Denna uppsats handlar om skönlitteraturens betydelse för lĂ€s- och skrivutvecklingen. Det vi fann vara intressant att ta reda pĂ„ var om pedagogerna i förskolan och skolan har kunskap om varför skönlitteraturen Ă€r viktigt, om de anvĂ€nder sig av denna eventuella kunskap och i sĂ„ fall hur de gör detta. Åldersgruppen vi koncentrerar oss pĂ„ Ă€r barn frĂ„n förskolan till mellanstadiet. Vi har studerat vad forskningen om lĂ€s- och skrivutveckling sĂ€ger i Ă€mnet och genom enkĂ€ter undersökt vad pedagoger vet om varför skönlitteratur Ă€r bra för lĂ€s- och skrivutvecklingen samt hur de arbetar med det. Forskare har olika teorier om och modeller för lĂ€s- och skrivinlĂ€rning men alla Ă€r överens om skönlitteraturens betydelse för lĂ€s- och skrivutvecklingen.

Studiens syfte har varit att, utifrÄn ett lÀrarperspektiv, bidra till ökad kunskap om hur IKT anvÀnds i textilslöjden och hur förutsÀttningarna för detta ser ut. Avsikten var frÀmst att ta reda pÄ hur lÀrare anvÀnder sig av de resurser som finns pÄ skolorna och i sina klassrum men Àven vad de skulle önskat att de hade tillgÄng till. Studien gjordes pÄ nÄgra mellan- och högstadieskolor runt om i Sverige och datamaterialet insamlades genom kvalitativa intervjuer med fyra stycken verksamma textillÀrare. Fokus i intervjuerna var att finna positiva och/eller negativa aspekter med digitala verktyg i textilslöjden, hur lÀrares undervisning förÀndras, samt om slöjdens arbetsprocess förÀndras vid arbete med digitala verktyg. Resultatet visade att de intervjuade lÀrarna anvÀnde sig av IKT olika mycket men har mÄnga liknande tankar kring att det Àr tidssparande, inspirerande och utvecklande för eleverna att arbeta med i olika sammanhang.

I denna rapport baserad pÄ kvalitativ enkÀtstudie presenterar vi lÀrares syn pÄ undervisning i lÀsförstÄelse.  Studien har genomförts pÄ 9 olika skolor med lÀrare frÄn Ärskurs 1-3. I kunskapsöversikten belyser vi vikten av att ha lÀsförstÄelse, samt hur detta kan uppnÄs med olika metoder och arbetssÀtt, detta presenterar vi utifrÄn flera forskare, bland annat Lundberg (2010), Lundberg och Herrlin (2009) och Westlund (2009). I kunskapsöversikten framgÄr det Àven hur svenska elevers lÀsförstÄelse framstÄr i ett internationellt perspektiv, utifrÄn undersökningar som PISA 2009 och PIRLS 2006 som skolverket har publicerat. Elevers lÀsförstÄelse har enligt undersökningarna sjunkit till en lÀgre nivÄ jÀmfört med tidigare Är.  Vidare erhÄller studien en teoretisk inramning utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv i relation till Vygotskijs proximala utvecklingszon.I resultatet framgÄr det att lÀrarnas frÀmsta inverkansfaktor pÄ val av arbetssÀtt och metod Àr elevens individuella utvecklings- och intressenivÄ.

Enligt lÀroplanen ska alla elever bli tillgodosedda det svenska sprÄket och dess uppbyggnad genom undervisning. Vi fann det dÄ intressant att utforma en gemensam lektionsplanering som skulle varieras utifrÄn tre olika teoretiska positioner, socialkonstruktivismen, individkonstruktivismen och behaviorismen. Vidare valdes att utgÄ ifrÄn ett lÀrandeobjekt, substantiv med inriktning pÄ obestÀmd och bestÀmd form, i singular och plural form. Dessutom ska studien visa hur elevernas kunskapsutveckling ser ut efter genomförd undervisning, det gjordes genom skriftliga tester. De tre elevgrupper som ingick i studien var elever i Ärskurs 2, Ärskurs 2-3 och Ärskurs 3.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om undervisning i svenska som andrasprÄk har effekt pÄ elevers ordförrÄd, och för det ÀndamÄlet genomförde 44 elever ett ordkunskapstest. Informanterna kommer frÄn en skola i en medelstor stad i södra Sverige. De har vistats olika lÀnge i Sverige (3?14 Är). Testet bestod av Ätta övningar som eleven arbetade med individuellt under 45?60 minuter, och det utfördes vid tvÄ tillfÀllen: pÄ vÄrterminen och höstterminen.

