Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad lÀrare kontra elever anser att förutsÀttningarna Àr, för att upplevelsen av en meningsskapande undervisning ska infinna sig. Detta belyses utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar som fokuserar pÄ vad eleverna upplever att meningsskapande undervisning Àr och vad lÀrarna anser vara viktiga delar i en meningsskapande undervisning. För att ta reda pÄ detta anvÀndes kvalitativa intervjuer och undersökningsgrupperna bestod av tvÄ enskilda lÀrarintervjuer och fyra elevgruppintervjuer.Uppsatsen vilar pÄ Deweys kommunikativa meningsteori och hans tankar kring det transaktionella perspektivet. Genom att interagera i kommunikativa sammanhang uppstÄr transaktioner som skapar mening. Resultatet konstaterar att det finns mÄnga delar som pÄverkar den meningsskapande undervisningen.

Barn och unga av idag Àr digitalt infödda i förhÄllande till oss vuxna som Àr invandrade i dagens digitala samhÀlle. DÄ skolan speglar samhÀllet Àr det en högaktuell frÄga hur vi tar tillvara elevernas digitala kunskap i skolans lÀrande. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur iPad kan anvÀndas som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen med avseende pÄ multimodalitet, motivation och social interaktion i lÀrandemiljöer. UtgÄngspunkten i undersökningen har varit ett aktionsforskande förhÄllningssÀtt dÀr jag tillsammans med lÀrare och elever i sÀrskild undervisningsgrupp har undersökt iPad som pedagogisk verktyg i lÀrandet. Genom observationer och intervjuer pÄ arbetsplatsen, studiebesök inom förskolan, en tematisk planeringsdag för pedagoger samt ett rikt omfÄng av aktuell forskning kring iPad i undervisningen kan man konstatera att iPad i sig sjÀlv inte Àr ett pedagogiskt verktyg utan kan ses som ett tomt skal som Àr multimodalt förberett men som kan fyllas med appar som Àr helt individuellt anpassade utifrÄn den enskilde elevens behov.

Syftet med vÄr studie var att se om lÀrarna i Är f - 6 i sin matematikundervisning följde de intentioner som Lpo 94 ger angÄende individualisering. Vi ville Àven se vilken innebörd ordet individualisering hade för olika lÀrare och om de ansÄg att det fanns nÄgra svÄrigheter med att individualisera sin matematikundervisning. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar gjorde vi fyra intervjuer och en enkÀtundersökning med lÀrare pÄ Ätta olika skolor i södra Sverige. EnkÀtundersökningen byggde vi utifrÄn svaren vi fÄtt frÄn vÄra intervjuer för att fÄ bekrÀftelse pÄ om Äsikterna var gÀllande för flertalet lÀrare. Vi redovisar vad tidigare forskning sÀger om kunskap, inlÀrning och individualisering.

Syftet med mitt arbeta var att försöka ta reda pÄ hur man anvÀnder utomhusmiljön i undervisningen för grundskolans senare del, Är 7-9. Jag var Àven intresserad av vad lÀrare och elever hade för synpunkter pÄ att vara ute i skolarbetet. Som utgÄngspunkt för arbetet hade jag frÄgestÀllningarna: Vilken syn har elever i grunskolans senare del pÄ No?,Vad har eleverna för synpunkter pÄ undervisning utomhus i No?,Vilken Àr lÀrarnas instÀllning till att anvÀnda utemiljön i undervisningen och vilka orsaker kan det finnas till att de anvÀnder respektive inte anvÀnder utemiljön i undervisningen.För att ta reda pÄ detta gjorde jag en enkÀtundersökning pÄ tvÄ skolor bland elever i Är 7-9 som hur de arbetade med No Àmnen i skolan. UtifrÄn enkÀten valde jag ett mindre antal elever som jag interjuade för att ta reda pÄ vad de de tycker om att vara ute under No lektionerna.

Syftet med arbetet Àr att se vilka skÀl det finns för att bedriva Àmnesintegration och hur detta kan appliceras pÄ hÄllbar utveckling. MÄlsÀttningen var Àven att undersöka hur en skolas lÀrare och skolledare arbetar med Àmnesintegration, hÄllbar utveckling och de tvÄ gemensamt. För att fÄ svar pÄ frÄgorna har det utförts en enkÀtundersökning samt intervjuer. Trots att skolans styrdokument innefattar hÄllbar utveckling Àr inte detta nÄgot som i allt för stor grad undervisas om pÄ den undersökta skolan. Begreppet Àr svÄrtolkat och i en del fall bedriver lÀrarna omedvetet en undervisning om hÄllbar utveckling.

