Vi vill med detta examensarbete undersöka om skiftet frÄn miljö undervisning till hÄllbar utveckling har skett, och hur vÀl kÀnt begreppet hÄllbar utveckling Àr hos lÀrarna. Syftet med undersökningen Àr ocksÄ att utveckla kunskap om de anvisningar som finns i vÄra styrdokument rörande hÄllbar utveckling följs och vilka arbetsmetoder som anvÀnds. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sex lÀrare och tvÄ med rektorer frÄn skolor pÄ mindre tÀtorter. Resultatet av denna studie visar att majoriteten av de lÀrare vi intervjuat inte har nÄgon djupare kunskap om begreppet hÄllbar utveckling. Den undervisning som i dag finns har frÀmst ett miljöperspektiv. De metoder som anvÀnds i den undervisning som sker har frÀmst en tematisk profil..

Vi stÄr idag inför stora utmaningar eftersom vÄr miljöpÄverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att fÄ bukt med dessa mÄste vi hitta alternativa sÀtt att göra saker pÄ. Vi mÄste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som Àr ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, vÀxter och natur, kan kanske bidra till lösningar pÄ problemen. Innan vÄrt jordbruk blev beroende av fossila brÀnslen arbetade lÄngt fler Àn idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den pÄ bÀsta sÀtt.

Bakgrund: Den ?kade migrationen g?r att sjuksk?terskor m?ter fler migranter med olika kulturella syner p? psykisk oh?lsa. Psykosociala p?frestningar ?kar hos migranter risken f?r att drabbas av psykisk oh?lsa och vid otillr?cklig kunskap leder detta till bristande bem?tande vid v?rd av migranter. Syfte: Syftet ?r att beskriva sjuksk?terskors erfarenhet av att v?rda migranter med psykisk oh?lsa fr?n annan kulturell bakgrund.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vÄrdpersonals kunskaper, attityder och bemötande i vÄrden av dementa i ÀldresjukvÄrden.Metod: En deskriptiv kvalitativ studie genomfördes med sju semi-strukturerade intervjuer med Ätta deltagare frÄn Àldreboenden i Jönköpings lÀn. Intervjuerna spelades in och bearbeta-des med innehÄllsanalys.Resultat: I resultatet framkom att intervjupersonernas personliga erfarenheter av demenssjukdom pÄverkade deras förstÄelse för anhöriga till demenssjuka. VÄrdpersonalen ansÄg att anhörigas kunskaper och Äsikter var viktiga. Aktiviteter anpassades efter de demenssjukas förmÄgor och intressen. Vikten av att se personen bakom sjukdomen betonades, detta var svÄrt vid tids- och personalbrist.

Denna studie syftar till att belysa hur offentliga organisationer arbetar kring kunskapsbevaring och kunskapsöverföring. Vi har undersökt hur fem offentliga organisationer med olika organisationsstrukturer arbetar med att bevara kunskap inom organisationen, samt hur de överför kunskap mellan medarbetare och till nyanstÀllda. Studien har samlat in det empiriska resultatet med semistrukturerade intervjuer. I analysen diskuteras det empiriska resultatet med Àmnen som epistemologiska perspektiv inom knowledge management, maktperspektiv, politiska direktiv, arbetsmiljö samt kommunikationens roll. Resultatet av analysen pÄvisar bland annat att muntlig kommunikation Àr en viktig framgÄngsfaktor i en kunskapsprocess..

Karlholm, Anja. Svensson, Jakob.Hur ett antal chefer inom Kalmar kommun uppfattar hÀlsofrÀmjande ledarskap. Attityder, kunskap och förvÀntningar. Kandidatuppsats. Akademin för utbildning och ekonomi.

Studie syftar pÄ att fÄ kunskap om de faktorer som Àr av betydelse för gymnasieelever i ett utbytessammanhang..

Den tekniska och medicinska utvecklingen inom intensivvÄrd har inneburit att intensivvÄrdsjuksköterskors stÀlls inför allt högre krav. IntensivvÄrdssjuksköterskor förvÀntas ha unika tekniska fÀrdigheter, medicinsk omvÄrdnadskompetens och förmÄga att bemöta patienter och deras nÀrstÄende i akuta situationer. Syftet med studien var att beskriva hur erfarna intensivvÄrdssjuksköterskor utvecklas i yrkesrollen. Nio intensivvÄrdssjuksköterskor frÄn tvÄ intensivvÄrdsavdelningar i Norrbotten intervjuades med öppna frÄgor. Intervjuerna analyserades som text med kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet med studien var att beskriva nyutexaminerade IVA-sjuksköterskors upplevelse av sin nya yrkesroll. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och intervju valdes som datainsamlingsmetod. Intervjumaterialet bearbetades i enlighet med Graneheim och Lundmans (2004) modell för textanalys. Resultatet redovisas i fyra kategorier och tio underkategorier. Kategorierna var kÀnslor i början, kÀnslor nu, kunskap i början och kunskap nu.

