Inom hÀlso- och sjukvÄrden stÀlls idag höga krav pÄ renlighet för att förebygga vÄrdrelaterade infektioner. Detta gÀller inte minst vÄrdpersonalens hÀnder. Syftet med studien var att undersöka benÀgenheten att följa de i Handbok för hÀlso- och sjukvÄrd beskrivna riktlinjerna kring handhygien bland olika yrkeskategorier pÄ en kirurgisk vÄrdavdelning. Datainsamling skedde genom observationer av under-sköterskor, sjuksköterskor och lÀkare pÄ den utvalda vÄrdavdelningen. Studien hade bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera hur en börsintroduktion pÄverkar ledningens kommunikationsstrategi i ett företag. Metod: Hela studien utfördes pÄ företaget Waterjet i Ronneby med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med anstÀllda pÄ ledande positioner i organisationen. Slutsatser: BÄde internt och externt ser vi skillnader jÀmfört med hur det var före introduktionen. Den största förÀndringen Àr i den externa kommunikationen, dÀr företaget nu mÄste hantera fler Àgare, analytiker och investerare. Internt har ledningen utformat nya riktlinjer och policys för hur kommunikationen ska hanteras pÄ bÀsta vis. Som en del av den interna kommunikationsstrategin har formella möten fÄtt mer betydelse Àn tidigare, dÄ anstÀllda fÄr diskutera vad börsintroduktionen innebÀr för deras arbete.

Detta examensarbete handlar om förskollÀrares tankar om verbal och icke-verbal kommunikation i samlingssituationer. Syftet med studien Àr att visa förskollÀrares upplevelser av förhÄllandet mellan verbal och icke-verbal kommunikation under samlingssituationer i relation till den pragmatiska aspekten av barns sprÄkutveckling. FrÄgestÀllningarna som arbetet bygger pÄ Àr: Hur ser förskollÀrares uppfattningar ut betrÀffande anvÀndandet av den icke- verbala kommunikationen i samlingssituationer pÄ förskolan? Hur ser förskollÀrares uppfattningar ut betrÀffande anvÀndandet av verbal kommunikation i samlingssituationer pÄ förskolan? Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer av verksamma förskollÀrare och utgör tillsammans med tidigare forskning samt relevant litteratur för Àmnet grunden för resultatet och analysen. Analysen har sin utgÄngspunkt frÄn Maurice Merleau-Ponty utifrÄn fenomenologin.

I samarbete med Veidekke SkÄne har vi gjort en studie om företagets internkommunikation. Veidekke SkÄne har sitt huvudkontor i Lund och ingÄr i den norska byggkoncernen Veidekke ASA. Företaget har funnits i SkÄne i fem Är och vÀxer hela tiden. VÄr intention har varit att kartlÀgga intern- kommunikationen och ta reda pÄ hur den fungerar. Vi har ocksÄ velat belysa pÄ vilket sÀtt villkoren Àndras för internkommunikationen nÀr företaget expanderar.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt.För att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt har vi anvÀnt en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har Àven anvÀnt oss den hermeneutiska tolkningen för att kunna belysa och jÀmföra vÄra respondenters syn pÄ kommunikation och ledarskap. VÄr studie har visat att nationell kultur har en stor pÄverkan pÄ bÄde kommunikation och ledarskap i ett internationellt projekt som kÀnnetecknas av komplexitet och risker för missförstÄelse. Detta beror pÄ att de personliga vÀrderingarna skiljer sig Ät mellan olika nationella kulturer. SprÄkbarriÀr, olika arbetssÀtt och arbetsmetoder, i det flesta fall Àr det kulturella skillnader som medför svÄrigheter i under projektets gÄng.

Denna studie underso?ker, via ett experiment, om musik sto?djer inla?rning av Teck- en som Alternativ och/eller Kompletterande Kommunikation. Ma?nniskor kom- municerar pa? olika sa?tt och musik kan vara motivation fo?r la?rande. I Fo?renta Nat- ionernas Konvention om ra?ttigheter fo?r ma?nniskor med funktionsnedsa?ttning sta?r det om ra?tten till kommunikation.