Denna studie centrerar kring en lÀrares resa för att förÀndra sin undervisning, sitt tÀnkande och sina förhÄllningssÀtt i en formativ riktning. Syftet med studien Àr att stödja och dokumentera denna process. Det primÀra fokus kommer att ligga pÄ lÀrarens erfarenheter, tankar och reflektioner kring denna omvandling. För att kunna hjÀlpa lÀraren och komma dennes upplevelser nÀra sÄ anvÀndes en aktionsforskningsinspirerad metod. Denna metod utgör dessutom studiens sekundÀra fokus, dÀr aktionsforskning som metod för utvecklingsarbete inom skolan diskuteras. Aktionsforskning dÀr praktikern sjÀlv bedriver forskningen utgör alltsÄ en central del av uppsatsen.

Syftet med studien Àr att bilda kunskap om elevers uppfattningar av och lÀrares undervisning om sÀrskrivningar. Det görs utifrÄn frÄgestÀllningarna:Hur uppfattar elever sÀrskrivningar?Hur beskriver lÀrare att de arbetar med sÀrskrivningar i undervisningen?För att besvara syfte och frÄgestÀllningar byggdes studien pÄ en kvalitativ undersökning dÀr lÀrare och elever pÄ tvÄ skolor i södra Sverige intervjuades. Intervjuerna genomfördes med fem lÀrare som undervisar i svenska samt med sju elever i Ärskurs sex.Datamaterialet analyserades utifrÄn en fenomenografisk ansats, vilken Àr den grund studien vilar pÄ. Materialet analyserades och ledde fram till sex kategorier.

Naturorienterad undervisning i grundskolans tidigare Är ? En studie av Àmnets förekomst och betydelse ur ett lÀrarperspektivSyftet med vÄr studie, inom Pedagogik med didaktisk inriktning C, Àr att fÄ insikt och ökad förstÄelse för NO-undervisning i grundskolans tidigare Är ur ett lÀrarperspektiv. VÄrt syfte Àr inspirerat av vÄra VFU erfarenheter, vilket vi förankrat i relevant litteratur. Detta inleder Àven uppsatsen.Vi har anvÀnt oss av enkÀter som forskningsmetod för att besvara vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar. EnkÀten delades ut till 57 respondenter pÄ totalt tio skolor, i tre olika kommuner, det Àr Àven nÀmnvÀrt att undersökningen genomfördes i tre olika lÀn.

BerÀttande Àr ett omfattande begrepp med mÄnga innebörder. I detta arbete definierar jag begreppet berÀttande som ett arbetssÀtt, som ett pedagogiskt verktyg, som man kan anvÀnda sig av i sin undervisning. En lÀrare berÀttar muntligt en i förvÀg konstruerad berÀttelse för sina elever med syftet att förmedla ett innehÄll. BerÀttelsens speciella uppbyggnad med början, mitt och slut, gör det lÀtt att följa med i handlingen samt att ta till sig innehÄllet. Denna undersökning baserar sig pÄ sex intervjuer med fyra svensklÀrare och tvÄ blivande svensklÀrare om vilka betydelser de lÀgger i begreppet berÀttande, deras erfarenhet av muntligt berÀttande som pedagogisk metod och hur de arbetar med muntligt berÀttande i sin undervisning.

Syftet med denna uppsats Àr att bidra med kunskap om vilken rollutomhuspedagogik kan ha i undervisning i grundskolans tidigare Är. Jagundersöker vad utomhuspedagogik innebÀr ur ett didaktiskt perspektiv.Genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger, tar jag reda pÄ hur lÀrareuppfattar att de anvÀnder sig av utomhusmiljön i undervisningen.Jag kommer fram till att utomhuspedagogik erbjuder unika möjligheter inomdidaktikens olika omrÄden och har förmÄga att göra en helhet av de olikadidaktiska frÄgorna, vad, hur och varför. LÀrarna motiverar utomhusvistelsegenom att referera till hur barn lÀr sig, snarare Àn vad som ska lÀras ut.Resultatet visar ett fokus pÄ skogsupplevelser, vilket begrÀnsarutomhuspedagogikens möjligheter till varierade autentiska utgÄngspunkter.Genom att vara medveten om utomhuspedagogikens didaktiska syfte tasdess potential till vara..

