I uppsatsen undersöks marknadskoncentrationen på den svenska marknaden för inrikesflyg. Utgångspunkt är Marknadsdomstolens dom 2001:4 rörande SAS missbruk av dominerande ställning, där användning av EuroBonus-programmet för poänginsamling inrikes förbjöds. Andra bolag kan dock fortfarande använda bonusprogram. En diskussion förs rörande substitut till flyget och bonusprogrammens konkurrenseffekter behandlas. Vi utreder om SAS fortfarande var dominerande år 2007 eller om beslutet bör omprövas.

Det har varit tillåtet för noterade bolag att köpa tillbaka egna aktier sedan 10 Mars 2000, vilket gör Sverige till ett av de sista västländerna som införde återköp. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka utmärkande faktorer det finns för företag som gjort återköp mellan åren 2000-2002. Vi har undersökt 16 företag på A-listan som har gjort återköp. För att urskilja eventuella faktorer som ökar företagens benägenhet till återköp har vi jämfört de återköpande företagen med en lika stor kontrollgrupp, även den från A-listan. Skillnaderna har vi försökt påvisa kvantitativt genom att granska nyckeltal från företagens årsredovisningar.

I följande arbete har en ekonometrisk undersökning av svensk verkstadsindustri genomförts. Åtta bolag, registrerade på Stockholmsbörsen, och tillhörande verkstadsindustrin har valts ut. Dessa är Volvo AB, Sandvik, ABB, Alfa Laval, Assa Abloy, SKF, Scania och Atlas Copco. Bolagens genomsnittliga avkastning utgör den beroende variabeln i undersökningen. De förklarande variablerna har valts med hänsyn tagen till fakta presenterad i bolagens årsrapporter samt ekonomisk relevans.

Författaren utreder i denna uppsats medelst empirisk analys huruvida det existerar någon skillnad i riskjusterade pekuniära prestationer mellan traditionella och »etiska« fonder på den svenska fondmarknaden. Författaren kartlägger först den svenska fondmarknadens bestånd av »etiska« fonder. Därefter upprättar författaren en databas över samtliga de fonder på den svenska fondmarknaden ? »etiska« såväl som traditionella ? som verkar inom de två klart avgränsade investeringsuniversumen »Sverige« och »Global, mix bolag«. Till denna databas för författaren uppgifter om fondernas riskjusterade pekuniära prestationer, kvantifierade i de tre prestationsmåtten Sharpemått, Treynormått och Jensenmått samt baserade på historiska data för den senaste treårsperioden.

Denna studie undersöker ifall det förekommer earnings management (EM) vid stock-for-stock-förvärv på den svenska marknaden. Tidigare forskning har gett tydliga tecken på att EM sker inför företagsförvärv och det finns starka incitament att använda sig utav det. Detta undersöks genom att studera om det sker en ökning av diskretionära periodiseringar, som mäts genom Modified Jones Model, åren innan förvärvet till skillnad från tidigare år. Studien undersöker även om målföretagets relativa storlek har en påverkan på EM. Undersökningens resultat från första hypotesprövningen indikerar att EM förekommer i svenska bolag redan tre år innan stock-for-stock-förvärv.

Investor Relations har två syften att uppfylla. Investor Relations ska öka marknadens effektivitet, genom att vara ett verktyg för att kommunicera med marknadens olika aktörer. Investor Relations kan också vara ett relationsmarknadsföringsverktyg, där dess uppgift är att marknadsföra bolaget på bästa sätt. Utvecklingen i de svenska bolagens ägarstrukturer går ifrån några stora ägare till ett mer spritt ägande, vilket är resultatet av fler börsnoteringar och den globalisering som skett. Detta har lett till att kraven på bolagens Investor Relations har ökat under åren.

Syftet med studien var att undersöka attityden till verkligt värde och hur fastighetsbolag i Västra Götaland skulle gå tillväga vid framtagandet.1 januari 2014 kommer det nya regler för svensk redovisning vid namn K-regelverket.  Det nya regelverket är framtaget av bokföringsnämnden som har influerats av det globala regelverket IFRS. Studien riktade in sig mot större onoterade fastighetsbolag i Sverige, dessa bolag berörs av huvudregelverket K3 som är principbaserat. Regelverket saknar tydliga definitioner och praxis, därför finns det en osäkerhet bland bolagen. Hittills har förvaltningsfastigheter enbart bokförts med anskaffningsvärde, K3 regelverket kräver att fastighetsbolagen även skall redovisa verkliga värdet i not.För att ta reda på vad fastighetsbolagen tyckte, utfördes både en intervju- och enkätundersökning.

The Swedish group contribution rules entails that group contribution is only allowed when the parent company owns more than 90 percent in a company. To be able to deduct group contribution some conditions has to be fulfilled. One condition is that the receiver of the contribution shall not be a resident of a foreign state. The question that arises is whether group contribution with deductibility is consistent with the non-discrimination clause. In some group contribution situations several tax conventions can be applicable.

