. För att undersöka detta utformade vi en enkÀt vilken samtliga elever pÄ en skola (Är 1-9) i södra Sverige fick besvara. Sammanlagt besvarade 512 elever enkÀten. Resultatet visade att attityderna eleverna har till matematik var övervÀgande positiva men att intresset för matematik avtar nÄgot med stigande Älder.

Denna studie handlar om synliggörandet av matematik i förskolan. DÄ lÀroplanen föreskriver att alla barn skall utmanas och utvecklas i sitt matematiska tÀnkande och lÀrande sÄ Àr syftet med undersökningen att fÄ mer kunskap om hur och vad det Àr för matematik som synliggörs i förskolan. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ hur pedagogerna ser pÄ sin roll och kompetens i arbetet med smÄ barn och matematik. Genom vÄr litteraturstudie har vi fÄtt mÄnga idéer och kunskap om hur man kan arbeta med matematik i förskolan och förskoleklass. Vi genomförde en kvalitativ studie dÀr vi anvÀnde oss av enkÀter med öppna frÄgor.

VÄrat examensarbete gick ut pÄ att undersöka om man genom att anvÀnda rörelse i matematikundervisningen kan öka elevers motivation för Àmnet matematik. Undersöknings- metoden som vi anvÀnde oss av var intervjuer och observationer. Undersökningen genomfördes i en femteklass med 26 elever i PiteÄ kommun. Vid lektionstillfÀllena delade vi in klassen i tvÄ grupper, och de i sin tur var indelade i tre olika grupper, lÄg-, mellan- och högpresterande, dÀr varje grupp innehöll 4-5 elever. ?Rörelsematten? genomfördes pÄ idrottslektionerna, dÀr vi hade utformat sammanlagt 12 stationer, fyra stationer per pass.

Syftet med vÄrt examensarbete var att utforska lÀrare och elevers erfarenheter av praktisk matematik utifrÄn exemplet att uppskatta lÀngd. Fallstudien genomfördes pÄ tre skolor i SkellefteÄ kommun och vi anvÀnde oss av kvalitativa forskningsmetoder dÀr fyra lÀrare deltog i intervjuer och 16 elever deltog i observationer under aktiviteter. Resultatet av studien visade att lÀrares och elevers erfarenheter av praktisk matematik utifrÄn exemplet att uppskatta lÀngd Àr varierande. LÀrarnas egen instÀllning till Àmnet matematik tycks ha betydelse för valet av deras undervisningssÀtt. Samtliga lÀrare framhöll att praktisk matematik Àr viktigt.

Syftet med detta utvecklingsarbete Àr att se om en matematiklÄda kan skapa intresse för matematik hos de smÄ barnen pÄ förskolan. Forskning visar att man redan tidigt i förskolan bör börja arbeta med matematik för att skapa ett positivt förhÄllningssÀtt hos barnen till matematik. Matematiken ska utgÄ frÄn barnens vardag och genomsyras av lekfullhet och nyfikenhet. Genom att ha skapat en matematiklÄda med material som ofta förekommer i förskolans verksamhet vill jag se om dessa material kan fungera som underlag för matematik i förskolan dÀr barnen skapar ett intresse för matematik. Under en vecka var jag ut till min partnerskola och arbetade med fem stycken barn som Àr mellan tvÄ och tre Är för att se hur de mottog min matematiklÄda.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vad eleverna upplever att de lÀrt sig i Àmnet idrott och hÀlsa, samt om kunskapen motsvarar syften och mÄl i den nationella kursplanen för Àmnet. Studien genomfördes i form av en enkÀtundersökning bland 59 elever i Är 9. Resultatet visar att elevernas kunskap motsvarar mÄlen i kursplanen i vissa moment, medan detta inte uppfylls i andra moment. FÀrdigheter inom olika idrotter och social utveckling Àr det som eleverna sÀrskilt upplever att de lÀrt sig/utvecklat genom idrottsundervisningen, medan den psykiska aspekten av hÀlsa har hamnat i skymundan, tillsammans med kunskaper inom bland annat dans, friluftsliv och livrÀddning. Enligt detta kan konstateras att elevernas kunskap i sin helhet inte motsvarar syften och mÄl i kursplanen i tillrÀckligt hög grad, samt att undervisningen i idrott och hÀlsa fokuserar mer pÄ utövande av fysisk aktivitet Àn övriga syften och mÄl i den nationella kursplanen..

Arbetet ger en inblick i hur lÀrare arbetar med matematik och vilka faktorer som pÄverkar undervisning, samt vilka alternativa arbetssÀtt lÀrare kan tillgÄ för att matematikkunskap ska uppnÄs hos elever..

SAMMANFATTNINGEftersom LÀroplanen för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010 (Skolverket, 2010a) betonar vikten av att vi arbetar med matematik i förskolan, mer Àn tidigare, ville jag undersöka hur förskollÀrare beskriver att de arbetar med matematik i den pedagogiska verksamheten. Efter att jag tagit del och bearbetat litteraturen valde jag att fokusera pÄ följande frÄgestÀllningar:Hur gör man matematik pÄ förskolan?? Vad har förskollÀrare för instÀllning till matematik?? Har den reviderade lÀroplanen pÄverkat arbetssÀttet med matematik i förskolan? I sÄ fallhur?? Synliggörs matematik för barnen? För vÄrdnadshavare? I sÄ fall hur synliggörs den?Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie dÀr jag anvÀnde mig utav en intervjuguide. Jag intervjuade fem förskollÀrare.Alla intervjupersoner talar om att matematik kommer in naturligt i vardagen pÄ förskolan. De ger mÄnga olika exempel pÄ detta inom flera omrÄden sÄsom i samlingen, i matsituationen, ateljén men den finns dessutom med utomhus pÄ gÄrden och i skogen.

