En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

Den huvudsakliga tillgången hos små nystartade kunskapsintensiva företag är deras humankapital som är lättrörligt och svårbedömt. Syftet är att undersöka om nuvarande externa finansiärers kreditbedömning är användbar för att bedöma kredittrovärdigheten av små nystartade kunskapsintensiva företag och om de externa finansiärerna kan uppfylla dessa företags behov och önskemål. Vi har intervjuat små nystartade kunskapsintensiva företag och externa finansiärer. Vi har kompletterat intervjuerna med en enkätundersökning. Vår undersökning visar att de externa finansiärerna främst studerar affärsidén och kassaflödet.

Failed system development projects are a common sight within the IT-industry. During the last ten years we have seen several more or less disastrous high profile projects being reported in the news. One aspect that might hold some of the responsibility for these failures is the fact that more organisations are knowledge intensive which makes their work processes difficult to capture in computer systems. How requirements engineering is handled becomes even more important in these cases, where processes are unpredictable and rely on individual judgement and knowledge. In this study we have examined the challenges of developing systems for knowledge intensive businesses through a method of qualitative case study of a university laboratory.

Title: A study about conditions for leadership in knowledge-intensive firms.Authors: Cecilia Ekström and Niklas SandbergKeywords: Leadership, knowledge-intensive firm, hierarchies, followers.Background: Leadership is becoming one of our greatest social myths and is considered a total solution for many problems that occur in an organization. The view of leadership is usually from a top-down perspective, which contributes to an often underestimated view of the follower. Just as it is important to understand the leader's view of leadership, it is important to understand how employees view the structure from which the leader derives its legitimacy. The existing conditions in knowledge-intensive firms, such as autonomy, place special demands on the formal leadership.Purpose: The purpose of this study takes an employee perspective, to understand what the conditions are for formal leadership in knowledge-intensive firms.Method: A qualitative research method was used and empirical material was collected through interviews with employees in knowledge-intensive firms. The empirical material was analyzed by the respondents? mental images which were set against the theoretical framework of the thesis.Conclusions: The conditions for formal leadership in knowledge-intensive firms make it advantageous to have a leader with a withdrawn role.

Uppsatsen har sin grund i fenomenografin som metod. Detta ger ett innehåll bestående av variationer i uppfattningar kring fenomenet kompetens. Teoretiskt beskrivs vägen för analysen genom beskrivningar och giltighet angående kunskapsutveckling, kompetens och de lärande.Studieobjektet definieras genom några Kunskapsintensiva verksamheter vilka valts ut inom den samhällsplanerande sektorn i det svenska samhället. Empiriskt bygger datamaterialet på intervjuer med åtta representanter från tre olika organisationer vilka fungerar som respondenter i studien.Min uppfattning är att kompetens fordrar ett synsätt som innebär kunskapsutveckling. Därför förs ett teoretiskt resonemang kring några faktorer vilka kan betraktas påverka synen på kunskap och kunskapsutveckling: kunskapsbegreppet, handlingsutrymme att nå "rätt kunskap" och dess relation till olika tidsfaser, sociala situationer, sociala grupper och därmed till de internaliserade normer som där gäller för kompetens.En teoretisk diskussion förs kring möjligheten att identifiera och definiera kompetens i en verksamhet genom tre infallsvinklar - dess sakinriktning, identifikationsinriktning och målinriktning det vill säga vad som görs, hur det görs, varför det görs och vem som gör det.

Bakgrund och problem: Belöningssystem av olika varianter är vanliga inom kunskapsintensiva företag, trots att det många gånger är svårt att mäta de prestationer som ska belönas på ett korrekt sätt.Syfte: Att skapa förståelse för vad som motiverar användandet av belöningssystem inom en typ av kunskapsintensiva företag och hur det påverkar mätningen av de anställdas prestationer.Avgränsningar: Uppsatsen har avgränsats till att enbart undersöka belöningssystem och prestationsmätning för konsulter och konsultchefer på operativ nivå.Metod: Kvalitativa intervjuer med personer i ansvarsposition på sex datakonsultföretag har genomförts. Det empiriska materialet har analyserats utifrån en teoretisk referensram om inre och yttre motivation, belöningssystem och prestationsmätning relaterat till kunskapsintensiva företag.Resultat och slutsatser: Hur man ser på vad som motiverar människor påverkar vilken typ av belöningssystem man väljer att ha samt hur man utvärderar de anställdas prestationer. Ser man till inre motivation belönar man genom karriärutveckling, kompetensutveckling samt positiv feedback. Prestationsmätningen sker främst genom subjektiva utvecklingssamtal samt kundnöjdhetsundersökningar. Ser man till yttre motivation erbjuder man monetära belöningar och prestationsmätningen baseras på beläggningsgrad och timpris men även subjektiva utvärderingar.Förslag till fortsatt forskning: En utökad studie, det vill säga en undersökning av fler företag skulle vara intressant då man kan dra fler slutsatser.

