För att skapa en utveckling mot en hållbar bygg- och fastighetssektor i Sverigeinleddes ett samarbete mellan företag, kommuner och regeringen som kallas förBygga-bo-dialogen. Ett av dennas mål är att alla nybyggda hus och 30 procent avbefintliga byggnader ska klassificeras senast år 2009.Arbetet inleddes med möten, mellan handledare och examensarbetarna, angåendearbetets fortlöpande och ett besök hos AP fastigheter fastställdes, som ägerbyggnaden Novartis. Mötet blev en presentation från AP Fastigheters sida och en genomgång om vadvi skall göra, enkätundersökningen beslutades att de först önskade föra en dialogmed Novartis om den. Här beslutades om ett nytt besök vid själva byggnadenNovartis som skulle klassas. Vid nästa besök utfördes av examensarbetarna mätningar på ventilationsflödet vidbyggnadens tilluftsfläkt och en del stickprov på frånluftsdonen ikontorslandskapet med en luftflödesmätare.

Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser, delaktighet och kommunikation av en samordnad vårdplanering (SVP) under en vistelse på ett korttidsboende i ett kommunalt äldreboende. Studien hade en beskrivande design, där nio patienter deltog. Data insamlades genom observationer och intervjuer och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat från observationerna visade att patientens delaktighet berodde på den egna självständigheten och hur mycket stöd de sökte hos anhöriga. Intervjuresultaten redovisas i tre kategorier.

Kommunikation har stor pa?verkan pa? hur en organisation fungerar och hur va?l den arbetar enhetligt mot sina uppsatta ma?l. Kommunikation a?r ett komplext a?mne som kan vara sva?rt att fo?rsta? och beskriva. O?vergripande finns tva? skolor vars synsa?tt a?mnar angripa fo?rklarandet av kommunikation.

This Master thesis was written in collaboration with the Kalmar-based consulting company Sederkvist Kommunikation. The purpose was to explore the market potential for Sederkvist Kommunikations new software Bellman Marketing. Based on these results a launch plan was created and advoice were given to Sederkvist Kommunikation as to how their new administrative tool could be introduced on the market. Data were collected through semi-structured telephone interviews. The population was Swedish so called Gazelle-companies (growth-companies listed yearly by the business newspaper Dagens Industri) and totally 27 units were examined.

Bakgrund Kommunikation ?r ett centralt begrepp inom v?rden. Spr?kbarri?rer uppst?r mellan v?rdtagare och v?rdgivare n?r de inte talar samma spr?k, vilket i sin tur kan p?verka v?rdkvaliteten, patients?kerheten och patientdelaktigheten. Syfte Syftet med litteraturstudien ?r att sammanst?lla och belysa forskningsbaserad kunskap om hur spr?kbarri?rer p?verkar patienters och sjuksk?terskors upplevelser av v?rdm?tet.

Bakgrund: Ungefär 1200 människor begår självmord i Sverige varje år. Den exakta siffran för självmordsförsök är svår att få fram men uppskattas till ca 20000 per år. Dessa människor är oftast i en krissituation och behöver därför god omvårdnad. Syfte: Syftet med studien är att belysa självmordsnära patienters upplevelser av mötet med vårdpersonalen. Metod: Litteraturstudie.

Detta är en studie genomförd med syfte att ta reda på hur personal i förskolan tänker kring, samt använder tecken som stöd som ett verktyg för att främja barns kommunikation och språkutveckling i den dagliga verksamheten. Studien är kvalitativ och metoden som använts för att samla in material är intervjuer med personal som arbetar i förskola. Resultatet har visat en medvetenhet hos personalen av betydelsen att använda tecken som stöd för att främja barns kommunikation och språkutveckling. Resultatet visar att trotts denna medvetenhet är arbetet begränsat då personalen känner att de inte har tillräckligt med kunskap för att arbeta med tecken som stöd. Slutsatsen av studien visar att personal i förskolan anser att tecken som stöd är ett värdefullt verktyg men att det behövs mer forskning kring dess betydelse för barns kommunikation och språkutveckling för att kunna utveckla detta arbete i förskolans verksamhet. .

Allt eftersom affärsklimatet skiftar från ett industribaserat klimat till ett kunskaps- och informationsbaserat klimat blir även företags intellektuella kapital betydligt viktigare. Då intellektuellt kapital inte kan klassificeras som en tillgång i balansräkningen, är det upp till var och en att frivilligt redovisa sådan information, till exempel via sin årsredovisning. Genom att signalera sitt intellektuella kapital kan den asymmetriska informationen mellan företaget och dess omgivning reduceras och företaget kan bli legitimerat av samhället, få lägre kapitalkostnad och lättare att få tag på kapital, samt visa sin attraktivitet till potentiella medarbetare.Syftet med uppsatsen är att bygga en förståelse för hur börsnoterade företag signalerar sitt intellektuella kapital i årsredovisningen och varför de gör det. För att uppnå detta har företagen på OMXS30-listans årsredovisningar analyserats med hjälp av en modell för intellektuellt kapital vid namn The Intangible Assets Monitor. Vidare har även semistrukturerade intervjuer genomförts.Analysen av den insamlade empirin visar att börsnoterade företag till stor del redovisar sitt intellektuella kapital i form av diskussion, då det är ett väldigt kvalitativt element och är svårt att kvantifiera.

