Detta examensarbete handlar om skillnaderna mellan att grunda sin undervisning pÄ tematiskt arbete med skönlitteratur, och att grunda den pÄ arbete med fÀrdigproducerat lÀromedel. Vi ville ta reda pÄ vilken betydelse lÀsning av skönlitteratur har för undervisningen, och vilken roll skolbiblioteket har i detta arbete. Vi har intervjuat elever och lÀrare, observerat undervisning hos tvÄ lÀrare, samt lÀst litteratur relevant för vÄrt syfte. Enligt styrdokumenten ska man arbeta med skönlitteratur i undervisningen, men pÄ vilket sÀtt redogörs inte. Vi har kommit fram till att det finns mÄnga fördelar med att lÄta skönlitteratur ingÄ i tematiskt arbete i undervisningen.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur lÀrare bedriver undervisning för en hÄllbar utveckling i de tidiga skolÄren. Vi har valt att anvÀnda kvalitativa intervjuer för att fÄ mer djupgÄende svar och för att kunna stÀlla följdfrÄgor. FrÄgestÀllningarna vi vill ha besvarade Àr: Vad lÀgger lÀrarna i begreppet hÄllbar utveckling? Hur bedriver lÀrare i de tidiga skolÄren undervisning för hÄllbar utveckling samt hur pÄverkar lÀrarens egen attityd till Àmnet undervisningen? Resultatet visar att lÀrarna har problem med att definiera begreppet hÄllbar utveckling och att lÀrande för hÄllbar utveckling Àr ett komplext perspektiv som innehÄller mer Àn miljöaspekten. MÄnga lÀrare vÀljer att arbeta praktiskt dÀr eleverna ges möjligheter att se orsak/verkan av mÀnniskors handlingar.

Syfte: Syftet var att undersöka vilka kunskaper vÄrdpersonal upplever sig ha om Àldre personer med diabetes typ 2. Resultatet av undersökningen ska ligga till grund för utvecklandet av ett instrument för kunskapskontroll inför delegering.Metod: Denna studie genomfördes med kvalitativ ansats med hjÀlp av fokusgruppsintervjuer.Den kvalitativa intervjumetoden anvÀndes för att ta reda pÄ vilka kunskaper om diabetes som vÄrdpersonal i kommunal vÄrd upplever sig ha. Studien innefattade intervjuer vid tre tillfÀllen. Sammanlagt deltog 22 personer i intervjuerna.Resultat: Studien visar att vÄrdpersonalen upplever sin kunskap om diabetes som bristfÀllig. Detta gÀller framför allt symtom, behandling samt vilka ÄtgÀrder som ska vidtas vid förÀndring i hÀlsotillstÄndet hos den Àldre personen med diabetes typ 2.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om religionslÀrare pÄ grundskolans senare Är upplever en konflikt mellan lÀroplanens mÄl om en icke-konfessionell, saklig och allsidig undervisning och den tradition som finns inom religionskunskapen med en nÀra koppling till kristendomen. Undersökningen bygger dels pÄ litteraturstudier, dÀr jag ger en bakgrund till och en definition av relevanta begrepp som icke-konfessionell undervisning, saklig och allsidig undervisning, sekularisering, religionsfrihet samt mÄngkultur, dels intervjuer med tio religionslÀrare i Jönköpings kommun. Resultatet visar att lÀrarna inte upplever nÄgon konflikt kring detta nÄgot motsÀgelsefulla, men att de Àr mycket medvetna om problematiken som finns kring dessa begrepp och kopplingen till undervisningen i religionskunskap..

I den aktuella kursplanen för svenska pÄ grundskolan, Lpo94, gÄr det att utlÀsa att svenskÀmnet inte ska delas upp i delmoment, utan att sprÄk och litteratur ska ses som en helhet. Kursplanen erbjuder inga lösningar pÄ hur denna undervisning ska se ut, och detta kan automatiskt innebÀra problem för lÀrarna. Denna uppsats strÀvar efter att ta reda pÄ hur verksamma lÀrare tillÀmpar skönlitterÀr undervisning och om skönlitteratur Àr ett isolerat eller integrerat delmoment i svenskundervisningen. Undersökningen behandlar Àven elevernas uppfattning av den sköntlitterÀra undervisningen de fÄr i skolan. För att bÀttre förstÄ de verksamma lÀrarnas arbetssÀtt har en grundlig genomgÄng av litteratur? och receptionsforskning genomförts.