Uppsatsen syfte är att jämföra hur redovisningen av humankapital i årsredovisningar skiljer sig mellan de största börsbolagen på Stockholmsbörsen och kunskapsintensiva företag. Syftet med uppsatsen är dels att jämföra skillnaderna i hur redovisningen av humankapital i årsredovisningen är idag, samt även hur det varit historiskt de senaste åren. För att representera de två företagsgrupperna har tio företag från varje respektive grupp valts ut med årsredovisningar från åren 1996-2004. Totalt har 60 årsredovisningar från granskats och bedömts från en checklista utformad utifrån den offentliga debatten. Resultaten har analyserats genom den institutionella teorin och prövats statistiska genom hypotestester.

Syfte: Att beskriva och analysera kunskapsintensiva företags arbete med att rekrytera, bibehålla och hantera avgången av sin personal. Metod: Med utgångspunkt i det hermeneutiska synsättet och genom en kvalitativ och, till största delen, deduktiv metod har en fallstudie omfattande tre kunskapsintensiva företag genomförts. Teori: Kapitlet är uppbyggt utifrån studiens tre grundpelare; rekrytering, bibehållande och avgång. Teorierna behandlar till största del motivation och förfaranden som ämnar leda till detta. Empiri: Det empiriska materialet består av data som samlats in under intervjuer med de tre fallföretagen.Resultat: Fallföretagen arbetar i olika utsträckning med att etablera kontakt med kandidatmarknaden, men alla tre använder sig av liknande argument för att attrahera potentiella medarbetare.

Monetära belöningar är en vanlig förekommande metod i kunskapsintensiva företag för attöka motivation och därmed prestation hos en organisations medarbetare samtidigt sommonetära belöningars influens på motivation är ett omtvistat ämne där vitt skilda resultat haruppvisats. Ett förbisett område inom motivationsforskning är huruvida monetära belöningarinfluerar strategiskt lärande. Dock använder kunskapsintensiva företag monetära belöningarsamtidigt som anställdas strategiska lärande är av stor vikt för fortsatt överlevnad. Dennauppsats ämnar därmed belysa detta med intentionen att utveckla forskningsbidrag till såvälteori som praktik. Resultatet av vår kvalitativa undersökning tyder på att motivation tillstrategiskt lärande influeras av autonom motivation och att monetära belöningar indirektinfluerar till motivation genom att vara en symbol för att uppnå något för individen önskvärt.Subjektiva och otydliga mål kan vara fördelaktiga för att åstadkomma autonom motivationhos företagets individer då dessa uppmuntrar till nyfikenhet och egna individuella tolkningar..

SammanfattningI dagens samhälle och framför allt i media talas det idag mycket om den stora mängden 40-talister som har börjat och som ska gå i pension. Det talas om att dessa blivande pensionärer kommer att ta med sig mycket viktig kompetens som är av stor vikt för de verksamheter där de arbetat. Denna kompetens, menar media, är oerhört viktig att bevara så att det fortfarande finns verksamheter som utvecklar sig framåt, istället för att gå bakåt. Media menar också att den försvinnande kompetensen leder till en kris och är ett stort hot mot arbetsmarknaden. Syftet med vår undersökning är att undersöka och jämföra olika verksamheters handlingsplaner för att hantera de stora pensionsavgångar som sker då 40-talisterna lämnar arbetsmarknaden. Våra frågeställningar är: Hur ser verksamheterna på de stora pensionsavgångarna av 40-talister, som målats upp som ett stort hot i bland annat media?Vad använder verksamheterna sig av för metoder för att bevara och utveckla den kompetens som finns? Vilka skillnader och likheter finns mellan kunskapsarbeten och industriella arbeten? I vår undersökning har vi genomfört sex intervjuer och vi har träffat personalansvariga på tre kunskapsintensiva och tre industribaserade verksamheter.

