Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lÀrare och pedagoger arbetar med sprÄkutveckling och med flersprÄkiga elever pÄ en mÄngkulturell grundskola. Genom en kvalitativ studie i form av intervjuer ville vi fÄ djupare kunskaper om hur en god sprÄkutvecklande undervisning bedrivs. VÄra vÀgledande frÄgor var vilka insatser skolan gör för att frÀmja sprÄkutvecklingen samt vilka arbetssÀtt och metoder som anvÀnds. VÄr slutsats Àr att en sprÄkutvecklande undervisning krÀver att eleven Àr i fokus och att undervisningen bör anpassas efter varje enskild individ i varierade former. Grundprincipen Àr att anvÀnda sprÄket sÄ mycket som möjligt, enligt informanterna mÄste eleven stÀndigt fÄ tala sprÄket för att utveckla det och vara aktiv i allt lÀrande..

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka beröringsytor mellan skolÀmnena svenska och bild och att lyfta fram aspekter av Àmnena som stÀrker och kompletterar varandra. Jag har utgÄtt ifrÄn tesen att man kan se pÄ svenskÀmnet som ett ?praktiskt-estetiskt? Àmne och bildÀmnet som ett kommunikativt sprÄkÀmne. Hur kan man utifrÄn det arbeta Àmnesintegrerat med Àmnena svenska och bild? Hur kan den undervisningen förstÄs i förhÄllande till estetiska lÀrprocesser? Sex lÀrare, tre svensklÀrare och tre bildlÀrare, intervjuas om deras tankar om dessa begrepp och aspekter av Àmnena och de fÄr berÀtta om hur de arbetar med dem i sin undervisning..

Detta Àr en kvantitativ studie som mÀter svenska gymnasieelevers alkoholbeteende, attityder till alkohol och skolans ANDT-undervisning, samt om samband mellan dessa existerar. Urvalet bestÄr av 101 gymnasieelever frÄn fem klasser i Ärskurs ett frÄn en skola Uppsala. All data har samlats in via enkÀter som fylldes i av respondenterna under skoltid. Bearbetning och analys av data skedde i programmet SPSS och Statistica. Intressanta fynd visar bland annat att det inte finns nÄgra skillnader mellan könen i alkoholbeteende och att konsumtionen av alkohol korrelerar med Älder vid alkoholdebuten.

AbstractDen hÀr studien handlar om lÀrstilar. LÀrstilar Àr en pedagogisk teori om hur en individ tar till sig nytt och svÄrt material. Varje individ har sitt unika sÀtt att ta in, bearbeta och minnas det de lÀr sig. LÀrstilar bygger pÄ individens starka sidor, pÄ vad de kan och vad de Àr bra pÄ. Jag har utgÄtt frÄn Dunns lÀrstilsmodell och fokuserat pÄ de fyra sinnespreferenserna; auditiv, visuell, taktil och kinestetisk.

Det hÀr examensarbetet inriktar sig pÄ ett aktuellt Àmne i dagens samhÀlle, nÀmligen hÀlsa. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur en vald högstadieskolas undervisning kring hÀlsa ser ut och vilka förutsÀttningar som finns frÄn skolan. Elevernas kost- och motionsvanor kommer Àven att undersökas. FrÄgestÀllningarna som utgÄs frÄn i studien Àr "hur sker skolans undervisning kring hÀlsa, och vilka förutsÀttningar frÄn skolan finns?" och "hur uppfattar eleverna sina kost- och motionsvanor? Resultatet diskuteras utifrÄn det valda perspektivet som Àr hÀlsokorset.

De tankar som finns bakom planering och genomförande av skrivundervisningen i grundskolan pÄverkas av de förhÄllningssÀtt som den beslutsfattande lÀraren har till sin undervisning. Att se pÄ sprÄk och skrivande utfrÄn olika perspektiv ger olika resultat. Denna studies syfte Àr att identifiera de skrivpedagogiska synsÀtt som avspeglas i styrdokumenten för grundskolan. Undersökningen ut­fördes genom en omfattande dokumentanalys dÀr synsÀtten identifierades med inriktning pÄ sprÄk, skrivande, skrivinlÀrning, skriv­undervisning och bedömning av skrivande. UtgÄngspunkten för analysen Àr fem diskurser om skrivpedagogiska synsÀtt; fÀrdighets­diskursen, kreativitetsdiskursen, processdiskursen, genrediskursen och social­praktik­diskursen.

