Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka svÄrigheter eleverna har i förberedelseklasser och vad förberedelseklasslÀrarna anser om matematikundervisningen i förberedelseklassen. Dessutom skall modersmÄlslÀrarens roll i matematikundervisningen belysas. Jag har valt enkÀtundersökning med elever och förberedelseklasslÀrare samt intervjuer med modersmÄlslÀrare som metod. Resultaten pekar pÄ att förberedelseklasseleverna har problem med det svenska sprÄket, samt att modersmÄlslÀrarna spelar stor roll för undervisningen. Eleverna i förberedelseklasserna kan klara av matematikundervisningen trots en dÄlig bas i det svenska sprÄket.

Att kunna lÀsa med god förstÄelse Àr en förutsÀttning för att klara dagens skola och samhÀllet i övrigt. DÀrför Àr ett av skolans viktigaste uppdrag att skapa goda möjligheter för elevernas sprÄkutveckling och att eleven redan frÄn början fÄr uppleva att lÀsning handlar om mening, glÀdje, budskap, upplevelse och förstÄelse. Efter att vi funnit att elever till 1-7 lÀrare med specialinriktning mot matematik och naturorienterade Àmnen var de som hade bÀst resultat i DLS-testen, delprov LÀsförstÄelse var vÄrt huvudsakliga syfte att undersöka dessa lÀrares uppfattningar om planering och arbete med lÀsförstÄelse för att eleverna ska nÄ goda resultat. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med 1-7 lÀrare Ma/No. Studien bygger pÄ en fenomenografisk ansats, vilket innebÀr att den beskriver mÀnniskors uppfattningar om ett fenomen. VÄrt resultat visar att vÄra respondenter visar pÄ en god kunskap om vad begreppet lÀsförstÄelse innebÀr.

Denna undersökning handlade om lĂ€rares attityder till eurocentrism i kurserna historia 1b och historia 1a1 i svensk gymnasieskola. Är undervisningen i dessa kurser eurocentrisk och tror lĂ€rare att en eurocentrisk undervisning kan pĂ„verka elever med annan kulturell bakgrund Ă€n svensk? Vilka faktorer styr lĂ€rares innehĂ„ll, planering och genomförande av kursmoment i historia 1b och historia 1a1? Hur kan lĂ€rare arbeta med utomeuropeiska perspektiv och fenomen i dessa kurser? Dessa Ă€r nĂ„gra frĂ„gor som diskuterades i denna undersökning. MetodmĂ€ssigt utgick undersökningen frĂ„n intervjuer med sex yrkesverksamma lĂ€rare. Dessa lĂ€rare intervjuades med hjĂ€lp av nĂ„gra intervjufrĂ„gor och intervjuerna Ă€mnade att se till deras tankar och attityder om Ă€mnet i frĂ„ga. Det framgĂ„r av undersökningen att de intervjuade lĂ€rarna till stor del sĂ„g sin egen undervisning som eurocentrisk. Flera lĂ€rare menade att undervisningen till övervĂ€gande del var eurocentrisk medan nĂ„gra menade att det rĂ„dde en ganska jĂ€mn balans mellan europeisk och utomeuropeisk historia.

Andersson, Irja. & Jönsson, Bengt. (2006) GrundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan - Möjligheter och hinder. (Inclusion of students with learning disabilities in the compulsory school ? possibilities and obstacles). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka möjligheter respektive hinder som finns nÀr det gÀller grundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan samt belysa vikten av ett bra samarbete mellan de bÄda skolformerna som grund för en lyckad integrering. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring de hÀr frÄgestÀllningarna samt visar lÀsaren pÄ vikten av de bÄda skolformerna ska nÀrma sig varandra. Med hjÀlp av intervjuer ville vi undersöka vilka möjligheter och hinder som styr grundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan. Intervjuerna genomfördes i tvÄ skilda kommuner pÄ fyra olika skolor för att upptÀcka eventuella likheter och skillnader.

Undersökningen gick ut pÄ att framhÀva olika undervisningsmetoder för dyslektiker. Syftet var att analysera metoder som skulle kunna underlÀtta undervisningen för dyslektiska elever. Jag intervjuade Ätta specialpedagoger för att dÀrefter sammanstÀlla svaren till ett övergripligt resultat. Detta innefattade bland annat pedagogiska ÄtgÀrder vid olika svÄrigheter hos lever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Exempel pÄ vad en klasslÀrare kan göra för dyslektiker Àr att lÄta dem fÄ lÀromedel inspelade pÄ band, lÀra dem anvÀnda rÀttstavningsprogram pÄ datorn, dela upp texten i mindre delar samt uppmuntra och ge eleven sjÀlvförtroende.