Inom de flesta företag har samarbete blivit ett allt viktigare område där sociala egenskaper ibland värderas högre än konkreta uppgiftsrelaterade kunskaper. Forskningen har visat att samarbete ofta leder till högre effektivitet och produktivitet. Dock är det inte lika självklart hur individen själv upplever samarbete ur ett motivationsperspektiv.Syftet med denna uppsats är att göra en statistisk undersökning om och hur samarbete på arbetsplatsen påverkar motivationen bland individer inom nio kunskapsintensiva grupper.Slutsatsen som kan dras av undersökningen är att hög grad av gruppkänsla påverkar motivationen genom att den ökar ansvarskänslan samt förståelsen av arbetet.Kunskapsutbytet påverkar motivationen genom att det ökar meningsfullheten, ansvarskänslan och förståelsen i arbetet. Gemensamma mål leder till ökad gruppkänsla och gruppbaserade arbetsuppgifter leder till ökat kunskapsutbyte. Kontraproduktivt beteende minskar inte motivationen, dock sänker den gruppkänslan som i sig påverkar motivationen..

Det finns en djupt rotad allmän uppfattning om att de nya kunskapsintensiva företagen är föredömliga vad det gäller struktur samt hur man styr och kontrollerar förhållanden inom organisationen. Åsikten tycks vara att medarbetaren inom kunskapsintensiva företag får en betydligt mer framträdande roll och stor beslutsmakt över sina egna arbetsvillkor.Studiens syfte är att undersöka hur två företag inom konsultbranschen är uppbyggda rent strukturellt och hur dessa organisationer styrs. Det ska utmynna i en jämförelse mellan verksamheterna. Studien är baserad på företagen Deloitte och PricewaterhouseCooper (PwC) som är två ledande företag i konsultbranschen.Den teoretiska referensramen presenterar bland annat litteratur inom organisationshierarki och organisationskultur där en rad författare resonerar kring sin syn på struktur och styrning. Alvesson i sin tur återger istället ingående beskrivningar på begreppet kunskapsintensiva företag.

Vi vill genom denna studie av revisionsbranschen öka förståelsen för hur organisationskontexten bidrar till det kunskapsintensiva företagets möjlighet att dra nytta av den kunskap som medarbetarna besitter genom intern kunskapsspridning, med fokus på en projektstruktur där arbetet utförs i team. Vi har utifrån teorier försökt definiera begreppet kunskap. Kunskapens vikt i företagets jakt på konkurrensfördelar har också rätts ut utifrån tillgängliga teorier. Vi har också redogjort för organisationsstrukturens, framförallt projektorganisationens, förmåga att underlätta kunskapsspridning och hur kommunikation och sammansättning av team bidrar till detta. Studien har utifrån kvalitativa, semistrukturerade intervjuer införskaffat empiri från företag inom den kunskapsintensiva branschen.

Syftet med uppsatsen är att ur ett ledningsperspektiv öka förståelsen för motiven till varför/varför inte kunskapsintensiva tjänsteföretag väljer att visualisera intellektuellt kapital. I uppsatsen har den kvalitativa metoden använts. Vi har samlat in primärdatan genom telefonintervjuer och frågeformulär via e-mail. I analysen har vi tolkat den insamlade datan för att kunna få en förståelse av forskningsfrågan. Det som tydligt framträder i vår undersökning är att kunskapsintensiva tjänsteföretag väljer att visualisera intellektuellt kapital för att visa sitt verkliga värde, erhålla uppmärksamhet och utvecklas internt.

Tjänsteföretag har fått en alltmer ökad betydelse för svensk ekonomi under senare år. Dessa företag drivs under olika förutsättningar och ett sätt att dela in dem kan vara efter hur kunskaps- respektive kapitalintensiv dessa är. Syftet med uppsatsen var att undersöka om utformning av ekonomistyrning skiljer sig åt beroende på hur kunskapsintensiv verksamhet som bedrivs. Undersökningen har genomförts genom personliga intervjuer vid fyra tjänsteföretag, två med kunskapsintensiv verksamhet och två med rutinintensiv verksamhet. Uppsatsens teoridel beskriver ekonomistyrningens styrmedel samt olika faktorer som påverkar ekonomistyrningen.