Examensarbetet skildrar olika lÀrares syn pÄ Àmnesintegrerad undervisning med matematik som utgÄngspunkt. Metoden som anvÀnts Àr intervjuer med verksamma lÀrare som tagit del av det temaarbete vi konstruerat och som kommit med synpunkter pÄ hur temaarbetet kan förÀndras till det bÀttre. Resultatet visar att alla de intervjuade lÀrarna Àr positiva till att arbeta Àmnesintegrerat, trots att de ser vissa hinder som kan uppstÄ. I resultatet gÄr Àven att utlÀsa hur de intervjuade lÀrarna stÀller sig till vÄrt temaarbete..

Att lÀsa innebÀr att bÄde kunna avkoda ord och att ha en sprÄklig förstÄelse för det som lÀses. LÀsförstÄelsen av faktatexter hos svenska elever har i de senaste PISA och PIRLS- undersökningarna försÀmrats.Syftet med studien Àr att undersöka om och hur lÀrare i Ärskurs 1-3 beskriver att de anvÀnder faktatexter i sin undervisning för att utveckla elevernas lÀsförstÄelse.FrÄgestÀllningen Àr:Hur beskriver lÀrarna anvÀndningen av faktatexter för att utveckla elevernas lÀsförstÄelse?En kvalitativ metod i form av intervjuer har anvÀnts dÀr sex lÀrare i Ärskurs 1-3 intervjuades. Datamaterialet har analyserats utifrÄn fenomenologins meningskoncentration. Resultatet presenteras i tre olika teman vilka har skapats utifrÄn vÄra tolkningar av lÀrarnas beskrivningar.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en djupare förstÄelse och kunskap om hur elever i Ärskurs 4-6 med intresse och fallenhet för matematik ser pÄ sitt eget lÀrande och sin egen förmÄga inom matematiken. Följande frÄgestÀllningar besvaras i studien: I vilka undervisningssituationer lÀr sig elever med fallenhet och intresse för matematik pÄ bÀsta möjliga vis? Hur beskriver dessa elever sitt intresse och sin fallenhet för matematik? Samt vilka styrkor respektive svagheter anser elever med intresse och fallenhet för matematik sig ha inom Àmnet? Studien har en kvalitativ inriktning dÀr resultatet har baserats pÄ semistrukturerade intervjuer som genomförts med sex elever. Resultatet av studien visade att elever med intresse och fallenhet för matematik Àr medvetna om sin förmÄga med försiktiga med att prata om den. Resultatet visade Àven att dessa elever föredrar en undervisning som prÀglas av muntlig matematik i vilket eleverna fÄr arbeta med uppgifter som stimulerar och utmanar dem.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur fyra verksamma gymnasielÀrare tolkar begreppet individualisering, samt hur de undervisar utifrÄn lÀroplanens krav att de ska ha en individualiserad undervisning. Metoden för undersökningen Àr den kvalitativa intervjun och den har valts för att möjliggöra att en helhetsbild av respondenternas enskilda sÀtt att undervisa pÄ kan Ästadkommas. Resultatet visar att intervjupersonerna har en god förstÄelse för begreppet individualisering och att denna förstÄelse medfört att respondenterna upplever det som en omöjlighet att lyckas med att fullstÀndigt individualisera sin undervisning. Det har framkommit ett mönster i hur dessa gymnasielÀrare undervisar, de pÄbörjar de flesta lektioner med en genomgÄng av det stoff som de avser att eleverna ska arbeta med under lektionen. Lektionen avslutas dÀrefter med att eleverna fÄr arbeta med undervisningsmaterialet pÄ egen hand med lÀraren som hjÀlp om det skulle behövas.