Detta examensarbete lyfter fram sju olika lÀrares kunskap om höglÀsning och pÄ vilket sÀtt de medvetet anvÀnder sig av höglÀsning i sin undervisning. Avsikten Àr att lyfta fram hur pedagoger som undervisar yngre barn arbetar med att lÀsa högt för sina elever.Aktuell forskning kring grundlÀggandet av lÀs- och skrivutvecklingen pÄvisar betydelsen av att lÀsa högt för smÄ barn. Undersökningens resultat visar att lÀrare upplever höglÀsning som ett bra och mÄngsidigt pedagogiskt redskap. Det framgÄr dock att de pedagoger med lÀngst yrkeserfarenhet och högst utbildning Àr de som anvÀnder sig av höglÀsning pÄ ett mer medvetet och komplext sÀtt. DÀrigenom synliggörs vikten av att pedagoger har kunskap om höglÀsningens anvÀndningsomrÄden.Pedagogernas insikter som kom fram under undersökningen har relaterats till forskning i ett jÀmförande perspektiv.

Denna studie syftade till att undersöka hur elevinflytande och delaktighet kan ta siguttryck i en lÄgstadieklass. För studien observerades under en dag bÄde lÀrare ochelever i en Ärskurs 2 pÄ en skola i Mellansverige. Observationen fokuserade pÄ vilkatyper av frÄgor som stÀlldes, vilka beslut som fattades, samt pÄ hur interaktionen sÄgut mellan de deltagande. Observationen visade att elevernas inflytande iundervisningen inte enbart berodde pÄ lÀraren, som vi tidigare tÀnkt, utan att Àveneleverna hade ett stort ansvar för att fÄ inflytande och bli delaktiga.Med detta arbete önskar vi kunna ge en bild av hur det kan se ut i praktiken genom attobservera hur lÀrare och elever interagerar med varandra..

Vi presenterar i detta arbete ett förslag pÄ kursupplÀgg för att undervisa emancipatoriskt i historia pÄ gymnasiet. Tanken med vÄrt förslag Àr att utforma en undervisning som kopplar elevens livsvÀrld tillbÄde nutid och dÄtidshistoria. Syftet med detta kursupplÀgg Àratt jobba innanför ramarna för gy 11 men ge ett nytt sÀtt att bedriva historieundervisning pÄ. Historiemedvetande, emancipation, den dubbla tankeprocessen och Biestas trefunktionsmodell Àrde centrala teoretiska begreppen för detta utvecklingsarbetes utformning och utvÀrdering. KursupplÀgget Àr uppbyggt utefter en kronologisk historieförmedling i enlighet med den som föresprÄkas i lÀroplanen.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka hur matematikundervisningen pÄ gymnasiet ser ut och hur eleverna önskar att den ska se ut. Fokus har legat pÄ vad som Àr meningsfull matematikundervisning och om upplÀgget pÄ den undervisning som bedrivs idag kan ses som meningsfull. Detta har vi gjort genom att studera forskning inom omrÄdet och genom att göra enkÀter och intervjuer med elever pÄ gymnasiet. Vi har kommit fram till att elever har svÄrt att se vilken nytta de har av matematik i vardagen och att de inte ser pÄ matematik som ett sÀtt att tÀnka utan bara som ett sÀtt att rÀkna. Detta fÄr oss att bestÀmt hÀvda att matematikundervisningen mÄste förÀndras och bli mer vardagsanknuten och dÀrmed mer meningsfull.

De samhÀllsorienterade Àmnena (geografi, historia, samhÀllskunskap och religion) eller SO som det förkortas har sedan 1960-talet betraktats som ett Àmnesblock. Synen pÄ hur undervisningen ska bedrivas har dock varierat och lÀrare har följt den för tiden rÄdande ideologiska syn pÄ undervisning och kunskap. Den nuvarande rÄdande uppfattningen bland sakkunniga Àr att dessa Àmnen bör undervisas integrerat. Trots detta sÄ har det skett en tydlig uppdelning mellan SO-Àmnena i den senaste lÀroplanen, Lgr 11. Avskaffandet av blockbetyg, införandet av nationella prov i varje enskilt Àmne och borttagandet av en gemensam del i styrdokumentet, visar pÄ detta.

