När man planerar för nya områden idag är ett av de vanligaste ledorden för den framtida stadsutvecklingen att bygga stadsmässigt. Att med funktionsblandning, tät bebyggelse och ett aktivt folkliv skapa en attraktiv stadsmiljö är det som eftersträvas i enlighet med gamla traditionella ideal. Samtidigt råder det en stor skillnad i hur man använder begreppet som vision mot hur det realiseras i planeringen. Hur planerar man för stadsmässighet i en helt ny stadsdel, i detta fall applicerat på Brunnshögområdet i Lund? Vad innebär begreppet stadsmässighet i Brunnshög/Lund Ne´s planeringsunderlag i jämförelse med den vetenskapliga litteraturen? Huvudsyftet med detta examensarbete är att undersöka det Vetenskapliga och kunskapsmässiga innehållet i begreppet stadsmässighet samt tillämpningen i fallet Brunnshög/Lund NE. Till grund för arbetet ligger en kunskaps och forskningsöversikt där vetenskapliga teorier och definitioner som rör stadsmässighet utreds.

Sedan 1990-talet har Sverige ett kunskaps- och målrelaterat bedömningssystem i skolan där eleverna blir bedömda och betygsatta utifrån ämnesplan och kunskapskrav. I samband med den nya skolreformen 2011 reviderades innehållet i dessa styrdokument. Studiens syfte är att belysa hur engelsklärare resonerar i sitt val av bedömningsformer för underlag vid bedömning och betygssättning i förhållande till ämnesplan och kunskapskrav i Gy11, samt att undersöka om det finns skillnader i lärarnas bedömningsarbete i jämförelse med Lpf94. Undersökningen har genomförts vid en gymnasieskola där kvalitativa intervjuer har hållits med fem engelsklärare som undervisar i kursen Engelska 5. Studien visar att bedömning sker kontinuerligt av lärarna, men att de har olika sätt att bedöma, dokumentera och använda sig av bedömning i lärandet.

Intresset av ekologisk kost och yrket som barnsko?tare har motiverat oss att skriva om ekologisk mat ur ett ha?lsopedagogiskt perspektiv med fokus pa? fo?rskolan. Med hja?lp av intervjuer synliggjordes tre yrkesgruppers tankar och kunskaper. Syftet med examensarbetet a?r att underso?ka ekologisk mat pa? fo?rskolorna ur ett ha?lsopedagogiskt, na?rings- och ekonomiskt perspektiv.

Bakgrunden till detta arbete vilar i skolverkets formulering av skolans demokratiuppdrag. Här finns en tanke om att alla verksamma i skolan, vuxna och elever, ska få känna ett direkt inflytande över sin verksamhet. Man menar att detta direktinflytande ska finnas med i alla delar av skolans verksamhet, även den traditionella. Detta visar att alla delar av skolan inte arbetar åt samma håll och inte heller följer sina föreskrifter.Syftet med detta arbeta är att identifiera och kartlägga de kunskaps- och demokratisyner som existerar i skolans olika läroplaner. De läroplaner som är av intresse för detta arbete är Lgr69, Lgr80, Lpo94 samt Lpfö98.

Syftet med studien är att undersöka hur några verksamma lärare i ämnet idrott och hälsa i årskurs 4-6 arbetar med elever med ADHD i idrottsundervisningen. Fokus ligger på hur dessa lärare strukturerar upp regelgenomgångar, hur de arbetar för att eleverna ska följa reglerna under aktivitetens gång samt vilka svårigheter och möjligheter lärarna ser i arbetet med elever med ADHD. Uppsatsen ger en inblick i diagnosen ADHD och erkända undervisningsstrategier för elever med ADHD. Undersökningen utgår från en kvalitativ ansats med inriktning mot semistrukturerade intervjuer eftersom utgångspunkten i studien är lärares erfarenheter. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna strukturerar upp regelgenomgångarna genom att samla eleverna i en ring, använda sig av korta instruktioner med en regel i taget, tillämpa strategin förklara-visa samt repetera reglerna.

Dagens samhälle präglas av en vilja att göra karriär. Att göra karriär innebär för många att bli chef eller att på något sätt nå en ledande position där man har makten att bestämma över andra. Det finns en uppsjö av litteratur kring hur man är en bra chef, hur man utvecklar ledaregenskaper samt hur man gör karriär. Det saknas dock forskning som fokuserar på hur man blir en ledare. Alltså vilka faktorer och egenskaper som är viktiga eller avgörande för att man ska nå sin målsättning att bli just chef.Syftet med denna uppsats är att belysa de faktorer som banar väg till en ledande position inom ett företag eller en organisation.

Dokumenterad erfarenhet av otillfredsställande måltidsmiljö i svenska skolrestauranger och trender på försämrad psykisk hälsa bland svenska barn och ungdomar har föranlett till en fyra dagars interventionsstudie med musik i skolmåltidsmiljö. Studien genomfördes bland maxi-malt 71 grundskoleelever. Syftet med studien var att utforska fenomenet måltidsupplevelse i skolmåltid samt undersöka mängd matavfall för elever från årskurs 2, 3 och 5. Min frågeställ-ning blev i sin tur, vad för eventuella kan musiken mellan människa, hälsa och måltid. Under-sökningsmetoden gick till som en interventionsstudie, i detta fall att tillföra en verklig situa-tion som måltiden med musik och att därefter utvärdera upplevelser och förhållanden.

