I början av 2005 blir IASB:s regler tvingande och gemensamma för alla noterade bolag inom EU. Årsredovisningarna skall nu upprättas enligt IASB:s standarder IAS/IFRS. De förändringar IAS/IFRS väntas bära med sig kommer i många fall att påverka bolagen och därmed antas att bolagen försöker tolka standarderna utifrån sin egen nytta. De olika tolkningarna kan leda till att IASB:s målsättning, harmonisering av den ekonomiska redovisningen, blir svår att uppnå.Vi har utgått från en positiv ansats och i studien används en deduktiv metod då våra hypoteser baseras på tidigare forskning och redan existerande teorier. Vår studie grundas på en totalundersökning, där målpopulationen omfattas av alla noterade bolag med goodwill på Stockholmsbörsen.

Problembakgrund: Den traditionella investeringsstrategin består av bland annat Modern Portföljvalsteori och Capital Asset Pricing Model, men på grund av empiriska problem efterfrågas alternativa investeringsstrategier. Denalternativa investeringsstrategini denna uppsats består av småbolags-, värdebolags- och momentumeffekt. Detta innebär att forskning visat att investering i småbolag tenderar att ge högreavkastning än i stora bolag, att företag med högt värde tenderar att ge högre avkastning än tillväxtbolag och att man bör satsa på förra årets kursvinnare.Syftet: Syftet med denna uppsats är jämföra, småbolag med stora bolag, värdebolag med tillväxt bolag och årets kursvinnare med årets kursförlorare, på den svenska marknaden för åren 1996-2012, för att se om den ena ger högre avkastning än den andra. Vi vill se huruvida dessa effekter finns på den svenska marknaden.Metod: Vi har använt en kvantitativ studie och jämfört avkastningen mellan de båda grupperna. För att sedan se om vi finner någon signifikant skillnad har ett T-test använts.

Revisionsplikt råder idag i Sverige för samtliga aktiebolag, oavsett storlek. De stora redovisningsskandaler som uppdagats de senaste åren på finansmarknaderna, som t.ex. amerikanska Enron, har lett till nya och hårdare krav på revision. Dessa hårdare krav har resulterat i högre kostnader för aktiebolagen, oavsett storlek, eftersom det tar längre tid för revisorn att utföra revisionen. I små bolag saknas dock vanligtvis den intressekonflikt som finns mellan aktieägare och bolagsledning i stora bolag eftersom ägarna i små bolag ofta driver verksamheten själva.

Under de senaste åren har olika företagsskandaler, både i Sverige och utomlands, varit ett uppmärksammat ämne i olika samhällsdebatter. Skandalerna har resulterat i att allmänhetens förtroende för svenskt näringsliv sjunkit. Denna förtroendeproblematik skapade behov av att reglera utövandet av bolagsstyrning, på engelska corporate governance. Kodgruppens uppgift är att utveckla den svenska Koden för bolagsstyrning som infördes 1 juli, 2005 och skall följas av bolag noterade på Nordiska börsen i Stockholm. I dagsläget omfattar Koden bolag noterade på Large Cap med hemvist i Sverige.

Från och med den 1 januari 2006 har skattereglerna för ägarna av fåmansbolag förändrats i och med införandet av nya 3:12-regler. Med de gamla reglerna var det oftast mest lönsamt att ta ut företagets överskott som en kapitalvinst genom avyttring av aktier. I och med införandet av de nya reglerna har det givits en större möjlighet än tidigare att ta ut bolagets överskott som lågbeskattad utdelning. Andra nyheter är att klyvningsräntan har höjts, löneunderlaget har fått större inverkan på gränsbeloppet och dessutom har kapitalvinstbeskattningen sänkts till 20 procent.Uppsatsen belyser de nya reglerna, jämfört med de gamla. Vi har urskiljt de företagsledare som gynnas av de nya reglerna vid en försäljning av bolag då en kapitalvinst uppstår som ska beskattas.

Bakgrund: Penningflöden är, till skillnad från redovisat resultat, svåra att manipulera och därmed relevanta att redovisa. Redovisningsrådet har inför 1999 kommit med en ny rekommendation, RR 7:98, beträffande kassaflödesanalyser. Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för kassaflödesanalyser och traditionella finansieringsanalyser genom att studera deras framtagande, informationsinnehåll och användningsområde. Genomförande: Vi behandlar teorier,principer, tekniker och regler om finansieringsanalyser. Vi har även undersökt attityder till finansieringsanalyser hos svenska börsnoterade banker och skogsbolag samt analytikers åsikter om finansieringsanalyser i dessa branscher.

Bakgrund: Det är nästan tio år sedan Kaplan & Nortons modell Balanced Scorecard lanserades och eftersom förutsättningarna för företagen förändrats markant sedan dess finns det anledning att undersöka om det finns delar av modellen som behöver utvecklas eller förfinas. Eftersom det inte längre är hårda resurser som avgör hur framgångsrikt ett företag är finns det anledning att se över de befintliga styrsystemen. För de kunskapsintensiva företagen handlar det i hög grad om att konkurrera med kunskap och att undersöka modellens giltighet med ett kunskapsstrategiskt fokus känns angeläget. Syfte: Uppsatsens syfte är att utreda huruvida lärande- och innovationsperspektivet i Kaplan & Norton?s Balanced Scorecard-modell är tillräckligt för dagens företag och deras visioner, mål och strategier samt kunskapsbehov.

