Under det senaste halvseklet har det varit en förskjutning frÄn tillverkningsindustri till tjÀnstesektorn, denna förskjutning gör att de traditionella vÀrderingssÀtten av företagen inte lÀngre ger en fullstÀndig bild. Inom tjÀnstesektorn finns det mÄnga företag som Àr kunskapsbaserade, detta gör att de har svÄrt att förmedla hur stor del av företagets resurser som bestÄr av personalens kunskap (humankapitalet).Syftet med denna rapport Àr att undersöka varför personalens kunskap inte har nÄgon större roll i Ärsredovisningen samt att undersöka pÄ vilket sÀtt det skulle kunna vara möjligt att göra redovisa den.I rapporten har vi valt att se rapporteringen frÄn ett utomstÄende perspektiv, sÄ som intressenterna upplever denna frÄga. I insamlandet av det empiriska materialet valde vi att intervjua tre personer som kommer i kontakt med olika kunskapsföretags finansiella rapporter samt en person som har gjort en doktorsavhandling i hur humankapitalet redovisas. Detta för att ge en sÄ bred bild av Àmnet som möjligt.Vi har anvÀnt oss av gÀllande lagar, tidigare forskning samt en allmÀn bild över intressenterna. Den slutsats vi kom fram till Àr att denna frÄga verkar följa konjunkturen och intresset frÄn intressenterna Àr ganska svalt, samt att den formen av redovisning bör vara frivillig.

Syftet med studien var att belysa hur personer med diabetes typ 2 upplever den information och undervisning som gavs av diabetessjuksköterskor. Studien hade en beskrivande design. De som deltog i studien var Ätta kvinnor och Ätta mÀn i Mellansverige med diagnosen diabetes typ 2. Data samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet redovisas i ett tema och fem kategorier.

Syfte:Syftet med föreliggande studie Àr att bidra med en fördjupad kunskap om barns perspektiv pÄ Àventyrspedagogik som en del av skolans arbetsformer. Elevernas upplevelser och tankar bidrar till ökad kunskap som Àr vÀrdefull för en god utveckling av verksamheten.Metod:Undersökningen vi gjort Àr en kvalitativ studie dÀr vi anvÀnt oss av fokusgruppsintervjuer. Fyra fokusgrupper Àr intervjuade i undersökningen och antalet deltagare i varje intervju Àr mellan tre och fem stycken.Resultat:I vÄrt resultat har vi fÄtt svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar om hur eleverna upplever Àventyrspedagogiken och hur samarbetet har fungerat under projektets gÄng. Det framkommer av studien att eleverna ser pÄ Àventyrspedagogiken som ett positivt arbetssÀtt dÀr samarbete Àr ett bra redskap för att lyckas..

BAKGRUND: Alkoholkonsumtionen i Sverige har stigit sedan 1900-talet. En förhöjd alkoholkonsumtion kan leda till bÄde fysiska och psykiska skador. Sjuksköterskor möter dagligen patienter med alkoholmissbruk och denna patientkategori kan ha svÄrigheter att sjÀlva erkÀnna alkoholproblemen. SYFTE: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter med alkoholmissbruk. METOD: En litteraturöversikt, datamaterialet bestod av tio vetenskapliga artiklar varav fem kvalitativa och fem kvantitativa.

Det hÀr Àr en kvalitativ studie vars avsikt Àr att fÄ en ökad kunskap i hur lÀrare och elever ser pÄ skolkunskap. I studien resoneras det vilka likheter och skillnader det finns mellan elever och lÀrares syn pÄ skolkunskap och hur synen pÄ skolkunskap pÄverkar elevernas inlÀrning. Dessutom diskuteras det hur synen frÄn de bÄda parterna Àr i jÀmförelse med styrdokumentens syn pÄ skolkunskap. DÄ studien handlar om skolkunskap utgÄr förhÄllningssÀttet frÄn vad som Àr kunskap. Studien anvÀnder sig av en kvalitativ forskningsmetod dÄ det anvÀnds tvÄ datainsamlingsmetoder; intervjuer med lÀrare och enkÀter med elever.

