I november 2010 avskaffades revisionsplikten för små bolag och diskussioner har förts kring vilka konsekvenser detta skulle få för både bolagen och dess intressenter. En negativ aspekt som lyftes fram innan genomförandet av lagförändringen var att det skulle kunna påverka bankers kreditbedömning av företag, då den finansiella informationen skulle minska i trovärdighet utan en granskning av tredje part. Resultatet av detta skulle kunna utmynna i en ökad informationsasymmetri mellan bank och företag, och därmed försvåra kreditbedömningen. Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka faktorer som ligger till grund för bankers kreditbedömning av små bolag, mot bakgrund av revisionspliktens avskaffande och vad den inneburit för finansbranschen. Utifrån en kvalitativ studie där sju banker/kreditgivare tillfrågades kan det konstateras att revisionspliktens avskaffande för små bolag generellt sett hittills inte påverkat finansbranschen avsevärt.

Sammanfattning: Redovisningen av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40 har tidigare beskrivits i ett stort antal olika vetenskapliga alster. Merparten av dessa har dock tittat på börsnoterade bolag men det finns även andra företag som tillämpar IAS-reglerna. En grupp företag som gör det är de bolag som ägs av svenska staten. Ett av målen med IFRS är att skapa jämförbarhet och då bör inte ägarformen ha någon betydelse för redovisning och värdering. Denna studies syfte är därför att skapa insikt kring hur börsnoterade bolag respektive statliga fastighetsbolag skiljer sig vid värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde vid tillämpningen av IAS 40.

DefinitionerInitial public offering (IPO)Den första försäljningen av ett företags aktier på den publika marknaden.AvnoteringHändelsen då ett börsbolags aktie tas bort från marknaden.Sarbanes-Oxley (SOX)Ett omfattande och för ämnet väl undersökt amerikanskt regelverk.Private Equity (PE)Aktiekapital som inte är börsnoterat, investerare som investerar direkt i privata bolag eller köper ut publika bolag från börsen.International Financial Reporting Standard (IFRS)Internationella regler som styr rapporteringen av olika typer av transaktioner och händelser.Mergers & Acquisitions (M&A)Förvärv och sammanslagningar av bolag.Definitioner hämtade från http://www.nasdaq.com/investing/glossary/.

Studiens syfte är att belysa hur de mest omsatta bolagen på Stockholmsbörsens A-lista har valt att tillämpa svensk kod för bolagsstyrning. Detta utförs genom att kartlägga eventuella avvikelser från koden samt dess motiveringar Vidare studeras samband mellan bolagens tillämpning av koden, och hur ägarstrukturen i bolagen ser ut. För att åstadkomma detta används exit- och voiceteori. Informationen har inhämtats genom en omfattande granskning av berörda bolags årsredovisningar samt bolagsstyrningsrapporter. Resultatet visar på att tillämpningen av koden varierar mellan olika bolag.

Flera allvarliga skandaler har genom åren skadat revisorsyrkets rykte och trovärdighet vilket har gett upphov till flertalet lagförslag och lagförändringar med syftet att öka revisorns oberoende och således revisionskvaliteten. I och med den pågående finanskrisen har EU framfört ett lagförslag som bland annat innefattar krav på obligatorisk byrårotation för publika bolag.I denna studie analyseras eventuella kostnads- och kvalitetsförändringar för svenska publika bolag vid ett frivilligt byte av revisionsbyrå. I dagsläget är det inte möjligt att studera effekterna av obligatorisk byrårotation i Sverige, men i denna studie anser vi att vissa effekter av ett frivilligt byte är överförbara till en kontext med obligatorisk byrårotation.Syftet med studien var att undersöka om bolag som bytt revisionsbyrå erhållit initiala rabatter på revisionskostnaden och om revisionskvaliteten påverkades vid bytet.Resultaten visade att revisionskostnaden för publika bolag ökade året efter byråbytet. Tre år efter bytet erhöll bolagen rabatter och fyra år efter bytet hade revisionskostnaden återgått till normala nivåer. Studien visade även att de bolag som anlitat en revisionsbyrå som tillhör ?The Big 4? fick betala mer i revisionskostnad än de som anlitat en ?mindre? byrå.

