Examensarbetets syfte har varit att undersöka elevers tankar om hållbar utveckling och konsumtion. Med min undersökning ville jag ha svar på vilken Kunskap eleverna har om hållbar utveckling, hur de använder sin Kunskap i egen konsumtion samt varifrån de har fått sin Kunskap. Resultaten har baserats på en enkätundersökning och intervjuer med elever i år 6, i en ort med goda socioekonomiska förhållanden i södra Sverige. Resultaten har visat att eleverna har en relativt låg Kunskap och att lärandesituationerna i skolan är få inom området hållbar konsumtion. Jag har i min undersökning sett tydliga samband mellan elevernas Kunskap, attityd och handling..

Vårt syfte med denna uppsats är att bidra till en ökad förståelse för hur lärande sker inom en projektgrupp och vilka sociala och organisatoriska konsekvenser lärandet får för arbetet. Vi har sett att olika sorters lärande uppstår i olika situationer och dessa leder till varierande former av Kunskap. Kunskap värderas olika beroende på de antaganden som styr organisationen och högre värderad Kunskap tenderar att uppmärksammas mer än annan Kunskap. Relationer är en förutsättning för lärande och hur dessa uppstår och förändras beror på tre faktorer vi sett; trygghet, status och tid. Dessa tre faktorer påverkar i sin tur arbetetsuppgifter och arbetsfördelning i gruppen på olika sätt..

Examensarbetet undersöker hur elever blir motiverade till att lära sig och ta till sig Kunskap. Undersökningen genomfördes i en högstadieklass i åldrarna 15-16 år och eleverna gick i år 8 och 9. Undersökningen grundar sig på en enkät som jag lämnade ut till eleverna där de fick svara på tre frågorna, ?Vad har du lärt dig?", ?Hur har du lärt dig?? och ?Villkor/förutsättningar för detta lärande?. Det man kan utläsa av examensarbetet är hur elever motiveras till lärande och ta till sig Kunskap.

Sjuksköterskors Kunskaper och färdigheter avseende hjärtlungräddning är avgörande för patienters möjligheter att överleva vid ett hjärtstillestånd. Förmågan att reagera snabbt och utföra effektiv hjärtlungräddning är beroende av tillräcklig Kunskap och färdighet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sjuksköterskors och sjuk-sköterskestudenters Kunskap och färdighet i utövandet av hjärtlungräddning inom slutenvård. Metoden som användes var en kritisk granskning av tio vetenskapliga artiklar i ämnet. Resultatet indelas i följande teman: sjuksköterskans Kunskap/färdighet, kvalitetssäkring, utbildningsfrekvens samt självständig träning som alternativ.

Perifer venkateter är en vanlig medicinsk produkt som handhas av läkare eller sjuksköterskor. Rätt Kunskap och tillvägagångssätt hos behandlande vårdpersonal kan minska risken för komplikationer, såsom tromboflebit. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors Kunskap om, och följsamhet gentemot, riktlinjer avseende perifer venkateter. Metod: studien genomfördes med en kvantitativ ansats och 26 sjuksköterskor deltog i en enkätundersökning. Resultatet visade att sjuksköterskorna hade god Kunskap avseende prevention för komplikation vid användning av perifer venkateter, val av placering samt dokumentation på förbandet.

Andersson, Maria och Claesson, Karin (2006). Vad är Kunskap egentligen? Några grundskoleelevers tankar om Kunskap och lärande. (What is knowledge anyway? Some secondary school pupils´ thoughts about knowledge and learning) Skolutveckling och ledarskap, Lärarexamen 60 poäng, Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Denna studie åsyftar att undersöka om produktutvecklande B2B företag använder sig av sina kunders tysta Kunskap i sin innovationsprocess. Studien ämnar även att undersöka vilka redskap eller stimuli som de berörda företagen företrädesvis använder sig av i Kunskapsdelningsprocessen.Den undersökningsmetod som valts är en flerfallsstudie av kvalitativ art och den har bedrivits genom semistrukturerade intervjuer. Data analyserades genom en abduktiv analysmetod. Fem produktproducerande företag har deltagit i studien. Resultatet visar att de redskap och stimuli som används mest frekvent av de undersökta företagen i avsikt att nå sina kunders Kunskap är förtroende, "face to face" möten, prototyper och bilder.

Vårt syfte med denna uppsats är att bidra till en ökad förståelse för hur lärande sker inom en projektgrupp och vilka sociala och organisatoriska konsekvenser lärandet får för arbetet. Vi har sett att olika sorters lärande uppstår i olika situationer och dessa leder till varierande former av Kunskap. Kunskap värderas olika beroende på de antaganden som styr organisationen och högre värderad Kunskap tenderar att uppmärksammas mer än annan Kunskap. Relationer är en förutsättning för lärande och hur dessa uppstår och förändras beror på tre faktorer vi sett; trygghet, status och tid. Dessa tre faktorer påverkar i sin tur arbetetsuppgifter och arbetsfördelning i gruppen på olika sätt..