Vid utbildning inom karaktÀrsÀmnen anvÀnds bland annat en metod dÀr eleverna löser uppgifter sjÀlvstÀndigt eller i grupp. För att lösa uppgifterna anvÀnder eleverna olika sorters kÀllor som ibland krÀver reflektion över svaren och ibland inte. Detta fick mig att undra vilken typ av lÀrande som sker vid sjÀlvstÀndigt arbete i arbetsböcker inom Àmnet fordonsteknik. Inför studien ville jag veta om studiemetoden stöddes av styrdokumenten och om det fanns andra liknande metoder. Jag ville ocksÄ lÀsa om olika forskares och författares syn pÄ bedömning och hur de beskriver begrepp som inlÀrning och förstÄelse.

Syftet med studien var att genom ett kvalitetsarbete fÄ en förstÄelse för gymnasieelevers upplevelser av sitt eget lÀrande i en konstnÀrlig, skapande process. Kvalitetsarbetet genomfördes pÄ dansinriktningen vid ett estetiskt program i Norrbotten dÀr jag under min verksamhetsförlagda utbildning lÀt eleverna arbeta individuellt med att skapa en koreografi, ett solo, som de senare redovisade. Soloredovisningarna filmades och inspelningen anvÀndes som minnesstimulerare vid de kvalitativa intervjuerna enligt metoden Stimuladed recall. Resultatet visar att eleverna upplever ett lÀrande dÄ de arbetar i en individuell, konstnÀrlig skapandeprocess. Eleverna uttrycker sin kunskap och sina förmÄgor med sin kropp, dock Àr det tydligt att eleverna med varierat resultat kan förmedla detta verbalt..

MÀnniskan har genom tiderna anvÀnts sig av artefakter i form av verktyg och redskap. Detta för att kunna utföra arbeten mer effektivt. Genom dessa artefakter lagrar vi kunskap som förs vidare över generationer. Idag Àr artefakterna otroligt avancerade. Datorn Àr ett multifunktionsverktyg som erbjuder fakta och fÀrdigheter för att utföra arbeten.

Syftet med detta examensarbete var att utvÀrdera utbildningen Processledare som utfördes av Göteborgs Regionen Ät stödfunktionen pÄ Stadsdelsförvaltning Centrum. Intresset med studien var att se om investeringen i utbildningen genererade en ökad kunskap till de anstÀllda och uppfyllde motsvarande mÄl som var att öka samverkan mellan avdelningarna HR, ekonomi och utveckling. För att uppnÄ syftet med detta examensarbete anvÀndes elektroniska enkÀter som skickades ut före och efter genomförd utbildning. EnkÀterna utformades genom att ha koppling till Kirkpatricks fyrstegsmodell och mÄlen med utbildningen. Den kvantitativa metoden var sÄledes huvudansatsen och den kvalitativa metoden i form av observation och semistrukturerad intervju tillÀmpades ocksÄ för att öka förstÄelsen för verksamheten.

SamhÀllet förÀndras i en allt snabbare takt och med det ökar ocksÄ stressen bland individer och dÀrmed stressrelaterade sjukdomar. Genom att bedriva en hÀlsofrÀmjande hÀlso- och sjukvÄrd kan mÄnga livsstilssjukdomar förebyggas. Fysisk aktivitet sÀgs vara stressreducerande och ha goda effekter pÄ stressrelaterade symtom. Syftet i föreliggande litteraturstudie var att beskriva samband mellan stress och fysisk aktivitet. Femton kvantitativa vetenskapliga artiklar Äterspeglas i resultatet som i sin tur Àr indelat i fyra olika kategorier: fysisk aktivitet minskar stress, fysisk aktivitet pÄverkar stress i ett dos-responsförhÄllande, fysisk aktivitet minskar inte stress samt stress har effekter pÄ fysisk aktivitetsnivÄ.

Sjuksköterskan möter i dag i sitt arbete en allt större grupp patienter med annan kulturell bakgrund. I omvÄrdnaden av dessa patienter Àr det viktigt att ha kunskap om olika kulturer och kunna kommunicera sÄ att vÄrden blir individuell och uppnÄr en god kvalité. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda mÀnniskor frÄn andra kulturer. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: att inte veta om patienten förstÄr, att ha brister i kunskap och att ha fördomar, att det Àr lÀrorikt att vÄrda patienter frÄn andra kulturer.