Syftet med den hÀr studien Àr att med hjÀlp avimplementeringsteorin ta reda pÄ huruvidalÀrare i gymnasieskolanförstÄr, kan och vill skapa en god lÀrandemiljö för elever medAspergers syndrom mot bakgrund av de direktiv som finns i gymnasieskolans styrdokument.UtifrÄn en kvalitativ intervjumetod kommer sex stycken inom gymnasieskolan verksammalÀrares upplevda uppfattningar om förstÄelse, kunskaper och möjligheter att optimerainlÀrningen för elever med Aspergers syndrom i skolan att diskuteras. Intervjuerna hargenomförts pÄ tvÄ olika skolor, en vanlig gymnasieskola och en specialanpassadgymnasieskola för elever med Aspergers syndrom. Resultatet visar att det finns en stormotivation hos samtliga lÀrare att anpassa sin undervisning till dessa elever men att det finnsbrister nÀr det gÀller resurser och förstÄelse för funktionsnedsÀttningen. Resultatet visar Àvenatt det framförallt Àr pÄ den vanliga gymnasieskolan som det finns brister i implementeringen..

Avsikten med detta arbete Àr att genom litteraturstudie och program frÄn Utbildningsradion undersöka den danska skolan Bifrostskolan. Hur de bedriver sin undervisning, och vilka grundpelare de bygger undervisningen pÄ. Vidare syftar arbetet till att jÀmföra den svenska lÀroplanen och grundtankarna i Bifrostskolan, för att se likheter och skillnader och om det Àr möjligt för svenska skolor att arbeta Bifrostinspirerat. Bifrostskolan prÀglas av engagemang och motivation. ArbetssÀttet Àr huvudsakligen praktiskt och efter tema.

Vilka Àr problemen för elever med matematiksvÄrigheter? (What are the problems for students with mathematical difficulties)? Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka vad elever med matematiksvÄrigheter tycker Àr svÄrt i matematik samt hur de tycker en bra undervisning i Àmnet skall se ut. Jag tittar Àven pÄ vilka arbetssÀtt och undervisningsmetoder deras lÀrare/speciallÀrare anvÀnder sig av. I mitt arbete har jag gjort bÄde en enkÀtundersökning bland elever i Är Ätta samt intervjuer av lÀrare. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av skolans matematiklÀrare/speciallÀrare har jag tagit reda pÄ hur de planerar och genomför sin undervisning. Resultaten av min undersökning pekar pÄ, att det rÄder en samsyn bland skolans lÀrare och speciallÀrare hur lektioner skall planeras och genomföras för att nÄ bÀsta resultat. Men de saknar tid och fortbildning för att klara av en mer varierad undervisning dÀr den muntliga kommunikationen Àr viktig.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka attityden mot datorspel i undervisning hos religionslÀrare pÄ gymnasienivÄ i LuleÄ kommun. En enkÀtundersökning och en intervjuundersökning med hermeneutisk utgÄngspunkt ligger till grund för detta. EnkÀtundersökningen visade att attityden var neutral lutandes Ät det negativa, medan intervjuundersökningen visade en allmÀnt positiv instÀllning till datorspel i undervisning. Denna diskrepans kunde Ätminstone delvis spÄras till att vissa av respondenterna pÄ enkÀtundersökningen, som utgjorde underlag till intervjupersonerna, var, av nÄgon anledning, mer positiva i intervjusituationen Àn nÀr de svarade pÄ enkÀten. Den positiva instÀllning som intervjuundersökningen resulterade i stÀmde vÀl överens med den tidigare forskning som gjorts pÄ lÀrare i Sverige.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att undersöka hur olika lÀrare tÀnker kring att arbeta med hÄllbar utveckling i sin undervisning utifrÄn dess tre dimensioner, social-, ekonomisk-och ekologisk hÄllbarhet. Vi ville se hur lÀrare arbetar med dessa tre dimensioner i sin undervisning. Vi har anvÀnt oss av en intervjustudie med fyra lÀrare pÄ tvÄ olika skolor. LÀrarna undervisade i olika Àmnen, sÄsom svenska, samhÀllsoriterande Àmnen och naturorienterande Àmnen.Vi har anvÀnt oss av Deweys teori om praktisk utbildning och begreppet ?learning by doing?.