Bakgrund:Handeln på aktiemarknaden har den senaste tiden genomgått en teknisk utveckling och blivit mer lättillgänglig för flera. Här verkar aktieägare med förhoppningen om att skapa en överavkastning på aktiemarknaden. I motsatt förhållande finns det studier som menar att det inte skulle finnas några möjligheter till överavkastning. Därmed blir det intressant att undersöka huruvida nyckeltal kan förklara avkastningen för dagens aktiebolag.Syfte:Syftet med studien är att undersöka hur väl nyckeltal förklarar den kortsiktiga avkastningen hos tillväxt- respektive värdebolag. Detta för att komma fram till om något nyckeltal är mer användbart för att förklara sambandet till den kortsiktiga avkastningen för tillväxt- eller värdebolag.Metod:Studien bygger på en kvantitativ metod där tre nyckeltal har analyserats med hjälp av enkel linjär regression.Resultat:Studiens resultat konstaterar att nyckeltalet, avkastning på totalt kapital, är mest användbart för att förklara sambandet till den kortsiktiga avkastningen hos tillväxt- och värdebolag.

I april 2011 arbetar riksenheten mot korruption med nio utredningar där koppling till kommuner, landsting eller kommunala bolag finns. Trots att Sverige i en internationell jämförelse har en låg korruptionsgrad så förekommer fall av korruption. Syftet med denna uppsats är att undersöka korruptionens mekanismer på kommunal nivå i Sverige. För att uppfylla detta söks svar på frågeställningar gällande den kommunala organisationens betydelse för korruption, om några sambandsfaktorer finns samt huruvida etiska förhållningssätt kan vara av betydelse. Teorin som övergripande används menar att en gynnsam frestelsestruktur främjar ett korrupt beteende.

Swedish family companies are facing a tremendous change in the form of generation changes because of the large part of owners that are about to retire. If all 45 000 to 50 000 family companies ceases to exist, Sweden looses a significant part of business trade.There are numbers of different methods for an older generation of owners to transfer their companies to a younger generation such as inheritance, gift, will, internal stock transfer, division?s etc., where inheritance is the most complex area. That an owner of a company dies without any plan for the future of the company is not preferable because the rules of legal successions occur. The law system regarding inheritance is usually not a good method since the surviving wife, who has the primary right to the inheritance, may not be interested in the company.

Behovet av reglering av relationerna mellan ledningen/bolagsorganen och ägarna i aktiebolag har fått en allt större betydelse till följd av den ökande internationaliseringen. Synen på de etiska reglerna har förvrängts. Skandalerna har duggat tätt i hela världen och förtroendet för företagsledningarna har minskat kraftigt. Naturligtvis utgör svenska företag inte något undantag. För att motverka dessa strömningar har lagar och regelverk om ökad intern kontroll stiftats.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning av goodwillposten som kan förklaras av innovationsförmågan i svenska börsnoterade företag.Inledning: Goodwill är en immateriell tillgång och uppstår i samband med företagsförvärv. På senare år har posten fått en stor betydelse och den ger även ett uttryck för framtida ekonomiska fördelar. Goodwill är svårdefinierat eftersom att posten exempelvis kan innehålla kundrelationer, varumärken, bra rykte etc. I dagsläget är innovation en viktig faktor för företag och har stor betydelse för ekonomisk tillväxt. Företagens innovationsförmåga borde därför ha en påverkan på goodwillpostens värde.Metod: I denna studie har en kvantitativ undersökning gjorts.

Från och med den 1 januari 2005 måste alla börsnoterade bolag redovisa enligt IFRS. Fördelar med IFRS är harmonisering av redovisningsprinciperna mellan olika länder, internationellt enhetlig redovisningspraxis och att investerare lättare kan jämföra olika företags finansiella information som är baserade i olika länder. Nackdelar med IFRS är att reglerna är mer omfattande och detaljerade än de tidigare rekommendationerna från Redovisningsrådet. Vid införandet av IFRS 2005 förutspådde branschfolk inom redovisningsområdet att de nya redovisningsreglerna skulle ha en stor effekt på resultatet och det egna kapitalet och många var kritiska till att reglerna var för mycket orienterade mot marknadsvärdering. Därför är det av intresse att veta vilka effekter som har uppkommit på grund av IFRS 3 och IAS 39, som på förhand förutspås påverka företagen mest.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om och i så fall hur redovisningen av kortsiktig rörlig ersättning för ledande befattningshavare har förändrats i årsredovisningen samt om informationsasymmetrin mellan mindre aktörer och företagsledning har minskat till följd av detta. Metod: Undersökningen är gjord ur ett agentteoretiskt perspektiv. Dokumentstudiens underlag består av årsredovisningar från 16 börsbolag under åren 1996-2004. Undersökningen är av deskriptiv karaktär och ansatsen har klara deduktiva inslag. En analysmodell har skapats för att undersöka samtliga företag, skapandet av analysmodellen har varit av iterativ karaktär, där både regelverk och det empiriska underlaget varit utgångspunkter.