Ett miljötÀnkande har uppkommit under de senaste decennierna, detta har gjort att byar med mÄl att vara helt ekologiska har arbetats fram, ekobyar. Efter teori- och empiristudier i Àmnena ekologiskt byggande, och ekobyar har en specifik ekoby, föreslagits. Studierna har skett i en begrÀnsad del av ekologiskt byggande, de delar som tas upp i examensarbetet HÄllbar utveckling? ekologisk bebyggelse Àr, Kretslopp, Byggnadsmaterial, Platsens förutsÀttningar, Gemenskap, Förnybar vÀrme respektive Mat och odling. .

Denna studie baseras pÄ förskollÀrares uppfattningar kring lek och lekens betydelse för barns utveckling. Studien belyser Àven hur förskollÀrare uppfattar den egna rollen i barns lek. I denna kvalitativa studie har intervjuer anvÀnts som metod dÀr sex förskollÀrare intervjuades. Resultatet visar att lek och lÀrande bildar en helhet dÀr leken inte kan skiljas ifrÄn barnens utveckling. Resultatet visar Àven att förskollÀrare bör respektera barns lek, men att grÀnsen i förhÄllande till att stödja eller styra barns lek Àr svÄr att urskilja.

Arbetet behandlar barnets rörelsebehov och den grovmotoriska utvecklingen för barn mellan ett till fem Är. LikasÄ behandlas förskolans inredning och utrustning i ute och innemiljön och vilken betydelse den kan ha för barnets grovmotoriska utveckling. De tvÄ iakttagelserna som gjordes beskriver hur miljön i tvÄ förskolor i tvÄ kommuner planeras och utrustas. Intervjuerna belyser skolledningens uppfattningar om fastighetens begrÀnsningar och möjligheter för barns grovmotoriska rörelse i de tvÄ förskolorna. Resultatet visar bland annat att det skiljer sig bland kommunerna nÀr det gÀller utformning och planering av förskolors ute- och innemiljö.

Bakgrund: Under de senaste tio ?ren har assisterat d?ende och eutanasi varit ett v?xande fenomen som spridit sig i v?rlden. Det finns l?nga listor p? krav hos patienten f?r att det skall genomf?ras och kraven kan skilja sig utifr?n i vilket land det ?ger rum. Argument om att varje individ har r?tt till sin egen autonomi och ska f? best?mma ?ver sitt eget s?tt att d? tas ofta upp i debatter om d?dshj?lp ska legaliseras eller inte.

Den tekniska och medicinska utvecklingen inom intensivvÄrd har inneburit att intensivvÄrdsjuksköterskors stÀlls inför allt högre krav. IntensivvÄrdssjuksköterskor förvÀntas ha unika tekniska fÀrdigheter, medicinsk omvÄrdnadskompetens och förmÄga att bemöta patienter och deras nÀrstÄende i akuta situationer. Syftet med studien var att beskriva hur erfarna intensivvÄrdssjuksköterskor utvecklas i yrkesrollen. Nio intensivvÄrdssjuksköterskor frÄn tvÄ intensivvÄrdsavdelningar i Norrbotten intervjuades med öppna frÄgor. Intervjuerna analyserades som text med kvalitativ innehÄllsanalys.

I denna uppsats undersöks elva nybörjarelevers grammatiska utveckling under de tolv första veckorna. Den grammatiska utvecklingen analyseras utifrÄn tre modeller för grammatisk utveckling, Pienemanns processbarhetsteori, performansanalys och Axelssons nominalfras-modell. Fem texter frÄn varje deltagare analyseras. Syftet Àr att undersöka hur lÄngt pÄ de tre olika nivÄskalorna deltagarna nÄr efter tolv veckor. I enlighet med processbarhetsteorin klarar alla deltagare nivÄ 3 och tvÄ deltagare presterar nivÄ 4; en av dem vid tvÄ tillfÀllen och en av dem vid ett tillfÀlle.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka musikens betydelse för förskolebarnens allmÀnna utveckling. Med intervjuer och observationer pÄ fyra förskolor i SkÄne lÀn har jag undersökt vilken betydelse pedagogerna anser att musiken har för förskolebarnens allmÀnna utveckling, hur de anvÀnder musiken i sitt arbete, samt i vilket syfte. Sammanfattningsvis tyder mina resultat pÄ att musik har stor betydelse för barnens utveckling sÄvÀl sprÄkligt som motoriskt. Under intervjuerna framkom att pedagogerna avsiktligt anvÀnder musiken bÄde som metod och som verktyg för att stimulera utvecklingen av framförallt sprÄk och motorik. En annan viktig anledning till att anvÀnda musik i förskolan, Àr att den skapar glÀdje och gemenskap i barngruppen.

Informanterna beskrev i huvudsak det organisatoriska stödet och den utveckling som varit som positiv. Denna utveckling, med mindre machokultur tros ha kunnat vara en bidragande orsak till att stödet Àr mer accepterat och efterfrÄgas i större grad Àn tidigare. Vidare framgick vikten av Äterkoppling till hÀndelsen. Den familjÀra gemenskapen med kollegan utgjorde ett stort, indirekt organisatoriskt stöd..

