BAKGRUND: Modersmålsundervisning för flerspråkiga elever organiseras efter ordinarie skoltid och intresset för ämnet modersmål bland flerspråkiga elever och föräldrar sjunker enligt Skolverkets rapport (2002). Eftersom jag i min undervisning har många elever med utländsk bakgrund blev jag naturligtvis nyfiken på vad som kunde göras annorlunda för att se vad en eventuell förändring skulle medföra. Mot bakgrund av detta valde jag att organisera ett integreringsprojekt av ämnet modersmål inom den ordinarie skoltiden under två veckor i två separata faser på två olika skolor som har en stor andel flerspråkiga elever.SYFTE: Syftet med studien var därför att undersöka hur ett antal elever, pedagoger och skolledare reflekterar kring integreringsprojektet.METOD: För att få frågeställningar besvarade valdes aktionsforskning med kvalitativa intervjuer som ansats. Intervjuerna bandades, för att sedan skrivas ut och analyseras.RESULTAT: Enligt elevers, pedagogers och skolledningens uttalanden var det här projektet ett intressant arbetssätt att arbeta på modersmålet även för övriga ämnen. Enligt respondenterna fick eleverna bättre samarbete än annars.

Syftet med denna kvalitativa studie är att beskriva variationen av strategier som elever använder sig av vid behandling av diskreta mängder inom tal i bråkform, då uppgifterna är av varierad art och där objekten är ordnade såväl som oordnade. För att erhålla ett brett underlag genomfördes uppgiftsdiagnoser, på 78 elever i årskurs sex, vilka utifrån elevernas svar och anteckningar analyserades för att identifiera förekommande strategier. Analysen resulterade i elva skilda strategier inom fyra övergripande kategorier: heltalstillämpning av tal i bråkform, formation av helhet, formation av enhet och operation på och med tal i bråkform.De ingående strategierna i kategorin heltalstillämpning av tal i bråkform nyttjar bråkuttryck som heltal på så vis att de ingående talen antingen utgör ett antal objekt eller ses som föremål för en operation. Inom formation av helhet ingår strategier inom vilka eleverna på olika sätt delar upp helheten utifrån nämnarens storlek medan strategierna inom formation av enhet har det gemensamt att eleverna utifrån sin förförståelse grupperar de ingående objekten i enheter. I vissa fall samlar eleverna objekten i större grupper medan elever i andra fall ser till varje enskilt objekt.

Det övergripande syftet med detta arbete är att få kunskap om intentionerna till integrering av elever i behov av särskilt stöd. Arbetet bygger på en litteraturstudie samt kvalitativ empirisk del som innefattar såväl intervjuer som en enkätundersökning. Litteraturstudien visar att skolan historiskt sett successivt gått mer och mer mot en inkluderande verksamhet samt att det finns spår kvar av en syn där man ser eleven som bärare av problemet vid svårigheter i skolan. Den empiriska delen framhåller att skolans personal många gånger likställer specialpedagogikens praktiska resultat med det specialpedagogiska kunskapsområdet. Intervjuer och enkäter visar också att majoriteten av lärarna i undersökningen ser en framtid med ökad segregering.

Skolverket rapporterar att det finns en matematik?ngslan bland svenska elever och vi ser ocks? ett dalande resultat i den nya PISA-unders?kningen. Man kan fr?ga sig om detta har att g?ra med v?r statiska matematikundervisning i l?robok som tidigare forskning beskriver. Enligt kursplanen i matematik ska matematik?mnet vara en kreativ och reflekterande aktivitet som b?r diskuteras.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka huvudräkningskunskaper några elever i år 3 har. Vi har gjort en empirisk undersökning bestående av kvalitativa intervjuer och löpande observationer av 11 elever i skolår 3 och deras lärare. Vi ville kartlägga deras tankemetoder och strategier vid sju olika huvudräkningsuppgifter. Resultaten visade en stor spridning på eleverna. Några valde olika strategier beroende på uppgifterna, andra valde alltid samma metod och en tredje kategori hade svårigheter med att räkna uppgifterna utan hjälpmedel.