Den fysiska miljön Àr viktig nÀr vi vill skapa en skola som Àr lÀmplig att möta alla elever. Denna undersökning försöker ta reda pÄ vilka krafter som styr utformandet av en ny skola. Genom intervjuer kartlÀggs projekteringen av fyra nybyggda skolor. Genom fÀltstudier granskas ocksÄ slutresultatet, det vill sÀga den fÀrdiga skolan. En arkitekt intervjuas och en pÄgÄende projektering av en skolombyggnad studeras.

Muntlig kommunikation kan vara begrÀnsad eller omöjlig nÀr patienten Àr intuberad vid respiratorbehandling. Intuberingen hindrar talet och detta kan vara frustrerande för mÄnga patienter. Syftet med studien var att belysa hur intuberade intensivvÄrdspatienter upplever kommunikation. För att genomföra studien valdes systematisk litteraturstudie som metod. Resultatet baseras pÄ 11 artiklar.

Syftet med vÄrt examensarbete var att studera hur kommunikation sker mellan hem och förskola samt vilken information som anses viktig att förmedla mellan pedagog och förÀlder. Anledningen till att vi valt att skriva denna forskningsrapport Àr att vi tror att det kan finnas brister i kommunikationen mellan förskola och hem. VÄr teori tar upp hur kommunikation sker mellan mÀnniskor och vilken betydelse den har för vÄr vardag. Vi har intervjuat sju kvinnliga förskollÀrare i kommunala förskolor samt lÀmnat ut enkÀter till förÀldrar som har barn i kommunala förskolor, för att se hur de olika parterna ser pÄ den kommunikation och information som sker mellan hem och förskola. Undersökningen visar vilken sorts information pedagoger och förÀldrar anser som viktig att förmedla vid de olika möten som sker i förskolan, men Àven vilka omstÀndigheter som kan vara avgörande för hur samarbetet kommer att fungera mellan hem och förskola.

Denna undersökning avser att belysa klasstorlekens betydelse för karaktÀren pÄ den verbala kommunikationen mellan eleverna under lektionen, med avseende pÄ om de pratar om undervisningsinnehÄllet eller ej. Genom en etnografisk observation i en Ättondeklass har vi sökt finna specifika situationer i vilka elevernas kommunikation Àr uppgiftsrelaterad eller inte, samt hur detta kan relateras till klassens storlek. Vi fann tendenser som visade pÄ att den uppgiftsrelaterade kommunikationen ökade i nÀr klassen minskade i antal, samt eleverna lÀttare ÄterfÄr koncentrationen i mindre grupper..

Kommunikation Àr en stor del av sjukvÄrden och det utvÀxlas varje dag tusentals budskap. Detta medför stora risker för sÀkerheten och vikten av att sjuksköterskan och lÀkaren har en bra kommunikation Àr tydlig. Att reflektera över sin egen del i kommunikationen och se till att rÀtt information överförs pÄ ett bra och effektivt sÀtt Àr en del i sjuksköterskans profession. Syftet med studien var att belysa faktorer som underlÀttar och försvÄrar kommunikationen mellan sjuksköterskor och lÀkare. Det gjordes en kvalitativ litteraturstudie som innebar en granskning av Ätta vetenskapliga artiklar med en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade uppskattning och ett tillmötesgÄende med den andra professionen, att kunna lyssna, jobba i ett likvÀrdigt team, ha en kunskap om den andres profession, kÀnna tillit och att fÄ vara en del i besluten kring patientvÄrden var underlÀttande faktorer för att fÄ en fungerande kommunikation. NÀr sjuksköterskan uteslöts ut beslutsfattandet, nÀr man inte hade kunskap om den andres profession, olika hÀrkomst och bakgrund och nÀr man enbart kommunicerade via datorn försvÄrades kommunikationen. Resultatet visar pÄ att bÄda parter i relationen bör fÄ lika stor plats och deras kunskaper bör vara lika mycket vÀrda för att en bra kommunikation ska uppstÄ.