VÀgsektorns utbildningscentrum har en pedagogisk grundsyn nedskriven som dem vill ska genomsyra alla dess utbildningar och lÀrarna pÄ utbildningscentrumet bör dÀrför vara förankrade i den. Undersökningens syfte var att ta reda pÄ hur nÄgra av lÀrarna inom de tekniska utbildningarna ser pÄ lÀrande och kunskap för att sedan diskutera detta i relation till VÀgsektorns utbildningscentrums pedagogiska grundsyn. Detta för att de skulle fÄ veta hur vÀl deras grundsyn hade uppfattas och tagits emot av deras lÀrare och hur lÀrarna tÀnker kring lÀrande och kunskap. Studien bestod av observationer under tre utbildningar och intervjuer av sju lÀrare som höll i de observerade utbildningarna.FrÄn de intervjuer som hölls framkom det att lÀrarna ansÄg att motivation och engagemang bland deltagarna var det viktigaste för att ett lÀrande skulle ske. De ville Àven ha diskussioner och dialoger med och bland deltagarna nÀr de undervisade för att frÀmja lÀrandet, men detta var nÄgot som inte syntes sÄ tydligt i deras undervisning under de observationer som gjordes.

I kostbudskapet Ă€r lĂ€randet ett problem. För att nĂ„ ut med kostbudskapet utgĂ„r man frĂ„n vadsom stĂ„r i lĂ€roplan respektive kursplan om vad eleverna skall lĂ€ra sig. MĂ„len enligtkursplanen i NĂ€ringslĂ€ra 50 poĂ€ng pĂ„ gymnasienivĂ„ Ă€r bland annat att eleverna skall fĂ„kunskap om vilken betydelse maten har för hĂ€lsan samt hur nĂ€ringsĂ€mnena Ă€r uppbyggda ochderas funktioner i kroppen. Vidare skall eleverna fĂ„ kunskap om vilket nĂ€ringsinnehĂ„ll nĂ„gravanliga livsmedel har samt hur dessa nĂ€ringsĂ€mnen bevaras nĂ€r beredning av dessa livsmedelsker i matlagningen. Även kommunikationen mellan lĂ€rare och elever samt miljön Ă€r delarsom har betydelse för att nĂ„ ut med kostbudskapet.

Skolverket redogör i LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 för att undervisning i skolan ska innehÄlla olika arbetsformer och varierande arbetssÀtt för eleverna att nÄ samma mÄl. Ett sÀtt att variera klassrumsundervisning Àr genom utomhuspedagogik. Utomhuspedagogik Àr ett komplement till traditionell undervisning och handlar om att undervisning och lÀrande sker genom upplevelser i utemiljön. Utomhuspedagogik krÀver ett vÀxelspel mellan teori, upplevelse och reflektion. Syftet med denna studie var att utreda huruvida utomhuspedagogik i fysikundervisningen pÄ högstadiet var ett vÀl motiverat sÀtt att variera undervisningen, med avseende pÄ hur elever pÄverkas av utomhuspedagogik utifrÄn ett sÄvÀl lÀrar- som elevperspektiv. För studien utfördes semistrukturerade intervjuer med tvÄ lÀrare och sex elever frÄn tvÄ olika skolor i SkÄne.

I Utbildning i svenska för invandrare (SFI) ryms flera logopediskt intressanta omrÄden. För att fÄ en större inblick i SFI gjordes dÀrför denna kvalitativa studie över lÀrares syn pÄ undervisning inom SFI med hjÀlp av tvÄ fokusgruppintervjuer och grundad teori som forskningsansats. Denna studie har som huvudsyfte att spegla hur SFI-lÀrare ser pÄ sÄvÀl sin egen undervisning som undervisning inom detta omrÄde i stort. Vidare frÄgar sig författarna hur lÀrare ser pÄ de sprÄkliga omrÄdena: fonologi, grammatik, lexikon, pragmatik samt lÀs- och skrivförmÄga. Uppsatsen genomsyras av tre huvudteman;samhÀlle, SFI-undervisning och individ, som uppstÄtt under pÄgÄende studie.

Denna studie behandlar utbildning för hÄllbar utveckling och syftar till att, för det första analysera och kategorisera lÀrares undervisningssÀtt inom undervisning för hÄllbar utveckling, och för det andra diskutera huruvida detta undervisningssÀtt skapar en pluralistisk undervisningspraktik. AngreppssÀttet som anvÀnds i studien grundas pÄ ett metodologiskt ramverk som utgÄr bland annat pÄ pragmatismen och transaktionsbegreppet. UtifrÄn denna metodologi analyseras lÀrares undervisningssÀtt i termer av epistemologiska drag, alltsÄ det sÀtt som lÀraren ger eleverna anvisningar pÄ. Studiens empiri utgörs av transkriberade videoinspelningar frÄn undervisningspraktik. Analysen resulterar i sex olika kategorier av epistemologiska drag, vilka sedan diskuteras utifrÄn vissa utbildningskaraktÀrer vilka kan ses som efterstrÀvansvÀrda för pluralistisk undervisning.