Syftet med vÄrt arbete var att fÄ en fördjupad förstÄelse av hur nÄgra lÀrare anser att de arbetar med kommunikation i sin matematikundervisning. För att uppfylla syftet har vi genomfört tolv semi-strukturerade intervjuer inom ramen för en kvalitativ ansats. Vi har dÀrefter analyserat intervjuerna och sorterat in det vi har funnit under tio olika teman. Vi har ocksÄ betraktat beskrivningarna av den kommunikativa undervisningskulturen i lÀrarnas klassrum utifrÄn Hufferd-Ackles (2004) verktyg för analys. Vi har urskilt olika kommunikativa synsÀtt bland lÀrarna i studien, det mer lÀrarcentrerade och det mer elevcentrerade.

Kunskap Àr idag ett maktvapen för företag i den hÄrda konkurrenssituation som rÄder pÄ mÄnga marknader. Det kan dÀrför vara av vikt för företag att fÄ de individuella medarbetarnas kunskap att integreras i organisationen, sÄ att alla individer delar med sig av kunskap sinsemellan. Den kunskap som Àr svÄrast att överföra mellan medarbetare Àr den kunskap som benÀmns som tyst, eftersom denna kunskap inte gÄr att formulera och föra in i manualer och rapporter.För att undersöka denna problematik har vi gjort en kvalitativ undersökning genom att intervjua respondenter pÄ Phadia AB:s produktutvecklingsavdelning. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om, och i sÄ fall hur, produktutvecklingsavdelningen pÄ Phadia AB överför sin tysta kunskap mellan medarbetarna. Vi kom fram till att produktutvecklingsavdelningen har valt flera olika sÀtt för att underlÀtta den tysta kunskapsöverföringen.

Tematisk undervisning och temaarbete innebÀr att olika skolÀmnen integreras med varandraoch bildar en helhet i undervisningen. Tankar om att skapa en helhet i lÀrandet har funnitssedan lÄng tid tillbaka, men i dagens skola sker inte detta sÀrskilt ofta av olika orsaker.Tidigare undersökningar visar att mÄnga lÀrare vill arbeta med undervisning i tema men attbrist pÄ tid för planeringen och genomförande försvÄrar. LikasÄ att det krÀver mycket arbeterunt omkring för att fÄ det att fungera. Hem- och konsumentkunskap Àr ett Àmne i skolan somberör mÄnga olika aspekter av vardagslivet och vars perspektiv Àven syns i mÄnga andra avskolans Àmnen.Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur lÀrare i Ärskurs 7-9 stÀller sig till undervisningi tema och hur de resonerar kring en samverkan med Hem- och konsumentkunskap. För att tareda pÄ detta valde vi att intervjua Ätta lÀrare och tvÄ lÀrarstudenter pÄ olika skolor i Sverige.Det resulterade i en positiv bild av undervisning i tema, men ocksÄ att genomförandet avarbetssÀttet begrÀnsas av olika faktorer dÀribland tid.Slutsatsen av studien Àr att intresset finns men okunskap om andra Àmnens innehÄll och tid tillplanering gör att detta sÀllan genomförs trots att mÄnga lÀrare har en ambition om attundervisa i tema..

Syftet med detta arbete var att undersöka undervisningens inverkan pĂ„ sĂ„ngelevers förmĂ„ga att ta ansvar för sitt eget lĂ€rande. Som forskningsfrĂ„gor har jag ytterligare reflekterat över hur lĂ€rarens olika undervisningshandlingar pĂ„verkar eleven till sjĂ€lvstĂ€ndighet och förmĂ„ga till reflektion. Även Ă„terkopplingens och bedömningens anvĂ€ndning för att pĂ„verka lĂ€randet har undersökts. Ytterligare behandlas styrdokumentens roll i lĂ€rarnas undervisning. Intervjuer med tre yrkesverksamma sĂ„ngpedagoger har fĂ„tt utgöra grund för diskussion och fördjupning i syftets frĂ„gestĂ€llningar.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka elevers förstÄelse för begreppen natur- och kulturlandskap i Ärskurs Ätta samt i vilken omfattning elever uppfattar hur deras nÀrmiljö anvÀnds i deras undervisning. Dessa begrepp Àr valda dÄ de utgör en central roll i kursplanen för geografi. VÄr undersökning bygger pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning med uppföljande kvalitativa intervjuer. Vi har kommit fram till att eleverna har en viss förstÄelse för begreppen men har svÄrt att se helheten. 25 procent av eleverna kunde pÄ ett tillfredstÀllandet sÀtt förklara natur- och kulturlandskap.

