Detta examensarbete Àr utfört pÄ det Kognitionsvetenskapliga programmet, Högskolan i Skövde och behandlar begreppen inlÀrning och tyst kunskap inom industrin.Kognitionsvetenskap Àr en tvÀrvetenskap som grundas pÄ sex delvetenskaper: psykologi, filosofi, lingvistik, antropologi, neurovetenskap och artificiell intelligens (Gardner, 1987). I kognitionsvetenskap studeras hur information och kunskap representeras och bearbetas i naturliga system, speciellt den mÀnskliga hjÀrnan och hur detta kan modelleras i datorer och andra artificiella system. Genom att studera kognition fÄs kunskap om mÀnskliga förmÄgor och hur det gÄr att bÀst stödja dessa. FörmÄgorna Àr bl.a. inlÀrning, uppmÀrksamhet, minne och perception (hur mÀnniskan anvÀnder sina fem sinnen: hörsel, smak, syn, lukt och kÀnsel).Det ena syftet med undersökningen i detta examensarbete var att fÄ fram hur en inlÀrning fungerar bÀst nÀr en person ska lÀras nya arbetsuppgifter inom industrin.

BarnhÀlsovÄrdens förÀldragrupper har en central och betydelsefull roll för förÀldraskapet. I rollen som gruppledare mÄste dÀrför sjuksköterskan ha professionell kunskap om vilka behov som finns hos förÀldrar. DÀrför var syftet med examensarbetet att beskriva förÀldrars upplevelser av att delta i en förÀldragrupp inom barnhÀlsovÄrd. Fem intervjuer med förÀldrapar blev genomförda och analyserades med tematisk innehÄllsanalys. Analysen resulterade i ett tema Trygghet stÀrker förÀldraskapet och tre kategorier Gruppledarens förhÄllningssÀtt balanserar mellan kompetens, personlighet och erfarenhet, FörvÀntningar av att fÄ information och kunskap och InnehÄll och utformning styrs av behov och riktlinjer.

BAKGRUND: HIV (Humant Immunbrist Virus) Ă€r en infektion som Ă€r spridd över hela vĂ€rlden. År 1981 dĂ„ HIV beskrevs för första gĂ„ngen associerades smittan med homosexualitet och bisexualitet bland mĂ€n samt intravenöst missbruk. Trots mer kunskap om hur viruset sprids förekommer fördomar och diskriminering av patienter med HIV frĂ„n bĂ„de allmĂ€nheten och vĂ„rdpersonalen. Tidigare forskning visar att det finns en ovilja bland vĂ„rdpersonal att vĂ„rda patienter med HIV. SYFTE: Studiens syfte var att beskriva HIV-patienters upplevelser av mötet med vĂ„rdpersonal.

Bakgrund: Obesitas har ökat med nÀstan 50 procent sedan 1980 och idag lever uppskattningsvis 500 miljoner vuxna mÀnniskor med obesitas. Enligt forskning i vÀstvÀrlden rÄder negativa uppfattningar om mÀnniskor med obesitas vilket kan leda till diskriminering och stigmatisering. I vÄrden behöver patienter med obesitas ofta mer omvÄrdnad Àn normalviktiga samt utrustning som Àr anpassad för deras storlek.Syfte: Att beskriva vilka erfarenheter sjukvÄrdspersonal har av att vÄrda patienter med obesitas.Metod: En litteraturstudie av 11 studier med kvalitativ och kvantitativ ansats.Resultat: Fyra teman framkom i resultatet. Ansvar, Kunskap om obesitasbehandling, Attityder och OmvÄrdnad. Samtlig sjukvÄrdspersonal Àr överens om att obesitas ska behandlas och att de har ett ansvar att hjÀlpa patienterna.

In a situation with dying patients it can be difficult for a nurse to know how to act..

Vi har genom tidigare arbetslivserfarenheter sett att det inte alltid Àr lÀtt sprida inkommande och inneboende kunskap vidare inom arbetslaget. Med detta som utgÄngspunkt har vi valt att göra en kvalitativ fallstudie av ett fritidshem. DÀr har vi undersökt hur innehavd och inkommande kunskap sprids vidare till de övriga i arbetslaget. VÄr tanke med undersökningen var att se, om, och pÄ vilket sÀtt, det sprids kunskap i ett arbetslag. För att fÄ fram data kring detta problem, valde vi att arbeta med informella intervjuer dÀr vi utgick frÄn olika teman.I vÄr teori har vi utgÄtt frÄn Kolbs lÀrcirkel.