Flera av Skolverkets rapporter visar att antalet elever som har svÄrigheter i matematik ökar. Vad kan det bero pÄ?Jag har inför min studie studerat vilka orsaker forskare anser kunna finnas till att elever hamnar i svÄrigheter i matematik. Jag har förstÄtt att det Àr ett mycket komplext problem med mÄnga sammanhÀngande orsaker. Flera forskare lÀgger dock en stor vikt vid undervisningen och att den till och med kan bidra till att elever fÄr svÄrigheter i matematik.Mitt syfte med min studie var, att ur lÀrares beskrivningar om deras undervisning diskutera om sÄdana brister i undervisningen finns, som forskarna menar kan leda till att elever fÄr svÄrigheter i matematik..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats var att undersöka vilken betydelse den nationella kursplanen i Àmnet idrott och hÀlsa har för lÀrarna. För att uppnÄ vÄrt syfte valde vi att utgÄ frÄn följande frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt följer lÀrarna i idrott och hÀlsa kursplanen i undervisningen? PÄ vilket sÀtt anvÀnder sig lÀrarna av kursplanen i sin planering? Vilka Àr för- och nackdelarna med kursplanen enligt lÀrarna?MetodVi valde att arbeta med en kvalitativ metod och vi genomförde fyra stycken fenomenologiska intervjuer med grundskolelÀrare i idrott och hÀlsa. Skolorna valdes utifrÄn ett specifikt omrÄde i nÀrheten av Stockholm. Urvalet av lÀrare, tvÄ kvinnliga och tvÄ manliga, skedde slumpvis och vi bokade intervjuer med de fyra först tillgÀngliga.

BAKGRUND:Matematik finns överallt i vÄr nÀrmiljö och Àr mycket mer Àn bara siffror. Utemiljön kan anvÀndas pÄ mÄnga olika sÀtt och det Àr bara fantasin som sÀtter grÀnser för vilka. I lÀroplanerna och kursplanen för matematik finns det exempel pÄ mÄl som fördel kan uppnÄs pÄ andra platser Àn i klassrummet. Utemiljön kan erbjuda bland annat ett lustfyllt lÀrande, lÀttillgÀngliga konkreta material, arbete med kropp och sinnen och en obegrÀnsad stor yta. Matematiken Àr som ett landskap med öar och broar som med fördel kan arbetas med utomhus.

Syftet med examensarbetet Àr att jÀmföra de uppfattningar om matematik och rÀkning som finns hos barn i förskoleklass och deras pedagoger. Jag har valt en kvalitativ metod i min studie med intervjuer av barn och deras pedagoger. Resultaten av intervjuerna visar att barnen kopplar matematik till att rÀkna, anvÀnda mattebok eller att göra lÀxor. Vad gÀller rÀkningens innebörd sÄ kan barnens svar delas in i fem olika kategorier. Barnen ser rÀkning som att sÀga en ramsa, att anvÀnda siffror, att rabbla upp talen i ordning, att utföra rÀkneoperationer samt att rÀkna kvantiteter.

Studien Àr kvalitativ till sin karaktÀr och halvstrukturerade intervjuer med spansklÀrare har genomförts. Resultatet har analyserats utifrÄn en lÀroplansteoretisk inriktning. Syftet har varit att undersöka spansklÀrares uppfattningar av den aktuella kursplanen med fokus pÄ deras bedömningsarbete utifrÄn kunskapskraven. Undersökningens huvudsakliga resultat visar att lÀrarna kÀnner sig osÀkra i hur kunskapskraven i kursplanen ska tolkas och anvÀndas i bedömningen. Informationen kring hur den aktuella kursplanen ska anvÀndas har varit bristfÀllig.

Studiens syfte Àr att undersöka hur svenska och turkiska lÀrare undervisar i matematik och vilka de centrala skillnaderna Àr mellan svenska respektive turkiska lÀrares matematikundervisning, med fokus pÄ den kulturella och skolspecifika nivÄn. Den svenska nya lÀroplanen betonar innebörden med att eleverna ges möjlighet till att utveckla förmÄgan att lösa problem, anvÀnda logiska resonemang och kommunicera matematik, medan den turkiska lÀroplanen betonar innebörden av eleverna motivation till Àmnet och att fokus har Àndrats frÄn enbart skriftlig huvudrÀkning till rimlighetsbedömning och problemlösning. För att analysera empirin anvÀnds ramfaktorteorin som beskriver olika faktorer som pÄverkar undervisningens möjligheter och begrÀnsningar. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer och observationer i Ärskurs 2 och 3 bÄde i Sverige och i Turkiet, dÀr observationerna filmades. I resultaten framkom det att svenska och turkiska lÀrares matematikundervisning skiljer sig genom att det var större fokus pÄ gemensam genomgÄng vid introduktion av ett nytt omrÄde i Turkiet medan den gemensamma genomgÄngen i den svenska undervisningen var kortare.

I denna aktionsforskning utarbetas, anvÀnds och utvÀrderas en metod för muntliga prov i matematik A. De frÄgor som vi har arbetat utifrÄn gÀller valet av uppgifter, hur sjÀlva genomförandet av ett muntligt prov ska gÄ till samt hur man bedömer det muntliga provet..