Denna studie har syftet att undersöka om synen på Kunskap och lärande hos en nyanländ elev kan se annorlunda ut än den som genomsyrar LGR 11. För att genomföra undersökningen har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer, och därefter jämfört materialet med tidigare forskning. De frågor som har använts i studien är hämtat från ett pedagogiskt kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Personerna som jag intervjuat är nyanlända elever från Syrien och Somalia och det har varit både flickor och pojkar i åldern 13-15 år. Undersökningen visade att elevernas syn på Kunskap och lärande såg annorlunda ut, jämfört med den syn på Kunskap och lärande som genomsyrar svensk skola och LGR 11.

I organisationer med hög expertis har hur Kunskap hanteras blivit allt viktigare. För att säkerställa att Kunskapen stannar inom organisationen är det av stor vikt att Kunskapen överförs mellan de anställda. En viss form av Kunskap, så kallad tyst Kunskap, är svår att uttrycka och blir därför svår att överföra mellan organisationens medarbetare. Denna uppsats handlar därför om hur organisationer överför tyst expertKunskap, och vilka faktorer som påverkar hur väl en sådan överföring kan genomföras. Teoretiska definitioner av Kunskap, hantering av Kunskap och olika överföringsmoment har använts.

Denna rapport har haft som uppgift att studera hur organisationer ska gå tillväga för att utvinna och värdera Kunskap ifrån sitt befintliga informationssystem. Detta är en mycket viktig process då Kunskap har blivit en av de absolut viktigaste resurserna för organisationer över hela världen. Utvinningen är viktig att effektivisera så att inte organisationer förlorar viktig Kunskap när de avvecklar sitt gamla informationssystem för att bygga ett nytt och bättre system. Samtidigt är det viktigt att värdera ifall den utvunna Kunskapen är relevant för organisationen. Ifall den inte är relevant så ska den inte sparas utan kasseras för att öka effektiviteten. För att undersöka detta problem så har en kvalitativ fallstudie genomförts hos ett medelstort företag som heter Colorex Sweden AB.

Kunskapsomvandling och -spridning är viktiga processer i organisationen. Det kan dock uppstå svårigheter med att genomföra dessa processer då begreppet Kunskap omfattar uttalad och tyst Kunskap. För att undersöka hur konsult- företag kan arbeta med att omvandla och sprida Kunskap som fordras vid etablering av kundrelationer användes teorierna om den sociala inlärningscykeln och Kunskapsskapande samt genomfördes fallstudier. Resultatet av studien visar att det finns likheter mellan de olika konsultföretagens användning av metoderna deduktion, induktion, observation, formella och informella möten för omvandling och spridning av Kunskap. Olikheter som finns i sätten att omvandla och sprida Kunskap, beträffande etablering av kundrelationer, tyder på skillnader i företagskultur och verksamhet som konsultföretagen bedriver.

Uppsatsens syfte är att belysa högstadieelevers Kunskapssyn och att diskutera resultatet. Jag har intervjuat åtta högstadieelever om Kunskap, skola och lärare. Undersökningens resultat visar att: eleverna är ovana att diskutera Kunskapsbegreppet, att lärare inte diskuterat Kunskapsbegreppet med eleverna samt att eleverna har svårt att frikoppla Kunskapsbegreppet från skolvärlden. Eleverna har nämnt fyra aspekter på viktig Kunskap: nytta, förståelse, allmänbildning samt grundKunskaper..

Varför kan vi som vuxna inte mer om rymden? Varför verkar det ibland som om barn i årskurs tre vet mer? Dessa frågor ledde oss in på ämnet för vår uppsats. Är det så att skolans undervisning bygger på ytinlärning och att Kunskap inte befästs på bästa sätt? Denna uppsats försöker visa hur undervisning skall ske för att förståelse skall uppnås och Kunskap om rymden ska befästas och finnas kvar. Vår litteraturgenomgång visar hur viktigt det är att förstå hur inlärning sker.

Kunskap är idag ett maktvapen för företag i den hårda konkurrenssituation som råder på många marknader. Det kan därför vara av vikt för företag att få de individuella medarbetarnas Kunskap att integreras i organisationen, så att alla individer delar med sig av Kunskap sinsemellan. Den Kunskap som är svårast att överföra mellan medarbetare är den Kunskap som benämns som tyst, eftersom denna Kunskap inte går att formulera och föra in i manualer och rapporter.För att undersöka denna problematik har vi gjort en kvalitativ undersökning genom att intervjua respondenter på Phadia AB:s produktutvecklingsavdelning. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om, och i så fall hur, produktutvecklingsavdelningen på Phadia AB överför sin tysta Kunskap mellan medarbetarna. Vi kom fram till att produktutvecklingsavdelningen har valt flera olika sätt för att underlätta den tysta Kunskapsöverföringen.