Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur individualiserad undervisning fungerar i praktiken. Fyra huvudomrÄden,som anses vara grundlÀggande kriterier för individualiserad undervisning dvs. ansvar, planering, motivation och kontroll undersöks nÀrmare. För att undersöka detta anvÀnde jag mig av fem kvalitativa intervjuer med lÀrare som dagligen arbetar med individualiserad undervisning i grundskolans senare Är. ErhÄllna resultat visar att variation av innehÄll och arbetssÀtt fungerar enligt teorin.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka de möjligheter och hinder lÀrare pÄ grundskolans senare del ser i att arbeta tematiskt. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta svensklÀrare fördelade pÄ tvÄ olika skolor. I intervjuerna definierade lÀrarna begreppet tematisk undervisning samt lyfte fram de möjligheter och hinder som de ser med arbetssÀttet. Resultaten bekrÀftar att de verksamma lÀrarna bÄde ser möjligheter och hinder med tematisk undervisning. Möjligheterna ligger i den fördjupning och helhetssyn arbetssÀttet kan ge eleverna, den variation och frihet som lÀraren har i val av metod och material samt den elev- och verklighetsanknytning som prÀglar den tematiska undervisningen.

Syftet med denna Àr att undersöka vilken uppfattning utbildade lÀrare i Ärskurs fyra till sex har om individualisering och hur de tillÀmpar begreppet i sin svenskundervisning. Vi anvÀnt oss av ostrukturerade intervjuer. Resultatet visar att arbetet med individualisering Àr tidskrÀvande, men att det ger resultat för individerna. Slutsatsen Àr att lÀrare verkar kunna redogöra för vad individualisering innebar, men att det kan vara svÄrt att tillÀmpa en individanpassad undervisning för varje individ pÄ grund av flera olika aspekter..

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn studiens informanters referensram förstÄ och fÄ kunskaper om hur en god sprÄkutvecklande undervisning skulle kunna se ut i en skola med mÄngfald. Jag avser ocksÄ fÄ en djupare kunskap om olika metoder att frÀmja andrasprÄkselevers lÀrande i svenska sprÄket. Denna studie Àr kvalitativ. I form av intervjuer med tolv informanter samlades datamaterialet in. En del av informanterna gÄr och arbetar pÄ en grundskola i en mÄngkulturell förortsmiljö och en del av informanterna studerar svenska pÄ en privatskola.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om verksamma lÀrare i högstadiet och gymnasiet explicit eller implicit utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sin undervisning. Vi har valt att fokusera pÄ behaviorism, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv. Metoderna för undersökningen Àr observation med efterföljande djupintervju av fyra lÀrare samt en enkÀtundersökning med 20 deltagare. I litteraturdelen beskrivs kort de tre lÀrandeteorierna samt hur de kan tillÀmpas. I resultaten framkommer det att en svag majoritet av lÀrarna visar pÄ explicit anvÀndande av teorierna i sin undervisning och en mindre del uppvisar implicit anvÀndande av teorierna, medan endast fyra deltagare inte alls utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sitt arbete..

Studien ska ge mig och de som lÀser studien en insikt i vikten av och hur man kan anvÀnda sig av verklighetsanknytning. Genom denna uppsats ska lÀraren kunna fÄ en grundlÀggande förstÄelse samt en hjÀlp kring de didaktiska bitarna av verklighetsanknytning. LÀrare bör kunna koppla samman skolans vÀrld med verkligheten och utöka elevernas förstÄelse för dess samband. Studien visar att verklighetsanknuten undervisning motiverar och stimulerar eleverna. I flera fall finns stöd frÄn bland annat Deweys, Vygotskiljs och Kants teorier för studiens resultat.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om verksamma lÀrare i högstadiet och gymnasiet explicit eller implicit utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sin undervisning. Vi har valt att fokusera pÄ behaviorism, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv. Metoderna för undersökningen Àr observation med efterföljande djupintervju av fyra lÀrare samt en enkÀtundersökning med 20 deltagare. I litteraturdelen beskrivs kort de tre lÀrandeteorierna samt hur de kan tillÀmpas. I resultaten framkommer det att en svag majoritet av lÀrarna visar pÄ explicit anvÀndande av teorierna i sin undervisning och en mindre del uppvisar implicit anvÀndande av teorierna, medan endast fyra deltagare inte alls utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sitt arbete..

Denna uppsats behandlar hur gymnasielÀrare i historia ser pÄ IT som ett pedagogiskt redskap. Genom en kvalitativ undersökning med intervjuer samt en kvantitativ undersökning med 103 respondenter fann jag att en stor del av dessa lÀrare anvÀnder IT i sin undervisning, hur ofta de anvÀnder IT som ett pedagogiskt redskap varierar. En stor del av respondenterna svarade att de ville gÄ en kortare utbildning för att fÄ kunskap och tips om hur man kan jobba med IT i historieundervisningen. TillgÄngen till datorsalar var god och en stor del av respondenterna ansÄg att det fanns fördelar med att anvÀnda IT som ett pedagogiskt verktyg. Slutsatsen blir att flertalet lÀrare anvÀnder IT i sin undervisning idag, men de törstar efter mer utbildning inom omrÄdet.

Syftet med uppsatsen var att undersöka lÀrares undervisning och bemötande av vuxenstuderande. En av frÄgorna gÀllde eventuella skillnader i undervisning och upplevd yrkesroll vid jÀmförelse av vuxenutbildningen med grundskolan. Vidare var vi intresserade av att veta Älderns och motivationens betydelse för studierna och om lÀraren kan pÄverka motivationen. Resultaten frÄn studien visar att nÀr vuxna Äterupptar studier efter ett avbrott bör lÀraren möta personen dÀr han/hon Àr. Förkunskaper i Àmnet, attityder och villkor för nÀr deltagaren kan studera tar lÀraren reda pÄ genom samtal eller diagnoser.