Syftet med undersökningen var att se om elevernas förstÄelse och intresse för kemi pÄverkas av det sÀtt med vilken undervisningen bedrivs i Àmnet.Arbetet bygger pÄ en jÀmförande studie mellan tvÄ skolor. Den ena skolan arbetar med ett uppgiftsbaserat koncept och den andra bedriver en mer traditionell undervisning.Undersökningen bestÄr av fyra moment. TvÄ olika typer av elevenkÀtundersökningar, auskultationer vid laborationer och teorilektioner, samt bedömning av elevsvar frÄn tvÄ provfrÄgor vilka bÄda syftar till att belysa elevens förstÄelse för det efterfrÄgade. Alla moment har genomförts pÄ de bÄda skolorna.Resultatet visar entydigt att de elever, som deltagit  i en uppgiftsbaserad undervisning, kan föra kemiska resonemang pÄ en högre nivÄ och dÀrmed visar de ocksÄ en djupare förstÄelse för Àmnet Àn vad de elever som blivit undervisade med sÄ kallade traditionella metoder gör.Eleverna som deltagit i uppgiftsbaserad undervisning rankar kemiÀmnet högre  bland programmets olika Àmnen jÀmfört med de andra eleverna. Samtidigt som de Àven visar ett större intresse för vidare studier inom kemi Àn de elever som deltagit i en mer traditionell undervisning.En anledning till skillnaderna  kan vara att eleverna i den uppgiftsbaserade undervisningen erbjuds mÄnga möjligheter till kemiska diskussioner med sina kamrater samtidigt som de uppmuntras till ett modelltÀnkande, vilket leder till att kemiÀmnet upplevs mindre abstrakt och dÀrmed mer intressant..

Föreliggande studien Àmnar utreda fyra lÀrares förhÄllande till den musikintegrering som för samtliga teoretiska Àmnen anges i Lgr11, samt vilka förutsÀttningar de upplever som nödvÀndiga för att bedriva denna form av undervisning. Resultaten jÀmförs med aktuell internationell forskning och granskas ur ett sociokulturellt perspektiv. Empirin för studien har insamlats genom fyra kvalitativa intervjuer med lÀrare som samtliga undervisar i teoretiska Àmnen i Ärskurserna 1-4. Resultatet delger att lÀrarna i studien i mycket liten utstrÀckning, eller ingen alls, har erhÄllit utbildning för att bedriva musikundervisning. SÄledes bedrivs denna undervisning i olika grad och med lÀrares enskilda musikkunskap som grund.

Första intrycket av en skola fÄr man nÀr man gÄr över skolgÄrden. Jag vill i detta arbete visa pÄ att skolgÄrdens utformning Àr viktig för barnen, leken och behovet av att röra pÄ sig. Leken Àr viktig för banens utveckling, enligt Vygotsky. Jag har i arbetet velat fÄ fram hur skolgÄrden skall vara utformad för leken och Àven för undervisning. Jag har valt att intervjua tvÄ personer som har erfarenhet av att utveckla skolgÄrdar.

I vÄrt examensarbete har vi undersökt hur tvÄ olika lÀrare, pÄ tvÄ olika skolor, anvÀnder sig av skönlitteratur i sin undervisning samt hur detta pÄverkar deras elevers skrivförmÄga. Vi har valt att titta pÄ den normativa delen av elevernas skriftsprÄk, alltsÄ vilka sprÄkliga regler och normer som eleverna behÀrskar. De elever som har deltagit i undersökningen har alla ett annat modersmÄl Àn svenska. Anledningen till att vi har valt detta undersökningsomrÄde Àr att det under vÄr utbildning framhÄllits hur viktig skönlitteraturen Àr för elevers sprÄkutveckling, och vi var intresserade av hur det visade sig i elevers skriftsprÄk. Vi kom fram till att de tvÄ lÀrarna arbetar pÄ olika sÀtt med skönlitteratur och att den skillnad som fanns mellan de olika klasserna var att eleverna frÄn den klass dÀr det arbetades mycket med skönlitteratur hade ett mer beskrivande sprÄk, de anvÀnde mÄnga och varierade verb och adjektiv nÀr de skrev.

Med stöd i de nuvarande styrdokumenten finns möjlighet att organisera undervisning som i högre utstrÀckning skulle gynna flersprÄkiga elevers skolframgÄng. Att ett stort antal elever med annat modersmÄl Àn svenska lÀmnar grundskolan med ofullstÀndiga betyg Àr ett tecken pÄ att dessa möjligheter inte utnyttjas. Undervisning i Àmnet svenska som andrasprÄk och eventuellt nÄgon timmes modersmÄlsundervisning i veckan rÀcker ofta inte till som stöd för att inhÀmta kunskaper i andra skolÀmnen dÄ fokus i de förra i allmÀnhet ligger pÄ sprÄkets formsida. Det krÀvs dÀrför att klass/ÀmneslÀrarna tar större ansvar över elevernas sprÄkutveckling. Syftet med den föreliggande fallstudien Àr att undersöka hur en lÀrare organiserar och arbetar med sprÄkutvecklande Àmnesundervisning.

Sammanfattning/abstrakt Gunilla Olin och Cecilia Petersson (2015). SprÄkstörning och lÀrande ? praktisk-estetiska aktiviteter i en upplevelsebaserad inlÀrning. Language impairment and learning ? practical-aestethic activities in an informal setting.