Studiens syfte är att försöka beskriva Övervakningspanelens eventuella effekt på de bolag på Stockholmsbörsen som fått anmärkning. Detta realiseras genom att undersöka vad det är för typ av anmärkningar bolagen får, hur de hanterar dem och vilka faktorer som kan leda till att bolag får anmärkning. Vi började med att söka information om de teorier som vi använder i arbetet samt att utforma en modell som ledde till ett antal hypoteser. Vi kom fram till att positiv redovisningsteori, agentteori, institutionellteori och legitimitetsteori var de teorier som vi ansåg vara rätt att använda.För att uppnå syftet genomfördes dokumentstudier genom att granska årsredovisningar och kritik från Övervakningspanelen som lett till anmärkning på bolag. Detta ledde till en totalundersökning av noterade bolag på Stockholmsbörsens dåvarande A- och O-listor.Empiriska fakta analyserades bland annat med hjälp av olika tester i SPSS.

Studien belyser skillnader mellan hur bolag med och utan resultatbaserad ersättning allokerar goodwill och immateriella tillgångar vid rörelseförvärv. Studien omfattar noterade bolag på NASDAQ OMX Stockholm. Noterade bolag är efter införandet av IASBs redovisningsstandarder i Sverige 2005 skyldiga att vid rörelseförvärv identifiera och särredovisa immateriella tillgångar från goodwill i linje med IFRS 3. Studien uppmärksammar att stora delar av köpeskillingen allokeras till goodwill och att få immateriella tillgångar identifieras. Ett av motiven till detta kan finnas inom Positive Accounting Theory där företagsledningen antas handla i egenintresse genom att välja en redovisningsmetod som gynnar resultatet och därmed också den personliga ersättningen.

Under de senaste två decennierna har olika modeller och metodologier influerat internredovisningen i riktning mot att ta hänsyn till fler faktorer än rent finansiella. Nyckeltal hämtade ur verksamhetens olika områden ska väljas på ett sådant sätt att de tydligt återspeglar huruvida företaget lyckas med sin strategi. Dessa tongångar har inte fått fullt gehör bland de fyra företag som undersöks i denna studie. De undersökta företagen, Ångpanneföreningen, Capgemini, HiQ och Mogul, verkar helt eller delvis i IT-konsultbranschen, och kan alltså klassificeras som kunskapsintensiva. Detta gör dem till goda kandidater för modernare redovisningskoncept, eftersom de inte verkar i en traditionell bransch där tillverkning och logistik dominerar internredovisningen.

Vi har valt att undersöka hur nyemissioner påverkar aktiekursen. Detta eftersom det den senaste tiden genomförts ett antal nyemissioner på stockholmsbörsen. Undersökningen genomfördes genom en kvantitativ eventstudie av ett antal nyemissioner genomförda på stockholmsbörsen mellan åren 2000-2007. I undersökningen delades de identifierade bolagen upp efter storlek och bransch för att därigenom försöka finna eventuella mönster. För att kunna dra konkreta slutsatser beräknades, med hjälp av ett t-test, konfidensintervall för de olika kategorierna fram.

Uppsatsen har sin grund i fenomenografin som metod. Detta ger ett innehåll bestående av variationer i uppfattningar kring fenomenet kompetens. Teoretiskt beskrivs vägen för analysen genom beskrivningar och giltighet angående kunskapsutveckling, kompetens och de lärande.Studieobjektet definieras genom några kunskapsintensiva verksamheter vilka valts ut inom den samhällsplanerande sektorn i det svenska samhället. Empiriskt bygger datamaterialet på intervjuer med åtta representanter från tre olika organisationer vilka fungerar som respondenter i studien.Min uppfattning är att kompetens fordrar ett synsätt som innebär kunskapsutveckling. Därför förs ett teoretiskt resonemang kring några faktorer vilka kan betraktas påverka synen på kunskap och kunskapsutveckling: kunskapsbegreppet, handlingsutrymme att nå "rätt kunskap" och dess relation till olika tidsfaser, sociala situationer, sociala grupper och därmed till de internaliserade normer som där gäller för kompetens.En teoretisk diskussion förs kring möjligheten att identifiera och definiera kompetens i en verksamhet genom tre infallsvinklar - dess sakinriktning, identifikationsinriktning och målinriktning det vill säga vad som görs, hur det görs, varför det görs och vem som gör det.