Detta arbete belyser hur grundskolans tidigare Är pedagoger (Gt) kan integrera rytmik i sin dagliga undervisning. FrÄgestÀllningarna handlar om vad Gt pedagogerna anser sig behöva för att kunna integrera rytmik i grundskolans dagliga undervisning, samt vad rytmikpedagoger (Ry) anser att Gt pedagoger behöver för att kunna integrera rytmik i grundskolans dagliga undervisning. För att fÄ fram svar pÄ frÄgestÀllningarna togs kontakt med tio pedagoger, fem rytmik- och fem Gt pedagoger, som intervjuades och vars svar sedan sammanstÀlldes till resultatet i detta arbete. Fortbildning anser bÄda pedagoggrupperna att de behöver för att rytmik ska kunna integreras i undervisningen. Andra saker som kan vara avgörande för integreringen Àr material, intresse, tid och yta. Nyckelord: Rytmik, undervisning, integrering, rörelse, musik och pedagoger..

Syfte med denna litteraturstudie Àr att undersöka vad som i vetenskaplig litteratur finns gÀllande patientundervisning till astmapatienter. FrÄgestÀllningarna: Vilken effekt har patientundervisning pÄ astmapatienter samt vilka Àr patientens behov av patientundervisning? Metoden Àr en litteraturstudie, baserade pÄ nio kvantitativa och tre kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet baseras pÄ 12 vetenskapliga artiklar som besvarade frÄgeformulÀren och dÀr artiklar uppfyllde kraven pÄ vetenskaplighet. I resultatet framkom att patientundervisning har en effektiv roll bland annat avseende förbÀttringen av kunskap och behandling bland astmapatienter..

Syftet med min studie var att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger upplever att lÀroplanens mÄl om undervisning utifrÄn varje elevs förutsÀttningar och behov infrias inom ramen för deras undervisning. Genom sex kvalitativa intervjuer med klasslÀrare, speciallÀrare och lÀrare i förberedelseklass verksamma i grundskolans tidigare Är, Ärskurs 1-6, har jag sökt mina svar. Jag har kommit fram till att informanternas svar grundar sig i pedagogernas individuella sÀtt att se pÄ förutsÀttningar och behov samt pÄ den grupp de bedriver undervisning i. NÄgot enhetligt svar finns inte, den hÀr studiens informanter individualiserar utifrÄn olika premisser samt pÄ olika sÀtt. Faktorer sÄ som tid, rum och personal spelar stor roll för vilka möjligheter till individualisering som informanterna tycker sig ha.

Syftet med detta arbete har varit att beskriva och analysera vad elever med dyslexi anser om undervisning och arbetssÀtt som de mött i skolan och hur det överensstÀmmer med forskning inom omrÄdet. Vi har intervjuat fyra elever i Ärskurs 7-9 som sjÀlva har dyslexi. Bakgrunden tar upp tidigare forskning kring dyslexi samt pÄ vilket sÀtt lÀrare bör undervisa elever med dyslexi. Forskningen visar bland annat att lÀrare bör möta varje elev dÀr denne stÄr i sin utveckling och att lÀraren bör utvÀrdera undervisningen tillsammans med eleven. Resultatet av undersökningen visar att eleverna fÄr diagnosen dyslexi vÀldigt sent samt att lÀrare sÀllan anvÀnder sig av individanpassad undervisning eftersom eleverna anser att de oftast inte har möjlighet att pÄverka pÄ vilket sÀtt de vill lÀra sig..

Syfte med studien Àr att öka kunskapen om undervisning utomhus för att variera klassrumsundervisning och integrera undervisning utomhus till en helhet. Ett strategiskt urval gjordes dÀr intervjufrÄgor stÀlldes till pedagoger. Likheter och skillnader jÀmfördes mellan pedagoger som arbetar efter FriluftsfrÀmjandets pedagogiska idé ?I Ur och skur? och pedagoger som arbetar utan naturinriktning. I bakgrunden redogörs för hur elevaktiva metoder kan vara ett sÀtt för utom- och inomhusundervisning dÀr inga tydliga grÀnser finns.

De senaste Ären har internationella dokument efterfrÄgat förtydliganden gÀllande undervisning om hÄllbar utveckling. Detta Àr nÄgot som svensk regering och Skolverket tagit till sig och i samband med gymnasiereformen 2011 presenterades nya lÀro- och Àmnesplaner med ett tydligare uppdrag gÀllande undervisning om hÄllbar utveckling, men bara i vissa Àmnen. DÀremot preciseras det inte hur och i vilken omfattning undervisningen ska bedrivas vilket medför svÄrigheter för lÀrare att veta hur de ska förhÄlla sig till undervisning om hÄllbar utveckling. Syftet med föreliggande studie Àr att belysa nÄgra gymnasielÀrares attityder gÀllande undervisning om hÄllbar utveckling, exempelvis vilka lÀrarkategorier som anser denna undervisning om hÄllbar utveckling mest relevant samt skildra nÄgra lÀrares önskan av fortbildning inom Àmnet. Jag har genomfört en enkÀtstudie som till viss del Àmnar jÀmföra resultaten med WaxegÄrds fem Är gamla studie, detta för att se hur lÀrarnas attityder Àndrats i frÄgor gÀllande undervisning om hÄllbar utveckling.Min studie visar att 32 % av lÀrarna aldrig undervisar om hÄllbar utveckling, jÀmförande siffra i WaxegÄrds studie Àr 37 %, med andra ord har ingen markant ökning av undervisning om hÄllbar utveckling skett de senaste fem Ären.