Denna studie Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer och observationer pÄ en traditionell förskola och en med utmÀrkelsen hÄllbar utveckling. Jag ville fÄ en inblick i hur lÀrande för hÄllbar utveckling kan se ut i förskolan, och se vilka likheter eller skillnader man kan se hos en traditionell förskola och en som har valt att profilera sig. Jag ville Àven undersöka vilka resonemang pedagogerna pÄ respektive förskola har angÄende vilka kunskaper barn behöver lÀra sig för en framtida hÄllbar samhÀllsutveckling, samt om de anvÀnder sig av nÄgra sÀrskilda arbetssÀtt. Min studie visar att den största skillnaden mellan förskolorna ligger i den profilerade förskolans identitetsarbete, som i sig ger en sÀrskild fokus i verksamheten. Denna fokus ger dock viss pedagogisk problematik, som en traditionell förskola inte har. Pedagogerna pÄ bÄda förskolorna resonerar att barn behöver utvecklas till demokratiska medborgare efter vad det stÄr i lÀroplanen och skapa en bra kontakt till natur och miljö, för att vilja ta hand om den.

Bakgrund: Vattenf?dsel har skett i alla tider, men under 1990-talet f?rsvann det fr?n klinikerna i Sverige. Befintlig forskning visar att det finns m?nga f?rdelar med vattenf?dsel, s? som minskad risk f?r bristning, mindre interventioner och att det ?r kostnadseffektivt f?r landstinget. Patienter som f?tt i vatten och barnmorskor som bist?r vattenf?rlossning anser vattenf?rlossning mycket f?rdelaktig. Syfte: Syftet med arbetet ?r att unders?ka vad de olika f?rlossningsklinikerna i Sverige har f?r likheter och skillnader i sina rekommendationer ang?ende f?dsel i vatten. Metod: Inh?mtning av data har skett fr?n Sveriges 44 f?rlossningskliniker.

Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken i förskolan ökat samtidigt som personaltÀtheten minskat.  Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares syn pÄ hur gruppstorlek och personaltÀthet pÄverkar barns lÀrande och utveckling. I undersökningen intervjuades fyra förskollÀrare med olika lÄng erfarenhet av yrket. I Lpfö 98 stÄr det att personalens uppdrag Àr att tillgodose alla barns behov och lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande, dÀr samspel, samtal och lek ska uppmuntras. Enligt den sociokulturella lÀrandeteorin lÀr barn i samspel, kommunikation och lek med varandra.

Den p?g?ende geopolitiska krisen i Ukraina har lett till omfattande konsekvenser f?r samh?llet i stort, men i synnerhet bidragit till komplikationer f?r f?retag inom olika branscher att bedriva sin verksamhet. Krisen har medf?rt globalt ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga konsekvenser d?r vi i denna studie kommer fokusera p? hur svenska f?retag med handelskopplingar till Ukraina och Ryssland. Vi har valt att unders?ka hur f?retagens leveranskedjor har p?verkats.

Studiens syfte Àr att undersöka lÀrares uppfattning om lÀxans funktion i förhÄllande till en skola för alla. Studien har en kvalitativ forskningsansats dÀr halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sexton lÀrare har genomförts.Studiens data analyseras utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr lÀrares uppfattningar om lÀxans funktion redovisas pÄ individnivÄ, organisationsnivÄ/skolnivÄ och samhÀllsnivÄ samt för elever i svÄrigheter. Vidare analyseras lÀrares övervÀgande uppfattningar om lÀxans funktion under fem olika synsÀtt, Det traditionella synsÀttet, Det kommunikativa synsÀttet, Det tillmötesgÄende synsÀttet, Det ambivalenta synsÀttet samt det Marknadsanpassade synsÀttet. Resultat och analys har kopplats till det sociokulturella synsÀttet och Vygotskijs teori om lÀrande samt till de tre specialpedagogiska perspektiven.Resultatet visar pÄ stora skillnader i lÀrarnas syn pÄ lÀxans funktion för elevens lÀrande och lÀrares undervisning pÄ de olika nivÄer studien berör. Bristande kollegial samsyn rÄder pÄ skolorna vilket medför att lÀxans funktion tolkas individuellt av samtliga parter runt lÀxan, vilket fÄr negativa konsekvenser i en skola för alla.

Syftet med arbetet Àr att lyfta fram pedagogernas perspektiv och hur de ser pÄ miljön som finns kring barnen i deras fria lek. Syftet Àr ocksÄ att teckna en bild av hur pedagogerna tÀnker kring miljön, som den tredje pedagogen nÀr det gÀller barn lÀrande utveckling.Jag har anvÀnt mig av litteratur som Àr baserad pÄ forskning och teori om miljön, som har viktig förutsÀttning för barns utveckling. Jag har Àven tagit del av litteratur som beskriver om hur viktig, den pedagogiska medvetenheten Àr. NÀr det gÀller kunskapen om miljöns utformning och betydelse för barns fortsatta lÀrande. Jag har anvÀnt mig av det sociokulturella perspektivet.

Syfte: I min uppsats analyserar jag framgÄngsmönster och förutsÀttningar för utövande av ledarskap i nÀtverk. Analysen bygger pÄ en fallstudie av en framgÄngsrik nÀtverksorganisation, frÄn initiativ till vÀletablerad aktör. Metod: Jag har arbetat enligt kvalitativ metod och gjort en fallstudie baserad pÄ kvalitativa intervjuer. Teoretiska perspektiv: Jag anvÀnder mig av teori kring ledning av olika typer av nÀtverksorganisationer och försöker med teorins hjÀlp tolka empirin för att förstÄ vilka faktorer som Àr viktiga för ledarskapet under de empiriska förutsÀttningar som rÄder i det studerade fallet. Empiri: Min empiri handlar om SkÄnes Livsmedelsakademi, en nÀtverksorganisation för alla som Àr intresserade av att utveckla SkÄne till ett Centre of Excellence med speciell inriktning pÄ förÀdling av livsmedel och dÀrtill hörande processer och system.