SammanfattningLaborationer i naturvetenskapliga Àmnen Àr en naturlig del av undervisningen. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ om man tar bort en möjlighet till inlÀrning och förstÄelse för eleverna om laborationer inte anvÀnds i undervisningen. Vidare ville jag undersöka om lÀrare och elever anser att laborationer utvecklar förstÄelsen av naturvetenskap, dessutom om eleverna förstÄr syftena med laborationerna.Undersökningen utfördes genom att kvalitativa intervjuer gjordes med fyra lÀrare och sex elever i en gymnasieskola. Resultatet visar att lÀrarna har olika Äsikter om laborationens betydelse för förstÄelsen av Àmnet. DÀremot anser eleverna att laborationer utvecklar deras förstÄelse för naturkunskap.

Spa och badhus har funnits i olika former sedan lÀnge tillbaka. Romerska och turkiska bad Àr nÄgra av de mer vÀlkÀnda med fokus pÄ hÀlsa och vÀlmÄende genom vatten. Kunskap kring spa som designobjekt Àr dock begrÀnsad. Syftet med examensarbetet Àr att utforma ett spa och badhusdesign baserat pÄ teoretiska övervÀganden. Arbetet kommer att bidra till ökad kunskap vid kommande utformningar av spa och badanlÀggningar.

Bakgrund: En betydande orsak till mÄnga skador och anmÀlningar som görs inom vÄrden Àr nÀr muntlig eller skriftlig kommunikation saknar struktur och effektivitet. Detta kan i sin tur leda till att patientsÀkerheten blir lidande. SBAR Àr en kommunikationsmodell som anvÀnds inom hÀlso- och sjukvÄrden för att strukturera upp information och presentera viktig fakta pÄ ett snabbt och effektivt sÀtt, vilket leder till en förbÀttrad patientsÀkerhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad sjuksköterskestuderande hade för kunskap och kÀnnedom om kommunikationsmodellen SBAR. Metod: Studien var en kvantitativ deskriptiv studie, dÀr data har samlats in via en enkÀt som bestod av elva frÄgor dÀr sju av dem besvarades med svarsalternativ, tre med öppna svarsalternativ och en med skattningsbart svar.

Bakgrund: Kvinnlig k?nsstympning (KKS) ?r en globalt erk?nd m?nniskor?ttskr?nkning och inneb?r borttagning av delar, eller hela de yttre kvinnliga k?nsorganen, eller annan skada av icke-medicinska sk?l. Ingreppet medf?r b?de akuta och l?ngsiktiga fysiska och psykiska komplikationer. I takt med ?kad migration ?r detta en patientgrupp som v?xer, vilket st?ller krav p? att sjuksk?terskan besitter b?de den medicinska kunskapen s?v?l som en kulturell kompetens.

Denna enk?tstudie unders?ker vad f?rskolepersonal har f?r kunskap och erfarenhet av diagnosen selektiv mutism (SM) och tal?ngslan, samt om personalen anser att ytterligare utbildning beh?vs. Studien tar utg?ngspunkt i en brist p? forskning som fokuseras p? selektiv mutism i f?rskolan. Selektiv mutism ?r en ?ngestrelaterad diagnos som vanligtvis debuterar i f?rskole?ldern.

StrÀvan efter konkurrensfördelar via kunskapsdominans har blivit en alltmer centralstrategi för företag i dagens samhÀlle. Det finns ett intensivt intresse för ett bredareintellektuellt kapital, kreativitet, innovation och mer lÀrande inom företagen.Utmaningen företagen stÀlls inför, Àr att ÄteranvÀnda dess fulla kunskapspotential, se tillatt den blir bevarad, sprida den vidare och till slut överföra kunskapen inomorganisationen för att skapa mervÀrde. Rapporten Àmnar översiktligt undersöka de metoder och modeller som konsultföretagetAcando anvÀnder för att hantera och bevara sitt kunskapskapital inom företaget. Det Àrbegreppen ?tyst kunskap? och ?explicit kunskap? som analysen belyser, och all faktabygger pÄ litteraturstudier samt intervjuer pÄ Acando.Resultatet visade att det finns ett fungerade system idag som delar kunskapen mellanmedarbetarna pÄ Acando.