Bakgrund: Venösa bensÄr var ett vanligt problem hos Àldre och konsekvenser som social isolering, smÀrta och immobilisering pÄverkade ofta patientens livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete ur patientens och sjuksköterskans perspektiv, att beskriva moment i omvÄrdnadsarbetet som kunde öka kvaliteten pÄ vÄrden och frÀmja egenvÄrden samt att undersöka i omvÄrdnadsforskningen ifall omvÄrdnad av venösa bensÄr med inriktning att frÀmja egenvÄrden förbÀttrade hÀlsan och vÀlbefinnandet jÀmfört med rent medicinska ÄtgÀrder. Metod: En litteraturstudie utfördes som inkluderade Ätta kvalitativa artiklar, nio kvantitativa artiklar samt tvÄ artiklar med bÄde kvalitativ och kvantitativ design, publicerade mellan 2000-2012 . Artiklarna valdes ur databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Sjuksköterskorna kÀnde sig osÀkra och behövde ökad kunskap vid omvÄrdnaden av patienter med venösa bensÄr, medan patienterna efterlyste bÀttre information, kontinuitet, lyhördhet och engagemang.

Arbetet handlar om pedagogikens roll för att underlÀtta bemötandet mellan vÄrdare och patient och dÀrigenom Ästadkomma lÀrande i riktning mot en förbÀttrad hÀlsa. I detta fall begrÀnsas undersökningen till tandvÄrden och mötet mellan tandhygienist och patient. Förutom att ha en god kunskap om tandvÄrd och munhÀlsa krÀvs det att tandhygienister lyckas nÄ ut med sin information och i visa fall fÄ patienten att Àndra pÄ sitt beteende. Det Àr dÄ det pedagogiska bemötandet ett viktigt redskap..

En berÀttarteknisk studie av "Ligeia", "The Tell-Tale Heart" samt "The Fall of the House of Usher". Studien fokuseras till kunskap respektive destruktivitet och dess funktion i de skilda novellerna. Genom att se till de berÀttartekniska aspekterna skapas en ny ingÄng till förstÄelsen för novellerna och en ny grund för en kompletterande motivanalys. De tre novellernas narrativa framstÀllning och strukturella uppbyggnad skiljer sig men delar vissa gemensamma grepp vilket möjliggör för vidgad förstÄelse av novellerna..

Det hÀr arbetet vill belysa vilka förvÀntningar anvÀndare (inom vÄrden) har inför ett nytt informationssystem (IS) som ska implementeras och vilka faktorer som kan pÄverka och förÀndra dessa. För att lyckas med arbetets föresats genomfördes en semistrukturerad intervju av fyra aktiva sjuksköterskor inom Tibro kommuns hemsjukvÄrd, dÀr i december 2004 ett nytt datorbaserat IS (patientjournal) implementerats.Materialet frÄn intervjuerna spelades in med bandspelare, transkriberades och tolkades med kvalitativ innehÄllsanalys. En granskning av resultatet gav bland annat följande slutsatser:AnvÀndare inom vÄrden saknar ofta en formell datautbildning, men besitter ÀndÄ kunskap om det datorbaserade informationssystemet, kunskap som de förvÀrvat genom att ha arbetat med datorbaserade IS under mÄnga Är. Kunskap och erfarenhet som anvÀndarna ofta fÄr förlita sig pÄ nÀr ett nytt IS ska implementeras dÄ tid och resurser saknas för en genomgripande utbildning.AnvÀndarnas förvÀntningar pÄ ett nytt IS pÄverkas av faktorer, sÄsom erfarenheter frÄn ett tidigare datorbaserat IS, saklig information och utbildning. Med saklig information menas information som bÄde visar pÄ för- och nackdelar..

Tidigare forskning visar att brÄk Àr ett omrÄde dÀr mÄnga elever har problem. Syftet med den hÀr studien Àr att studera gymnasieelevers matematiska kunskaper i multiplikation och division av brÄk. Elevernas kunskaper studerades utifrÄn en konstruktivistisk syn pÄ kunskap och med procedurell och konceptuell kunskap som analysverktyg. 61 elever frÄn kursen Matematik A har löst totalt 10 uppgifter med multiplikation och division av brÄk. 7 av eleverna intervjuades dessutom för att fÄ en bÀttre uppfattning om deras kunskaper.

