Hypertoni finns bland uppskattningsvis 1,8 miljoner svenskar och basen i behandlingen bör utgöras av livsstilsförÀndringar. Riskfaktorer vid hypertoni Àr tobak, alkohol, övervikt, brist pÄ fysisk aktivitet samt stress. Sjuksköterskans uppgift Àr att motivera till levnadsvanor i positiv riktning genom hÀlsosamma val. Undervisning Àr en planerad aktivitet med avsiktligt mÄl till förÀndring hos en individ. Sjuksköterskan ska fÄ patienten att kÀnna empowerment och bli följsam till behandlingen.

Antalet herrelösa och/eller förvildade katter i Sverige Àr ungefÀr 100 000 och mÄnga olika ÄtgÀrder har gjorts för att försöka fÄ bukt med problemet. Hur ska man fÄ kattÀgare att bli ansvarsfulla, att ta hand om sina katter och inte bidra till en ökad population av herrelösa katter? Studier har visat att utbildning och kunskap Àr mycket viktigt för mÀnniskors attityd och syn pÄ katter. Utbildning och kunskap bidrar Àven till en positiv instÀllning till kastration. Kastration som ses som en viktig ÄtgÀrd för att inte bidra till fler herrelösa katter.Syftet med denna studie var att fÄ en övergripande bild av naturbruksgymnasiernas hÄllning av och undervisning om katt, vilket genomfördes som en enkÀtundersökning till samtliga naturbruksgymnasier i Sverige.

UtgÄngspunkten för detta arbete har varit observerade och dokumenterade uttryck för negativa elevattityder till naturvetenskapliga Àmnen. En inledande frÄgestÀllning har rört hur utbredda sÄdana attityder Àr pÄ grundskolan och gymnasieskolan idag. Utöver förekomster av attityder har ocksÄ undersöks attitydernas pÄverkan pÄ lÀrandeprocesser, samt i vad attityderna kan ha sin grund. Arbetet Àr genomfört i form av en litteraturstudie.Studien visar dels att de negativa attityderna till naturvetenskap Àr vanliga, dels att sambandet mellan attityd, kunskap och lÀrande inom det naturvetenskapliga omrÄdet Àr komplext. Den abstraktionsnivÄ som krÀvs för att lÀra naturvetenskap Àr anstrÀngande och krÀver motivation.

Arbetet med den tidiga lÀs- och skrivundervisningen hos sex intervjuade lÀrare skildras i denna studie. Syftet Àr att redogöra för idag verksamma lÀrares undervisning av tidig lÀs- och skrivutveckling samt bringa klarhet i huruvida de anvÀnder sig av specifika metoder som stöd i arbetet. Vilka metoder Àr i sÄdana fall aktuella och arbetar samtliga lÀrare pÄ samma sÀtt? Studien avser Àven ta del av hur elevers individuella behov bemöts i undervisningen samt hur lÀrarna i studien arbetar för att möta eleverna pÄ den kunskapsnivÄ de befinner sig. Empirin grundar sig i semistrukturerade kvalitativa intervjuer för att fÄ djup och helhet inom undersökta företeelser.

The aim of this paper is to examine how teachers experience their possibilities to develop democratic teaching in high school and how they reflect upon their position of power within the teaching situation. Four professional high school teachers have been interviewed for the study. The theoretical perspective of the study is an intersectional view on power and a view on democratic teaching which is partly built on the high school curriculum, but mainly defined by deliberative conversations, anti-oppressive education and norm-critical education. The result of the study is focused on three themes, which were shown in the analysis of the interviews. These themes are: choices of teaching content,  authority of the teacher and democratic teaching.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ lÀrarnas attityder till utomhusmatematik och dess koppling mellan teori och praktik i grundskolans tidigare Ärskurs 1-3. Vi vill veta hur utomhusmatematik förhÄller sig till styrdokumenten, samt hur lÀrarna som anvÀnder utomhusmatematik omsÀtter styrdokumenten i sin undervisning utomhus. I vÄr studie har vi anvÀnt kvalitativ metod i form av intervju och observation samt videoinspelning som ett redskap för vÄrt studieresultat. Vi har intervjuat sammanlagt sex stycken lÀrare, tre som anvÀnder utomhusmatematik i sin undervisning, vars lektioner vi Àven observerat, och tvÄ som inte anvÀnder det sÄ ofta samt en som inte alls anvÀnder utomhusmatematik. Resultatet av vÄr undersökning visar, att undervisning utomhus i matematik gör eleverna mer verksamma och nyfikna.

Denna rapport har haft som uppgift att studera hur organisationer ska gÄ tillvÀga för att utvinna och vÀrdera kunskap ifrÄn sitt befintliga informationssystem. Detta Àr en mycket viktig process dÄ kunskap har blivit en av de absolut viktigaste resurserna för organisationer över hela vÀrlden. Utvinningen Àr viktig att effektivisera sÄ att inte organisationer förlorar viktig kunskap nÀr de avvecklar sitt gamla informationssystem för att bygga ett nytt och bÀttre system. Samtidigt Àr det viktigt att vÀrdera ifall den utvunna kunskapen Àr relevant för organisationen. Ifall den inte Àr relevant sÄ ska den inte sparas utan kasseras för att öka effektiviteten. För att undersöka detta problem sÄ har en kvalitativ fallstudie genomförts hos ett medelstort företag som heter Colorex Sweden AB.

