SAMMANFATTNING Datum: 2009-11-02 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Författare: Peter Tillman 850503 Therese Wessman 860210 Handledare: Björn Carlsson Caroline Wigren Nyckelord: Kunskapsbevaring, informationssystem, personalomsättning Titel: Kunskapsbevaring genom informationssystem ? Hur bevaras den personbundna kunskapen när personalen byts ut? Problem: I vilken omfattning kan ett informationssystem bevara kunskapen i en organisation? Hur ska resterande del av kunskapen bevaras? Syfte: Rapporten ämnar belysa de möjligheter och begränsningar ett informationssystem har att fånga upp, bevara och sprida personbunden kunskap i en organisation. Metod: Arbetet inleddes med en teoretisk insamling av sekundärdata. Därefter genomfördes kvalitativa intervjuer med representanter från tre olika företag som på något sätt arbetar med Kunskapsbevaring kopplat till informationssystem. Slutligen analyserades informationen och slutsatser kopplat till teorin drogs. Slutsatser: ? Nästintill all nödvändig kunskap går att lagra men det är inte effektivt eller ekonomiskt försvarbart. ? Mänsklig interaktion krävs för att skapa förståelse för informationen som lagras i ett informationssystem, och för den information som inte går att förmedla genom ett. ? För att den mänskliga interaktionen skall fungera måste organisationskulturen främja detta. ? I många fall blir kunskapen effektiv först när den lämnat informationssystemet och blivit en rutin.

Denna studie syftar till att belysa hur offentliga organisationer arbetar kring Kunskapsbevaring och kunskapsöverföring. Vi har undersökt hur fem offentliga organisationer med olika organisationsstrukturer arbetar med att bevara kunskap inom organisationen, samt hur de överför kunskap mellan medarbetare och till nyanställda. Studien har samlat in det empiriska resultatet med semistrukturerade intervjuer. I analysen diskuteras det empiriska resultatet med ämnen som epistemologiska perspektiv inom knowledge management, maktperspektiv, politiska direktiv, arbetsmiljö samt kommunikationens roll. Resultatet av analysen påvisar bland annat att muntlig kommunikation är en viktig framgångsfaktor i en kunskapsprocess..

Denna studie syftar till att belysa hur offentliga organisationer arbetar kring Kunskapsbevaring och kunskapsöverföring. Vi har undersökt hur fem offentliga organisationer med olika organisationsstrukturer arbetar med att bevara kunskap inom organisationen, samt hur de överför kunskap mellan medarbetare och till nyanställda. Studien har samlat in det empiriska resultatet med semistrukturerade intervjuer. I analysen diskuteras det empiriska resultatet med ämnen som epistemologiska perspektiv inom knowledge management, maktperspektiv, politiska direktiv, arbetsmiljö samt kommunikationens roll. Resultatet av analysen påvisar bland annat att muntlig kommunikation är en viktig framgångsfaktor i en kunskapsprocess..

Denna studie syftar till att belysa hur offentliga organisationer arbetar kring Kunskapsbevaring och kunskapsöverföring. Vi har undersökt hur fem offentliga organisationer med olika organisationsstrukturer arbetar med att bevara kunskap inom organisationen, samt hur de överför kunskap mellan medarbetare och till nyanställda. Studien har samlat in det empiriska resultatet med semistrukturerade intervjuer. I analysen diskuteras det empiriska resultatet med ämnen som epistemologiska perspektiv inom knowledge management, maktperspektiv, politiska direktiv, arbetsmiljö samt kommunikationens roll. Resultatet av analysen påvisar bland annat att muntlig kommunikation är en viktig framgångsfaktor i en kunskapsprocess..

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det finns anledning att göra skillnad på organisationer i forskning om kunskapshantering. Syftet med den här uppsatsen är också att besvara om och i sådana fall hur och varför hanteringen av kunskap skiljer sig mellan organisationer i offentlig sektor och organisationer i privat sektor. Metod: Studien har en kvalitativ ansats, då en sådan lämpade sig bäst för att besvara uppsatsens syfte. Semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Intervjuerna genomfördes med en organisation från privat sektor och en organisation från offentlig sektor.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det finns anledning att göra skillnad på organisationer i forskning om kunskapshantering. Syftet med den här uppsatsen är också att besvara om och i sådana fall hur och varför hanteringen av kunskap skiljer sig mellan organisationer i offentlig sektor och organisationer i privat sektor. Metod: Studien har en kvalitativ ansats, då en sådan lämpade sig bäst för att besvara uppsatsens syfte. Semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Intervjuerna genomfördes med en organisation från privat sektor och en organisation från offentlig sektor. Utifrån den teoretiska referensramen analyserades empirin. Slutsatser: Båda organisationerna arbetar med kunskapshantering även om det ofta sker på ett omedvetet sätt. Vilka aktiviteter de ägnar sig åt som kan klassas som kunskapshantering sker därför undermedvetet och ger inte de effekterna på organisationen som de skulle kunna få.