Denna studie handlar om kommunikativa uttryck hos elever med grav utvecklingsstörning och utan verbalt tal. Det är en kvalitativ studie med en fenomenologisk ansats. Syftet är att beskriva uttryckshandlingar hos elever med grav utvecklingsstörning på en gymnasiesärskola ur ett kommunikativt perspektiv. Resultaten visar hur de genom att uttrycka känslor och använda sig av kroppsspråk, gester och ljud ofta lyckas påverka och uppnå delaktighet i sociala sammanhang. .

Syftet med undersökningen är att ge ett bidrag till debatten kring algoritmens betydelse i skolundervisningen.Frågan som undersökning vilar på är om elever har ett bättre självförtroende åt sina beräkningar om de använder sig av algoritmer i de fyra grundräknesätten? I undersökning jämförs svenska elever mot åländska elever.Metoden som har legat till grund för att ge ett svar på frågan är först och främst en enkätstudie och därefter förekommer även intervjuer som syftar till att bredda vyn runt frågan.Det framgår utifrån undersökningen att algoritmanvändare har ett högre självförtroende för sina beräkningar samt presterar fler rätta svar än elever som använder den alternativa beräkningsmetoden. Det framgår utifrån intervjuer att de elever vilket är lärda inom algoritmanvändning har svårt för att motivera varför deras svar blir rätt, utan att hänvisa till algoritmernas användningsregler. Med dessa elever förekommer också reflektionen kring deras svars rimlighet mer sällan..

Syftet med studien var att få en djupare förståelse och kunskap om hur lärare arbetar med problemlösning och hur elever kan utveckla den kommunikativa förmågan genom arbete med problemlösning. Studien har en kvalitativ inriktning och genomfördes med hjälp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem verksamma matematiklärare som arbetar kontinuerligt med problemlösning.Resultatet visar att lärare använde sig av flera olika tillvägagångssätt i arbetet med problemlösning så som olika parsammansättningar, Ipads och små whiteboards. Studien visade även på att lärarna ansåg att elevers kommunikationsförmågor kan utvecklas i arbetet med problemlösning. Trots att samtliga lärare ansåg att elevers kommunikationsförmågor utvecklas vid en undervisning som bygger på problemlösning skilde deras arbetssätt och motivering till arbetsätt något.

Syftet med arbetet är att få kunskap om hur klasslärare samt specialpedagoger arbetar med elever som fått en dyslexidiagnos. Utöver hur de arbetar med eleverna försöker arbetet också reda ut på vilket sätt de upplever att deras arbete med eleven ger resultat. För att undersöka detta har två klasslärare respektive två specialpedagoger intervjuats om två elever med dyslexi som de samarbetar med. Mitt sammantagna intryck är att arbetet med dyslexieleverna ser liknande ut för klasslärarna. De försöker sitta enskilt tillsammans med den elev med dyslexidiagnos så ofta de får möjlighet, eftersom de upplever att det fungerar bra för eleven.

Idrottare som är aktiva på elitnivå är unika ur ett näringsfysiologiskt perspektiv på grund avden mycket omfattande träningen. Om en idrottare har ett för lågt energiintag i samband medhård träning försämras prestationen samtidigt som risken att drabbas av skador och/ellerinfektioner ökar. Även elever på idrottsgymnasium kan räknas som elitidrottare, då de i regelär aktiva på en mycket hög nivå. Studier visar att många av dessa ungdomar har för dåligkunskap om kost och därigenom har ett alltför lågt närings- och energiintag.Syftet med studien var att undersöka hur stor kunskap en grupp elitidrottande tonåringar somstuderar på riksidrottsgymnasium har om kostens betydelse för idrottslig prestation, samt omde tidigare fått någon utbildning inom området.En enkätundersökning genomfördes på två riksidrottsgymnasier i Västergötland, där totalt 83elever deltog. Av respondenterna var 58 tjejer och 25 killar, där 28 stycken spelade fotboll och55 stycken spelade volleyboll.Resultatet visar att eleverna generellt sett har relativt stor kunskap om kost och dessbetydelse för prestationen, men endast en femtedel lyckades få mer än 65 % rätt på enkätenskunskapsfrågor.