Den gröna tråden är resultatet av mitt examensarbete för VäxjöKommun. Jag har i det här examensarbetet undersökt möjligheternaatt tydliggöra Växjös miljöarbete för allmänheten. Resultatet är enhållbar kommunikationsstrategi som behandlar fyra delområden, enmärkning, kommunens hemsida, evenemang samt två böcker.Konceptet är skapat för Växjö Kommuns informationsavdelning, ochriktar sig mot allmänheten för att tydliggöra och underbygga det somlett fram till vårt epitet Växjö ? Europas grönaste stad..

The aim of this essay is to contribute to a better understanding of the prehistoric site Flyhov in the province of V?sterg?tland, Sweden and its immediate surroundings from an archaeological perspective. The site contains material artistic and ritual expressions from different prehistoric periods, and its long use-history (from the Stone Age until today) shows that the site, and its remains, has attracted the interest from people in prehistory, in modern times, as well as today. With a point of departure in perspectives derived from hermeneutics and phenomenology the essay examines the site?s prehistoric remains, the use of, and the interest directed towards, the site and its remains during different time- and use-horizons and how these horizons have been affected and intertwined with each other, in a manner where earlier material expressions have affected people and their new expressions.

Bakgrund: Hörselskador är ofta förkommande hos personer med utvecklingsstörning, autism och inom autismliknande tillstånd, både medfödda och åldersrelaterade hörselskador. Ofta förblir de oupptäckta då dessa personer kan ha flera funktionsnedsättningar eller svårigheter att uttrycka sig. Dessa personer kan bo på en bostad med särskild service, och personal på dessa boenden behöver ha kunskap i hörselrelaterade ämnen för att de boendes behov ska tillgodoses. Syfte: Att belysa praktisk och teoretisk kunskap i ämnen som hörsel, hörselnedsättning, vissa hörhjälpmedel och kommunikation hos personal som arbetar på bostad med särskild service.Metod: För att belysa kunskapen hos personal i Karlskoga och Lindesbergs kommun användes en postenkät som mätinstrument i denna kvantitativa undersökning.Resultat: Personalen hade störst kunskap inom området kommunikation och vilken påverkan hörselnedsättningar kan ge. Sämre kunskap fanns att se inom området hörseltekniska hjälpmedel och hörapparater och om hur vanligt förekommande hörselnedsättningar är.Slutsats: Resultatet tyder på att det finns vissa brister i personalens kunskap, främst inom de områden som handlar om hörsel, hörselnedsättning och vissa hörhjälpmedel.

Den här studien syftar till att undersöka genuskonstruerande i en specifik gymnasieklass samt analysera dess betydelse för deliberativ kommunikation. Utgångspunkterna i studien är alltså dels ett utbildningsideal ? dels en genusteori. Deliberativ kommunikation är en samtalsform med målet att flera aspekter av en fråga ska bli beaktade i ett respektfullt samtal där alla fritt får säga sin mening och bli lyssnade till. Genus ses som konstruerat och föränderligt, samtidigt som det finns normer som ger kontinuitet.

SammanfattningI den nya läroplanen, Lgr 11, har kommunikation en central plats i matematikundervisning. De senaste årens studier rörande matematisk kommunikation har främst behandlat språklig progression, interaktion och matematiska diskurser. Däremot saknas forskning kring hur lärare kan arbeta med matematisk kommunikation. I denna studie undersöks lärares skilda uppfattningar av hur de arbetar med uppdraget att utveckla elevernas kommunikations-förmåga i matematik. Uppsatsens empiriska del utgår från en enkätundersökning och tre intervjuer.

Det dör ca 90 000 människor varje år i Sverige. En del av dem dör i hemmet. Distriktssköterskan har omvårdnadsansvar för palliativ omvårdnad i kommunen. Den här studien baseras på nio intervjuer med distriktssköterskor inom kommunal hemsjukvård i tre olika kommuner. Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter i kommunikation med patienter i kommunal hemsjukvård.

BAKGRUND: Tidigare forskning visar att barn lär av och med varandra i många olika situationer genom att använda sig av språk, samspel och kommunikation. Studien utgår från barns samspel i den fria leken.SYFTE: Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur samspelet mellan barn går till och hur det sker ett lärande samtidigt.METOD: Metoden i vår studie är kvalitativ, inspirerad av den etnografiska ansatsen som bygger på data från observationer av barn i den fria leken. Studien är gjord på två avdelningar med barn i åldrarna ett till sju år.RESULTAT: Resultatet i denna undersökning visar att barn lär sig inte bara genom kommunikation utan också genom att lyssna, imitera och observera i gemensamma aktiviteter i den fria leken. Lärandet sker på olika sätt. För att detta skall ske krävs det att pedagogen skapar möjligheter och förutsättningar..