I denna pilotstudie utvÀrderas KomRett, en kommunikationskurs för nÀrstÄende till personer med Rett syndrom som genomfördes för första gÄngen hösten 2009. MÄlsÀttningarna med KomRett var att öka kursdeltagarnas kunskap om kommunikation och strategier för att stimulera kommunikation samt grafisk AKK med eller utan ljud. Kursen utformades med utgÄngspunkt frÄn innehÄllet i förÀldrakurserna i projektet AKKTIV vid DART Center i Göteborg (Alternativ och Kompletterande Kommunikation Tidig InterVention till förÀldrar som har barn med kommunikationssvÄrigheter). Kommunikationspartners till fyra personer med Rett syndrom deltog i studien. I utvÀrderingen anvÀndes analys av olika skattningsformulÀr samt videoanalys av filmer frÄn tvÄ kursdeltagare.

BAKGRUND: Afasi Àr en komplikation efter stroke som kan drabba mÀnniskor i allaÄldrar men frÀmst i hög Älder. Afasin finns av olika typer och har mÄnga olikasvÄrighetsgrader detta beror pÄ vilken del av hjÀrnan som skadas. Vid lindrig afasi kanskadan lÀka eftersom hjÀrnan kan ÄterfÄ sin funktion. En annan typ av afasi genererar i merallvarliga komplikationer dÀr patienterna förlorar det mesta av sprÄket. NÀr den verbalakommunikationen försvinner Àr det viktigt att sjuksköterskor ser till den icke-verbalakommunikationen istÀllet, dÀr kroppssprÄk, tonfall samt ansiktsuttryck Àr viktiga delar.SYFTE: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa kommunikationen mellanpatienter med afasi och sjuksköterskor ur bÄde ett patientperspektiv och ettsjuksköterskeperspektiv.METOD: Litteraturöversikt Femton artiklar frÄn tidigare forskning med kvalitativ ochkvantitativ ansats har inkluderats och analyserats.RESULTAT: Resultatet visar pÄ fem omrÄden av kommunikation icke-verbalkommunikation, brister vid kommunikation, samspel vid kommunikation, stöd vidkommunikation och omgivningens pÄverkan pÄ kommunikation.DISKUSSION: Patienter med afasi upplever att sjuksköterskor saknar kunskap omkommunikation och vill ha mer stöd.

Lek Ă€r en viktig del för barns utveckling. I leken lĂ€r sig barn att kommunicera. DĂ€rför Ă€r studien baserad pĂ„: Syftet Ă€r att undersöka om hur barn kommunicerar med varandra genom lek i utomhusmiljön pĂ„ förskolan. Även hur pedagogerna gör för att bli delaktiga i barns kommunikation genom leken i utomhusmiljön pĂ„ förskolan. FrĂ„gestĂ€llning Ă€r: Hur kommunicerar barn bĂ„de yngre och Ă€ldre med varandra genom lek i utomhusmiljön pĂ„ förskolan? Hur pedagoger bli delaktiga i barnens kommunikation i lek utomhus pĂ„ förskolan?Intervjuer och observationer genomförs utifrĂ„n en kvalitativ ansats, dĂ€r pedagogernas egna tolkningar och erfarenheter kom fram i studien.

I examensarbetet redovisas hur pedagogerna pÄ tvÄ olika förskoleavdelningar arbetar med barnböcker och höglÀsning. Syftet Àr att undersöka om och hur barnböcker och höglÀsning anvÀnds som pedagogiskt verktyg i förskolan. I kunskaps- och forskningsbakgrunden beskrivs vad barnböcker och höglÀsning kan ge barnen i förskolan. Bland annat nÀmns barns sprÄkutveckling, fantasi, gemenskap samt intresse för lÀsning och för skriftsprÄket. Det beskrivs Àven hur en bra lÀsmiljö kan utformas för att vara sÄ givande som möjligt samt vad pedagoger som arbetar med barnböcker och höglÀsning kan tÀnka pÄ och anvÀnda sig av i sitt arbete. Det empiriska materialet har insamlats genom att verksamheten har observerats och fyra pedagoger som arbetar dÀr intervjuats. Pedagogerna pÄ avdelningarna har goda kunskaper om varför de lÀser för barnen.