E-handeln i Sverige Ă€r en vĂ€xande trend och nĂ€sta varje Ă„r slĂ„s nya rekord för den totala omsĂ€ttningen. I takt med den ökande konsumtion kan man stĂ€lla sig frĂ„gan om hur sĂ€ker konsumenterna kĂ€nner sig, hur deras handelsvanor ser ut och hur deras kunskap om trygg e-handel ser ut. År 2011 publicerades en rapport med namnet Svenskarna och internet som visade att handla pĂ„ internet tillhörde en av de vanligaste aktiviteterna för internetanvĂ€ndarna. Trots mĂ„nga rapporter och undersökningar kring handelsvanor pĂ„ internet hos den vanliga internetanvĂ€ndaren Ă€r det svĂ„rt att hitta undersökningar kring deras förtroende för sĂ€kerheten. Har deras sĂ€kerhetsförtroende nĂ„gon koppling till deras handelsvanor, anvĂ€nder de det sĂ€kraste betalningssĂ€ttet, har de kunskap kring begreppet trygg e-handel? Detta nĂ„gra frĂ„gor jag tĂ€nkt besvara med hjĂ€lp av min studie.Syftet med studien Ă€r att undersöka konsumenters handelsvanor, kunskap om trygg e-handel och sĂ€kerhetsförtroende inom e-handel.

I  Sverige  har  antalet  Àldre  ökat  de  senaste  Ärtiondena.  Ju  Àldre  mÀnniskor  blir  desto vanligare blir förekomsten av  sjukdomar och funktionshinder. VÄrdplatserna inom  bÄde slutenvÄrd  och  sÀrskilt  boende  har  blivit  fÀrre  och  uppskattningsvis  vÄrdas  250  000 personer   i   hemvÄrd  idag.   Denna   utveckling   innebÀr   att   den   nÀrstÄende,   som   Àr anhörigvÄrdare i hemmet har en betydelsefull roll. Syftet med denna studie Àr att beskriva anhörigvÄrdarens  erfarenheter  av  kunskapsbehov  för  att  ge  omsorg  och  vÄrd  till  sin make/maka med lÄngvarig sjukdom och/eller funktionshinder i hemmet. Studien baseras pÄ  intervjuer,  som  gjordes  med  anhörigvÄrdare  dels  genom  en  fokusgrupp  med  fyra deltagare,  dels  genom  fyra  individuella  intervjuer,  det  vill  sÀga  sammanlagt  Ätta informanter.  Intervjumaterialet  har  bearbetats  med  hjÀlp  av  kvalitativ  innehÄllsanalys. Studien pÄgick under Ären 2009-2010.

HjÀrtlungrÀddning (HLR) Àr en direkt livsavgörande kunskap och förvÀntningar pÄ att sÄdan kunskap finns bland sjukhuspersonal Àr trolig. Syftet med studien var att kartlÀgga utbildning i och attityder till undervisning i HLR bland all personal som arbetar pÄ ett mindre sjukhus i södra Sverige. En enkÀt bestÄende av fjorton frÄgor besvarades av 151 personer via sjukhusets intranÀt. Majoriteten av svaren kom frÄn sjuksköterskor och undersköterskor, övriga yrkeskategorier fanns ocksÄ representerade fast i mindre omfattning. Majoriteten var nöjd med nuvarande HLR utbildning och de flesta önskade regelbunden utbildning.

Forskning har visat att det förekommer skillnader i bemötandet av kvinnor och mÀn, men att det ofta sker omedvetet. Syftet med denna studie var att undersöka kommunala inspektörers genusmedvetenhet och könsdifferentiering i bemötandet av sina kunder. Genom intervjuer med fem inspektörer fann vi att deras allmÀnna kunskap och medvetenhet om genus var begrÀnsad. Vi anvÀnde Àven observationer för att undersöka skillnader i inspektörernas bemötande av sina kunder beroende pÄ kön. Resultatet visade att manliga kunder fick större uppmÀrksamhet, fler öppna frÄgor och mer beröm frÄn inspektörerna Àn kvinnliga kunder.