Syftet med denna studie Àr att undersöka elevernas uppfattningar om materians uppbyggnad och om materians och energins bevarande. Den föreliggande studien baseras pÄ en kvantitativ analys i form av en elektronisk enkÀt, som föregicks av en kvalitativ analys i form av, strukturerade intervjuer och demonstrationer.Eleverna har kunskap om vardagsnÀra exempel, som till exempel vad en stekpanna Àr uppbyggd av. De ansÄg att dessa Àr exempel pÄ materia men nÀr det gÀller mer abstrakta begrepp som ljus, magnetfÀlt, skugga, vakuum, vÀrme och ljud uppvisar eleverna mer osÀkerhet och brist pÄ kunskaper. HÀlften av eleverna svarade att luft Àr materia, vilket tyder pÄ ?gasblindhet? hos de övriga.

UndersökningsomrÄdet i detta examensarbete Àr karriÀrcoaching och studie- och yrkesvÀgledning. Inom dessa bÄda yrken undersöks flera aspekter som exempelvis den historiska bakgrunden, vilka samtalsmetoder som anvÀnds och pÄ vilket sÀtt yrkesverksamma vÀgledare och karriÀrcoacher arbetar. Likheter och skillnader undersöks ocksÄ, detta för att fÄ kunskap om huruvida det kan finnas en konkurrens mellan yrkesgrupperna pÄ arbetsmarknaden men ocksÄ för att uppmÀrksamma eventuella möjligheter till samarbete. Vi har genomfört en enkÀtundersökning med 115 studenter pÄ studie- och yrkesvÀgledarprogrammet vid Malmö högskola samt gjort intervjuer med yrkesverksamma personer inom bÄde vÀgledning och karriÀrcoaching. Syftet med enkÀtundersökningen var att fÄ en uppfattning om hur mycket kunskap som fanns kring karriÀrcoaching hos dessa studenter och om de önskade fÄ mer kunskap i omrÄdet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur man genom upplevelser presenterar och förmedlar historia och kunskaper om ett kulturarv. Detta har utmynnat i följande frÄgestÀllningar:Hur arbetar man för att visa och förmedla kunskap om kulturarvet Vadstena slott?Varför anvÀnder man sig av dramatiserade visningar nÀr man vill presentera Vadstena slott?Denna uppsats avser att belysa hur man förmedlar historia och kunskap om kulturarv samt Àven titta pÄ varför man anvÀnder sig av dramatiserade visningar. Jag har valt att begrÀnsa uppsatsen till att studera frÀmst Vadstena slott och dess turistiska aktiviteter som de ser ut idag..

?Syftet med vÄrt examensarbete Àr att studera pedagogers uppfattningar om lÀrarprofessionen utifrÄn perspektiven allmÀn lÀrarutbildning i förhÄllande till beprövad erfarenhet och medföljande tyst kunskap gÀllande de specialpedagogiska perspektiv vi tar upp i vÄr studie. För att ta reda pÄ pedagogernas uppfattningar har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie, med fenomenografiskt perspektiv som inspiration, pÄ verksamma pedagoger i förskola och skola. Respondenterna delades upp i tvÄ urvalsgrupper, beroende pÄ utbildning. Resultatet pÄvisar att nyutexaminerade pedagoger har en önskan om att specialpedagogik ingÄr i deras grundutbildning. Pedagoger med lÄng yrkeserfarenhet uppfattar att den tysta kunskap som följer med den kan kompensera för den specialpedagogiska kunskap som inte ingÄtt i deras grundutbildning.