Ersättningar och så kallade incitamentsprogram till verkställande direktörer och ledande befattningshavare har sedan en tid tillbaka varit föremål för en offentlig debatt. Åsikterna om behållningen av incitamentsprogram går isär. Ett argument som ofta används på bolagsstämmor för att få aktieägare att godkänna bonusprogram är att dessa i slutändan kommer att gynna dem genom att de får en högre avkastning. Hur mycket sanning ligger det då i att bolag som lockar med bonusprogram får sina anställda att arbeta mer med resultatet att bolagen utvecklas bättre än konkurrenter som inte har bonusprogram?Syftet med denna uppsats är att förklara hur sambandet mellan bolag som har aktierelaterade incitamentsprogram, bolag som saknar sådana program och respektive bolagskategoris värdeutveckling utifrån specifika nyckeltal ser ut för att därigenom kunna verifiera eller förkasta följande hypotes:?Företag som har aktierelaterade incitamentsprogram har en bättre värdeutveckling än företag som inte har det.Med värdeutveckling avses omsättningstillväxt och avkastning på eget kapital.En kvantitativ studie har gjorts utifrån ett positivistiskt förhållningssätt och ett analytiskt perspektiv.

Revisorn står inför ett fundamentalt dilemma, där oberoende måste prioriteras under revisionen samtidigt som konsulttjänster utgör en viktig inkomstkälla och kräver en god relation till klienten. Detta dilemma kan vara extra problematiskt i små bolag eftersom risken för socialt beroende antas vara större när färre individer är involverade. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur revisorer resonerar kring gränsen mellan rådgivning och revision i små bolag. För att uppnå syftet med studien har sju revisorer intervjuats och materialet har studerats utifrån social identitetsteori. Resultaten indikerar att revisorer för små bolag har stark identifikation med klienten, vilket kan göra att deras oberoende riskerar att nedprioriteras till förmån för klientens behov.

SammanfattningSyftet med den här uppsatsen var att undersöka chefers syn på personalarbetet och vikten av de sociala relationerna på arbetsplatsen. Genom att använda oss av en kvalitativ metod och en fenomenologisk ansats har vi studerat hur de arbetar och motiverar medarbetarna samt hur de skapar och bevarar goda relationer. Empirin har samlats in genom tematiskt öppna intervjuer och totalt intervjuades tio stycken chefer inom kunskapsintensiva företag, begränsat till den privata sektorn. I enlighet med den fenomenologiska ansatsen är det chefernas egna tankar och upplevelser som har utgjort fokus i vår analys. Vidare har vi även kopplat det empiriska materialet till den tidigare forskningen och de teoretiska begreppen.

Bakgrund och problem: En av de konvergerade redovisningsstandarder som finns i IFRS och US GAAP är standarden om rörelseförvärv av bolag. Enligt regelverket får inte goodwillposten innehålla identifierbara materiella eller immateriella tillgångar och den ska endast utgöra en minoritet i förvärvsanalysen. Trots standardiseringar kvarstår skillnader mellan förvärv redovisas i Sverige och USA. Enligt tidigare forskning i Sverige utgör goodwill fortfarande en majoritet i köpeskillingen vilket går emot IFRS rekommendationer. En studie av bolag i USA görs för att jämföra med den svenska undersökningen.Syfte: Syftet med studien är att undersöka fördelningen av köpeskillingen vid rörelseförvärv i amerikanska bolag under år 2013.

Tidigare forskning tyder på att det med relativt stor träffsäkerhet går att förutspå en finansiell kris för ett företag. Finansiell kris har man då definierat som konkurs och använt sig av finansiella nyckeltal för att räkna fram ett specifikt värde som i sig skulle indikera ifall ett bolag stod inför hög, medel eller låg risk för att försättas i konkurs.I denna uppsats studeras nio bolag som avnoterats från Stockholmsbörsen på grund av konkurs under åren 1997 till 2008. Detta i syfte att testa om de tidigare vedertagna teorierna kring konkursprediktion även kan appliceras med framgång på bolag noterade på Stockholmsbörsen. Modellen som författarna använt sig av kallas Z-scoremodellen och är en modell innehållande fem viktade finansiella nyckeltal, framtagen av professor Edward I. Altman.