Bakgrund: Distriktssköterskor på BVC möter ibland våldutsatta kvinnor och deras barn i sitt arbete. Följder av våld i nära relationer kan vara försämrad psykosocial hälsa både hos kvinnor och barn. Att tidigt upptäcka och hjälpa en sådan kvinna och hennes barn är ett viktigt uppdrag som distriktssköterskan har på BVC. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskornas upplevelser av möten med våldutsatta kvinnor och deras barn på BVC samt ta reda på vad som saknas kunskaps- och metodmässigt i deras arbete när det gäller att hjälpa denna patientkategori.Metod: Sju distriktssköterskor på BVC intervjuades och kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. Resultat: Intervjuinnehållet delades i fyra huvudkategorier och sexton underkategorier.

BakgrundI bakgrunden beskrivs Waldorfskolans och den kommunala skolans historia samt några grundläggande punkter i Waldorfpedagogiken. Begreppen kunskap och lärande tas upp samt läroplanen Lpo -94 och de nationella proven i år 3. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet är det sociokulturella perspektivet för kunskap och lärande.SyfteSyftet är att undersöka några lärares syn på kunskap och lärande i Waldorfskolan och den kommunala skolan för att se eventuella likheter och olikheter.MetodJag har använt mig av en hermeneutisk utgångspunkt i val av metod. Denna utgångspunkt har sin grund i att det inte finns någon definitiv sanning utan sanningen är relativ utifrån det subjektiva jaget. Detta ligger till grund för ett kvalitativt undersökningssätt där jag har valt att undersöka med hjälp av intervjuer.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det pedagogiska samspelet mellanlärare och elever som grund för lärande i skolans praktik specifikt avseende läraressyn- och förhållningssätt. Den övergripande problemfrågan var hur de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lärande kunde se ut i den institutionaliseradeutbildningen. Avsikten var även att söka ringa in vad som kan känneteckna lärares synochförhållningssätt i den optimala lärandesituationen. Följande frågor fokuserades:Hur kan begreppet ?kvalitativt samspel? ringas in som villkor för den optimalalärandesituationen? Vad karakteriserar de i studien deltagande lärarnas syn- ochförhållningssätt gentemot elever i det pedagogiska samspelet? I vilken mån motsvararlärarnas förhållningssätt ett kvalitativt samspel och hur ter sig därför de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lärande? Inledningsvis sammanställdes underbegreppet ?kvalitativt samspel? några av de kriterier för lärares syn- ochförhållningssätt som den pedagogiska forskningen lyft fram som betydelsefulla.Grundstommen utgjordes här av von Wrights pedagogiska rekonstruktion av Meadsteori om människors intersubjektivitet.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det pedagogiska samspelet mellanlärare och elever som grund för lärande i skolans praktik specifikt avseende läraressyn- och förhållningssätt. Den övergripande problemfrågan var hur de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lärande kunde se ut i den institutionaliseradeutbildningen. Avsikten var även att söka ringa in vad som kan känneteckna lärares synochförhållningssätt i den optimala lärandesituationen. Följande frågor fokuserades:Hur kan begreppet ?kvalitativt samspel? ringas in som villkor för den optimalalärandesituationen? Vad karakteriserar de i studien deltagande lärarnas syn- ochförhållningssätt gentemot elever i det pedagogiska samspelet? I vilken mån motsvararlärarnas förhållningssätt ett kvalitativt samspel och hur ter sig därför de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lärande? Inledningsvis sammanställdes underbegreppet ?kvalitativt samspel? några av de kriterier för lärares syn- ochförhållningssätt som den pedagogiska forskningen lyft fram som betydelsefulla.Grundstommen utgjordes här av von Wrights pedagogiska rekonstruktion av Meadsteori om människors intersubjektivitet.

Den här uppsatsen skildrar utvecklingen av flickors skolsituation vid högre allmänna läroverkets gymnasium i Västerås mellan åren 1927 och 1937. Uppsatsen redogör för både lärarkollegiets och de manliga elevers attityder gentemot de kvinnliga eleverna. I uppsatsen undersöks även vilken ring flickorna valde, latin- eller realringen samt om lärarnas attityder på något sätt kom att påverka flickornas betyg. Undersökningen visar att lärarkollegiet varoenigt i frågan rörande flickors rätt till högre utbildning. Det främsta argumentet mot att tillåta flickorna att läsa vid gymnasiet var den hävdade lokalbristen, något som Kungl.

I föreliggande studie undersöktes kommunikativa resurser i samtal mellan tre personer med afasi och deras respektive logoped/anhörig. Syftet var att identifiera och analysera resurser som samtalsdeltagarna gemensamt använde för att uppnå intersubjektivitet. Vidare undersöktes om det, utifrån vem personen med afasi samtalade med, fanns någon inverkan på hur de kommunikativa resurserna användes. Sex dyader spelades in och samtalsanalys användes för att studera materialet. Samtalsämnen valdes fritt av samtalsdeltagarna.

Av det totala resandet i Sverige idag sker majoriteten av resorna med bilen som färdmedel. Detta har resulterat i att det planeras mer för bilen och mindre för andra färdmedel, exempelvis kollektiva. För att andra färdmedel ska kunna konkurrera med bilen krävs det att de prioriteras i planeringen. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att belysa och undersöka vilka aspekter av kollektivtrafikens linjenät som kan göra att färdmedlet anses mer välfungerande. Genom att belysa dessa aspekter skulle detta eventuellt kunna leda till att kollektivtrafiken ses som alternativ till bilen.

Dagens researrango?rer mo?ts sta?ndigt av en ha?rd konkurrens pa? resemarknaden. Homogena varor och likartad marknadsfo?ring go?r det inte la?ttare da? konsumenterna blir alltmer fokuserade pa? priser. Internets uppkomst har inneburit ma?nga mo?jligheter fo?r researrango?rerna att erbjuda sina kunder en mer la?ttillga?nglig service, men har ocksa? o?kat konkurrensen ytterligare.