Tanken bakom detta examensarbete var att framstÀlla ett laborativt lÀromedel i matematik för utomhusmiljö som ska upplevas som motivationshöjande och lustfyllt för eleverna. LÀromedlet Àr upplagt i lektionsplaneringar som Àr förankrade i lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet (1994), i kursplanen för matematik samt i de sex aspekterna pÄ lÀrande ur sociokulturellt perspektiv som Dysthe (2003) skriver om. Vi har arbetat fram ett material som innefattar rumsuppfattning och mÀtning eftersom dessa passar utmÀrkt att genomföra i utemiljö. Idéerna till lektionsplaneringarna Àr utifrÄn oss sjÀlva men inspiration frÄn tidigare kurser, kurslitteratur och VFU-platser gÄr inte att frÄnse. UpplÀgget pÄ lektionerna Àr utifrÄn Lindström och Pennlerts (2003) modell, dÀr flera didaktiska frÄgestÀllningar tas i beaktning.

Studiens syfte var att undersöka hur nÄgra lÀrare inom matematik och naturorienterande Àmnen (NO) anvÀnder sig av IT i sin undervisning i Är 7 - 9, deras motiv till anvÀndandet av IT som undervisningsverktyg samt om det fanns nÄgot som de upplevde begrÀnsade eller pÄ annat sÀtt pÄverkade deras anvÀndning av IT.Intervjuer gjordes med fyra lÀrare frÄn tvÄ olika skolor. Hur ofta lÀrarna anvÀnde sig av IT i sin undervisning skiftade beroende pÄ Àmne. Vanligast var anvÀndningen inom NO-Àmnena. LÀrarna anvÀnde IT för att introducera ett arbetsomrÄde, att söka information pÄ Internet, att illustrera nÄgot med hjÀlp av en film eller att sjÀlva filma ett hÀndelseförlopp. De kunde ocksÄ skapa minnesanteckningar under lektionen samt samtala och resonera med eleverna om den internetinformation som de funnit.

NÀrstÄendes delaktighet vid omvÄrdnad i livets slutskede Àr ingen sjÀlvklarhet. Palliativ omvÄrdnad vid livets slutskede Àr kÀnsloladdat för alla inblandade, och sjuksköterskans roll Àr att erbjuda vÄrd till patienten och stöd till de nÀrstÄende. Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanstÀlla aktuell kunskap angÄende faktorer som har betydelse för nÀrstÄendes delaktighet vid palliativ omvÄrdnad. Fyra olika databaser genomsöktes dÀr 22 artiklar Äterfanns. Analysen resulterade i tre kategorier: Integration och öppen kommunikation med vÄrdpersonalen Àr viktigt för nÀrstÄendes delaktighet.

AbstractUr ett elevperspektiv belyser uppsatsen frÄgan vad en ?bra? lÀrare Àr. Elevers Äsikter placeras in i tre större teman; pedagogisk förmÄga, social förmÄga samt ledarskap. Korrelation mellanvad elever anser viktigt och vad elever anser möta utforskas ocksÄ. Detta görs via en kvantitativ enkÀtundersökning.

Kunskapsomvandling och -spridning Àr viktiga processer i organisationen. Det kan dock uppstÄ svÄrigheter med att genomföra dessa processer dÄ begreppet kunskap omfattar uttalad och tyst kunskap. För att undersöka hur konsult- företag kan arbeta med att omvandla och sprida kunskap som fordras vid etablering av kundrelationer anvÀndes teorierna om den sociala inlÀrningscykeln och kunskapsskapande samt genomfördes fallstudier. Resultatet av studien visar att det finns likheter mellan de olika konsultföretagens anvÀndning av metoderna deduktion, induktion, observation, formella och informella möten för omvandling och spridning av kunskap. Olikheter som finns i sÀtten att omvandla och sprida kunskap, betrÀffande etablering av kundrelationer, tyder pÄ skillnader i företagskultur och verksamhet som konsultföretagen bedriver.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att studera lÀrares attityder till skrivregler, undervisningen om skrivregler och mÄlen i kursplanen som rör skrivregler. Jag har ocksÄ analyserat resultatet pÄ Àmnesprovet i syfte att utforska samband mellan lÀrares attityder till sin utbildning, undervisningens innehÄll och elevers resultat. Specifikt vill jag ta reda pÄ vad fem lÀrare har för uppfattning om sin undervisning i skrivregler och elevernas resultat i stavning och interpunktionsmomentet pÄ nationella Àmnesprovet i Äk3.Hur ser lÀrare pÄ sin egen utbildning i skrivregler?Vad berÀttar lÀrare om undervisningen i svenska i allmÀnhet och utifrÄn aspekterna formella och funktionella moment i undervisningen?Vad berÀttar lÀrare vars elever gjort proven angÄende elevernas resultat i relation till sin undervisning i skrivregler?Metod Jag har anvÀnt kvalitativa samtalsintervjuer för att samla in mina data. Fem svensklÀrare med olika yrkeserfarenhet i Äk3 pÄ fyra olika skolor har intervjuats.

This essay is about how and why teachers use fiction litterature as a teaching method. It®s based on a study among eight teachers in year 4-6 at a school in Mariehamn in the Åland Islands. The results show the high importance of using fiction litterature in education. Fiction literature is highly valued in all subjects as it stimulates the students development of language, empathy and fantasy. The curriculum®s aim of using fiction litterature is to stimulate the pleasure of reading.

Arbetsmarknadens villkor skapar behov av kompetens utöver den rent yrkesmÀssiga. Reell kompetens avser en persons totala kunskap och kapacitet, Àven sÄdan som inte gÄr att validera. Allt lÀrande förÀndrar dÀrför en persons kompetens, men vissa typer av kunskap Àr starkt förknippad med specifika situationer. Transformativt lÀrande medför förÀndringar i personens identitet och resulterar i en personlighetsintegrerad kunskap som individen bÀr med sig mellan olika sammanhang och situationer. OmvÀlvande livshÀndelser eller undervisning som utmanar tidigare kunskap kan utgöra startpunkter för transformativt lÀrande.