Bakgrunden till denna studie, är ett intresse som väcktes vid ett tidigare projektarbete i utbildningen. Där ungdomar intervjuades bland annat om hur en bra lärare bör vara. Studiens syfte var att undersöka några lärares och elevers syn på vilka egenskaper/kvalitéer en lärare bör ha som ledare. De data vi har använt oss av gällande detta specifika område är från skollagen, styrdokumenten, relevant forskningsdata, litteratur, Internet och från våra respondenter via intervjuer. Vi har använt oss av kvalitativ metod, då vi lagt fokus på att beskriva och tolka de uppfattningar som förekommer bland respondenterna, som var sex elever och fyra lärare Något som framkom i undersökningen är att läraren bör vara positiv för att smitta av sig på elevgruppen, för att ge förtroende bör läraren vara rättvis, konsekvent och lyhörd.

Undersökningens syfte är att ta reda på vilka räknestrategier som elever i skolår 1 och 2 använder då de löser additionsuppgifter. Syftet är att undersöka vilken variation av lösningsstrategier, som kan visa sig i en och samma klass. I undersökningen har det sammanlagt genomförts 13 kvalitativa intervjuer med elever från en klass, som både består av elever i skolår 1 och 2. Vid analysen av deras svar, som skett utifrån fenomenografin och variationsteorin har variationer i elevernas räknestrategier framkommit. Den vanligaste strategin i både skolår 1 och 2 visade sig vara ett- och ett räkning och då ofta tillsammans med fingerräkning, som ett konkret hjälpmedel.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur utvalda elever uppfattar sitt digitala kunnande och hur eleverna uppfattar skolans roll i sammanhanget. Studien utgår ifrån en hermeneutisk vetenskapssyn, vilket innebär att det inte finns något rätt eller fel.  För att undersöka det här genomförs det först en enkätundersökning, för att få statiskt mätbart material. Där efter en sker en djupintervju med ett antal elever för att få mer förklarande svar. Undersökning genomförs i en årskurs 2 klass på ett Teknikprogram i södra Sverige. Enkätundersökningen omfattar 41 elever och djupintervjuerna omfattar 8 st.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka förväntningar blivande idrottslärare har på sitt framtida yrke och hur deras funderingar och förberedelse kring att möta elever med muslimsk bakgrund ser ut. För att ta reda på detta har jag gjort en kvalitativ undersökning där jag har intervjuat nio blivande idrottslärare, i åldern 24-40 år, om deras förväntningar på sitt framtida yrke med fokus på mötet med elever med muslimsk bakgrund. I uppsatsen tar jag upp tidigare forskning och ger bakgrundsfakta om islam i Sverige med särskild tonvikt på det som eventuellt kan ha betydelse i mötet mellan elever med muslimsk bakgrund och den svenska skolan. Jag för även en diskussion kring det som framkommit i intervjuerna och som redovisas i den empiriska delen. Där lägger jag in mina egna funderingar i ämnet och det framkommer hur jag ser på uppsatsens innehåll och då framförallt på resultatet av intervjuerna. Det jag har kommit fram till är att idrottslärarstudenter anser att de känner sig rustade för sitt kommande yrke och mötet med elever med muslimsk bakgrund och kultur, trots att de inte har fått tillräcklig utbildning inom området ?att möta alla elever?..

Sammanfattning Färska undersökningar har visat på en kontinuerlig nedgång i elevers läsning av skönlitteratur. Därför har jag utfört en undersökning om hur man kan motivera dem till att läsa fler skönlitterära böcker. För att kunna utreda detta har jag gjort en kvalitativ undersökning där jag använt mig av två metoder, observation och intervju. Jag har intervjuat en lärare och åtta elever som var involverade i två läsprojekt. Resultatet jag har fått fram kan inte anses vara allmängiltigt men det är ju inte heller syftet med den kvalitativa metoden.