Syftet med vÄrt arbete har varit att, genom kvalitativa intervjuer och observationer, försöka synliggöra tvÄ lÀrares sprÄksyn och eventuella skillnader mellan deras upplevda och faktiska norm. Vi har ocksÄ velat undersöka hur deras sprÄksyn genomsyrar deras undervisning i svenska. Undersökningen har genomförts i tvÄ klasser pÄ en mÄngkulturell skola i en större stad i södra Sverige. VÄrt resultat visar att lÀrarna arbetar utifrÄn normerna för det offentliga sprÄket dÀr de förhÄller sig till en kommunikationsteknisk/ÀndamÄlsenlig sprÄknormering och ser pÄ sprÄket som ett ÀndamÄlsenligt redskap. Resultatet pekar Àven pÄ att lÀrarnas upplevda och faktiska norm vÀl överensstÀmmer. LÀrarna har en till största delen formalistisk sprÄksyn som fÄr genomslag i undervisningen men vi kan ocksÄ finna flera inslag av en kommunikativ sprÄksyn..

I mitt arbete har jag gjort en kartlÀggning över vad nÄgra fysiklÀrare anvÀnder i form av digitala medier i sina klassrum och hur de förhÄller sig till dessa. Arbetet innehÄller Àven en mindre inventering av olika digitala medier och hur dessa kan anvÀndas i undervisningen. Alla lÀrarna som deltog i undersökningen anvÀnder digitala medier i sin undervisning men i olika utstrÀckning och pÄ olika sÀtt. De Àr överens om att en varierad undervisning leder till att man som lÀrare nÄr ut till och motiverar fler av sina elever. Digitala medier Àr en stor hjÀlp för att genomföra just en sÄdan varierad undervisning.

Svenska elevers matematikresultat försÀmras frÄn mÀtning till mÀtning. Flera av de matematikprojekt som startats i syfte att förbÀttra undervisningen och dÀrmed att utveckla elevernas matematikkunskaper innebÀr genomförande av en sÄ kallad Learning Study (i detta arbete förkortat med LS). Processen i en LS Àr cyklisk och innebÀr utvecklande av lÀrares och elevers lÀrande.  Eftersom genomförandet av LS Àr tids-resurskrÀvande och lÀrares arbetstid ska rymma mycket var jag nyfiken pÄ att studera om det gÄr att anvÀnda redan funnen kunskap inom detta omrÄde. DÀrför genomförs/reproduceras, i en Ärskurs 6, en redan utvÀrderad LS.

Syftet med denna uppsats Àr att synliggöra huruvida undervisningen anpassas vid de samhÀllsorienterande Àmnena i en mÄngkulturell klass, dvs. vilka aspekter som pedagogerna tar hÀnsyn till i samband med sin undervisning. VÄrt arbete syftar till att undersöka huruvida pedagoger arbetar inkluderande med sprÄkinriktad undervisning i samband med de samhÀllsorienterande Àmnena. Uppsatsen utgÄr frÄn vÄra frÄgestÀllningar: Vilka pedagogiska aspekter finns att ta hÀnsyn till i samband med undervisning för andrasprÄkselever vid de samhÀllsorienterande Àmnena? Följande underfrÄgestÀllningar tillkommer; I vilken utstrÀckning tillÀmpas det sociala samspelet för att gynna sÄvÀl första- som andrasprÄkselever i samband med den samhÀllsorienterande Àmnesundervisningen? Vad för resurser tillÀmpas för att uppnÄ en likvÀrdig utbildning? Empirin Àr inhÀmtad frÄn verksamma pedagoger i grannkommuner till Malmö och i Malmö Stad.

Begreppet KASAM- KÀnsla av sammanhang, utvecklades av Antonovsky. En hög KASAM ger en bÀttre förutsÀttning att möta livets utmaningar och se dem ur ett meningsfullt, begripligt och hanterbart perspektiv. Empowerment Àr inom omvÄrdnad ett förhÄllningssÀtt som syftar till att stÀrka individens förutsÀttning att pÄverka den egna situationen. För sjuksköterskan sker detta ofta genom information och undervisning. Uppsatsens syfte Àr att klargöra hur patientens situation pÄverkas utifrÄn KASAMŽs tre bestÄndsdelar, samt hur sjuksköterskan genom empowerment kan stÀrka dessa komponenter.Metoden utgörs av en litteraturstudie dÀr 15 artiklar granskats utifrÄn denna studies syfte och frÄgestÀllning, med en deduktiv ansats.