Bakgrund:Den 1 juli 2005 implementerade Stockholmsbörsen Svensk kod förbolagsstyrning för alla börsbolag på den dåvarande A-listan och för alla bolag på den dåvarande O-listan med ett marknadsvärde som överstiger 3 miljarder kronor. Tanken med att större börsnoterade bolag blev först att implementera Svensk kod för bolagsstyrning var att dessa företag skulle utveckla system och rutiner för ett implementerande av koden och att sedan efter några år bredda tillämpningen av koden till börsens alla bolag. I skrivande stundpågår ett arbete med att revidera den nuvarande svenska koden för bolagsstyrning. Tanken är att en ny version skall presenteras under våren 2008 och implementeras vid halvårskiftet 2008. Kraven på svensk bolagsstyrning kommer då att förändras.

Bakgrund: Vid konkurser går stora värden till spillo och externa intressenter gör förluster. Genom att så snabbt som möjligt få rättvisande information om bolagets ställning kan externa intressenter vidta åtgärder för att undvika förluster. Vid bedömning av ett företags finansiella utveckling räcker det inte med att enbart studera redovisat resultat utan det är även viktigt att använda en uppställning som visar företagets finansiella flöden. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om det med hjälp av information från finansieringsanalysen går att förutse en konkurs. Genomförande: I undersökningen har 10 konkursbolagjämförts med 10 överlevande bolag i ett försök att finna skillnader mellan dessa med avseende på nyckeltal som tagits fram från finansieringsanalysen och balans- och resultaträkningen.

Enligt IAS 40 ? Förvaltningsfastigheter, definieras förvaltningsfastigheter som ?mark eller byggnader eller del av byggnad som innehas i syfte att generera hyresinkomster eller värdestegring?. Onoterade fastighetsbolag i Sverige har idag möjlighet att välja mellan att värdera sina fastigheter till anskaffningsvärde eller verkligt värde.IAS ? International Accounting Standards är en internationell redovisningsstandard inom EU som började tillämpas i januari 2001, men blev obligatorisk för börsnoterade bolag år 2005. Dessutom har alla medlemstater möjlighet att lagstifta om IAS-redovisning i icke-noterade bolag.

Uppsatsen syfte är att söka klargöra hur stor betydelse charterbolagens varumärken har för konsumenten vid valet av charterbolag. Jag har använt mig av teorier rörande varumärkets betydelse ur ett konsumentperspektiv, konsumentbeteende samt marknadskommunikation som sedan applicerats på empirin. Empirin består av sju kvalitativa intervjuer varav tre varit personliga intervjuer och de resterande fyra har varit telefonintervjuer. Slutsatsen är att varumärket inte är av överordnad betydelse för mina respondenter vid valet av charterbolag. Respondenternas varumärkeskännedom om de största aktörerna är, med vissa undantag, god.

Bakgrund och problem: Revisionsplikten för små aktiebolag är avskaffad sedan den1 november 2010. Av alla bolag som startat efter det datumet, och som omfattas av frivilligrevisionsplikt, så väljer fortfarande ca 25 % att ha revisor. Därmed finns en oklarhet i varförfortfarande vart fjärde bolag väljer att ha revisor.Syfte: Syftet med studien är att kartlägga vad som karaktäriserar de mikroföretag som bildatsefter revisionspliktens avskaffande och som trots detta väljer att efterfråga revision.Avgränsningar: Studien är begränsad till de aktiebolag som enligt ABL inte omfattas avrevisionsplikt. Vidare avgränsas studien till de bolag som, förutom ovanstående, är startadeunder perioden 1 november 2010 till 1 maj 2012. Studien avgränsas, utöver detta, till bolagsom omsätter max 6 miljoner kronor, har en maximal balansomslutning om 3 miljoner kronorsamt maximalt 6 stycken anställda.Metod: Studien är av kvantitativ art och är en totalundersökning.

Risker finns vid alla typer av investeringar. Det kan vara i form av ekonomiska risker, miljörisker, hälsorisker, etc. Hur en verksamhet hanterar risker och vilken syn de har på risker är beroende av i vilket sammanhang de är verksamma i och vilken typ av investering det handlar om. Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur kommunala bolag resonerar när det gäller riskhantering vid miljöinvesteringar. Undersökningen riktar in sig mot det kommunalägda VA- och avloppsbolaget i Varbergs- och Falkenbergs kommun ? Vatten och Miljö i Väst AB (VIVAB).

Under senare år har verkställande direktörer omsatts i allt snabbare takt. Fenomenet kallas för VD-karusellen och syftar till att verkställande direktörer får ta allt större ansvar för utvecklingen på börsen. Marknaden i sin tur värdesätter den verkställande direktören vilket skapar reaktioner vid successioner. Detta kan anses paradoxalt eftersom den verkställande direktören påverkar hur marknaden värdesätter honom/henne.Syfte: Utifrån teorier och tidigare management forskning avser studien beskriva hur marknaden reagerar på successioner. Detta kombineras med hur företagen presterar efter successionen är genomförd.

Denna uppsats behandlar hur företag motiverar sina anställda för att öka lojaliteten. Vi har valt att studera detta utifrån ett ledningsperspektiv. Vi har undersökt två tjänsteföretag eftersom det är extra viktigt att de anställda är motiverade i kunskapsintensiva företag. Vi har gjort en fallstudie och intervjuat VD:n på JOB Media & Reklambyrå AB och avdelningschefen på KPMG i Luleå. I vår undersökning har vi kommit fram till att motivationsteorierna vi behandlat tillämpas i stor utsträckning i de företag vi undersökt.