Sammanfattning Det talas just nu mycket om utomhuspedagogik. Med utomhuspedagogik menas dÄ att undervisningen flyttas ut ur klassrummet, för att lÀra i, och av, omgivningen. Men Àr utomhuspedagogiken ett viktigt pedagogiskt verktyg i Ärskurs 3-5 eller Àr det bara utelek? För att ta reda pÄ det har jag genomfört en enkÀtundersökning bland lÀrare som arbetar i Ärskurs 3-5 över stora delar av Sverige. Av 105 utskickade enkÀter har 40 stycken besvarats.

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om sÄnglÀrares uppfattningar kring sambandet mellan sÄng och hÀlsa. Studien Àr avgrÀnsad till sÄnglÀrare som arbetar inom gymnasieskolans estetiska program och dÀrmed efterLÀroplan för gymnasieskolan 2011 (Skolverket, 2011).Fem kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts och svaren har tolkats utifrÄn en bakgrund med tidigare forskning om hÀlsa och musik, den teoretiska utgÄngspunkten pragmatism samt gymnasieskolans styrdokument. Ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt har genomsyrat studien.Analysen av intervjusvaren ledde fram till följande kategorier:? LÀrarnas syn pÄ det övergripande sambandet mellan sÄng och hÀlsa? Undervisning kontra terapi? Intervjupersonernas reflektioner kring styrdokument? HÀlsofrÀmjande metoder och förhÄllningssÀtt i undervisningen? HÀlsorisker i samband med undervisning och lÀrande i sÄng? Informanternas uppfattningar kring allmÀnna hÀlsoaspekter? Samverkan med andra lÀrare och elevhÀlsanResultatet av studien visar att sÄnglÀrarna har olika utgÄngspunkter i sin syn pÄ sambandet mellan sÄng och hÀlsa, vissa utgÄr frÄn sÄngens hÀlsoeffekter medan andra tar sin utgÄngspunkt i hÀlsofaktorer som pÄverkar sÄngen. SÄnglÀrarna upplever att kursplanerna lÀmnar utrymme för hÀlsoaspekter i undervisningen men de förhÄller sig till detta pÄ olika sÀtt.

VÄrt syfte med studien var att undersöka vad sex olika lÀrare pÄ lÄgstadiet har för uppfattningar kring Àmnesintegrerad undervisning som inkluderar fysisk aktivitet. För att besvara vÄrt syfte har vi som författare utfört en kvalitativ undersökning dÀr det genomfördes totalt sex intervjuer med sex stycken lÀrare frÄn tre olika skolor. Eftersom urvalsgruppen Àr begrÀnsad kan vi inte dra nÄgra generella slutsatser. Resultatet i vÄr studie visar att samtliga respondenter anser att fysisk aktivitet Àr viktigt för skolbarn dÀr respondenterna kopplar ihop fysisk aktivitet med inlÀrning pÄ olika sÀtt. De tar upp faktorer som ökad motivation, ökad koncentration och större möjlighet till individualisering i undervisningen för eleverna. Det visar sig Àven att Àmnesintegrerad undervisning med rörelse förekommer i samband med olika Àmnen, men undervisningen Àr oftast inte planerad.

Syftet med studien har varit att ta reda pÄ vilka arbetssÀtt och verktyg som klasslÀrare kan anvÀnda i sin undervisning nÀr de arbetar med elever med sprÄkstörning pÄ ett inkluderande sÀtt. VÄr intention Àr att pedagoger kan ta del av denna studie och dÀrmed skapa en medvetenhet om hur man kan lÀgga upp sin undervisning nÀr man arbetar med elever med sprÄkstörning. SprÄkstörning handlar om att eleven inte kan tillgodose sig lingvistisk kunskap (McCauley, 2003). Elever med sprÄkstörning kan ha problem med olika sprÄkliga omrÄden som fonologi, grammatik, semantik och pragmatik, men i olika omfattningar (Nettelbladt & Salameh, 2008). I denna uppsats anvÀnds ordet sprÄkbarn nÀr vi talar om en elev som har blivit diagnostiserad med sprÄkstörning. Denna studie utgÄr frÄn ett relationellt synsÀtt. Von Wright beskriver det med att det unika, utvecklingen, sker i samspel mellan individer.