 SammanfattningEn lÀrare mÄste vara förberedd pÄ att i sitt klassrum möta elever som har olika behov och förutsÀttningar. Elever lÀr ocksÄ pÄ olika vis och behöver olika mycket stöttning. Detta gör att lÀraren mÄste ha kunskap till att anpassa undervisningen utefter individen och gruppens behov. NÀr man som lÀrare fÄr en elev till klassen som har ett ovanligt funktionshinder sÄ bör det stÀllas högre krav pÄ arbetssÀttet, för att eleven ska kunna tillgodogöra sig undervisningen pÄ bÀsta sÀtt.Syftet med undersökningen Àr att belysa hur pedagogerna i klassen uppfattar lÀrandet samt hur de anpassar undervisningen utefter individens behov och förutsÀttningar. Mina frÄgestÀllningar Àr hur bedrivs undervisning i ett klassrum i skolans tidigare Är dÀr det finns en synskadad elev? Samt vad innebÀr det för ett barn att ha en synskada?I mitt arbete har jag gjort en litteraturundersökning för att fÄ en vidgad bild pÄ ett synskadat barns behov.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka hur idrottslÀrare inkluderar elever med funktionshinder i sin undervisning utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Jag har Àven lagt fokus pÄ Aaron Antonovskys begrepp KASAM ? kÀnslan av sammanhang ? för att kunna bredda min förstÄelse för en idrottslÀrares tankar kring sin undervisning. Jag vill lyfta fram idrottslÀrarens röst och kÀnsla i att undervisa olika elever med olika funktionshinder. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningen;Vilka faktorer möjliggör för en inkluderande undervisning för elever med funktionshinder i Àmnet idrott och hÀlsa? MetodStudien bestod av sex stycken kvalitativa djupintervjuer med idrottslÀrare som undervisar elever i olika Äldrar samt pÄ olika skolor.

Texten undersöker hur bildlÀrare och bildlÀrarstudenter anvÀnder sig av bildanalysen inom Àmnets undervisning. Metoder, begrepp och instÀllningar till bildanalys granskas ur ett lÀrarperspektiv. Dess innebörd i undervisningen utforskas med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och textanalyser av teorier inom bildanalys vilket grundlade en insamlad empiri om bildanalysens funktion och innebörd i högstadie- och gymnasieskolans bildkurser. Skolans betydelsefulla styrdokument har analyserats i relation till empirin. DÀrtill Àr ett förslag utformats till bildanalytiskt lÀrarmaterial som kan anvÀndas som ett grundlÀggande redskap för planering av bildanalytisk undervisning..

Syftet med denna studie var att undersöka elevers anvÀndning av lösningsstrategier i subtraktion samt lÀrares och lÀromedlens framstÀllning av dessa, för att kunna komma fram till hur en framgÄngsrik undervisning i subtraktion, med fokus pÄ lösningsstrategier, kan se ut. Undersökningen genomfördes i tre klasser i Äk 3. Metoder i studien var elevenkÀt, intervju med lÀrare och lÀromedelsgranskning. Data bearbetades med hjÀlp av en egenkonstruerad begreppsmodell utifrÄn olika lösningsstrategier. Resultatet visar pÄ en större variation av lösningsstrategier i undervisningen Àn i elevernas utrÀkningar.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur likvÀrdigheten ser ut i idrott och hÀlsa och huruvida det finns moment eller arbetssÀtt som Àr mer eller mindre likvÀrdiga mellan könen. Studien strÀvar ocksÄ efter att undersöka hur bÄde elever och lÀrare ser pÄ likvÀrdigheten och hur den skapas i Àmnet idrott och hÀlsa. Mina frÄgestÀllningar Àr:Hur ser elever pÄ likvÀrdighet i Àmnet idrott och hÀlsa?Hur ser lÀrare pÄ likvÀrdighet?Hur arbetar lÀrare med likvÀrdighet i idrott och hÀlsa och vad pÄverkar den?MetodMetoden som har anvÀnts Àr dels enskilda intervjuer med tre idrottslÀrare som alla Àr utbildade och undervisar i Àmnet. Jag genomförde Àven tvÄ stycken gruppintervjuer med fyra killar och tre tjejer, som alla gick i Ärskurs nio.