Denna fallstudie beskriver hur kunskap tar sig i uttryck och sprids mellan medarbetare pÄ Nordeas telefonbank för privatkunder i Uppsala. För att analysera hur kunskap sprids har Nonakas SEKI modell för kunskapsöverföring anvÀnts som beskriver hur kunskap kan spridas genom fyra olika kanaler: socialisering, externalisering, internalisering och kombinering. Resultatet bygger pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning dÀr 32 medarbetare deltog samt en kvalitativ intervju med Nordea Uppsalas personalchef och utbildningssamordnare. Innan undersökningen genomfördes formulerades tre hypoteser i avsikt att utreda 1) Om majoriteten av kunskapen som sprids mellan respondenterna i urvalet Àr implicit 2) Om det finns en skillnad mellan hur mÀn och kvinnor tar till sig och sprider kunskap och 3) Om medarbetare med lÀngre erfarenhet besitter mer implicit kunskap. Resultatet visar att majoriteten av den kunskap som sprids Àr explicit, att det finns en skillnad mellan hur mÀn och kvinnor tar till sig och sprider kunskap och att medarbetare med lÀngre erfarenhet besitter mer implicit kunskap.

Bakgrund: I det kunskapssamhÀlle vi Àr pÄ vÀg in i blir kunskapen viktigare Àven för företag. VÀl anvÀnda rutiner för överföring och skapande av kunskap lÀgger grunden för bestÄende konkurrensfördelar. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att skapa en modell för överföring och skapande av kunskap i en organisation. För att göra detta kommer vi att: · Ge en definition pÄ kunskap. · Studera förutsÀttningar och hinder som finns vid överföring och skapande av kunskap.

Syftet var att undersöka hur implicit erfarenhetsbaserad kunskap kan tillvaratas samt huruvida det Àr möjligt för organisationer att hjÀlpa medarbetare att tydliggöra denna. Rapporten ger exempel pÄ verktyg som tydliggör implicit erfarenhetsbaserad kunskap samt undersöker medarbetarnas kÀnslor inför detta. Respondenterna valdes pÄ grund av deras lÄnga verkstadserfarenhet. Slutsatserna blev att implicit erfarenhetsbaserad kunskap gör medarbetaren trygg pÄ arbetsplatsen och i sig sjÀlv. Respondenterna kunde inte sÀtta ord pÄ sina kunskaper dÄ de vÀrderade teoretisk kunskap över praktisk, detta försvÄrade deras möjligheter att diskutera studiens föreslagna metoder.

 Syftet med studien Àr att göra tydligt vilken kunskap förskollÀrare behöver om motoriska  reflexer i sitt arbete med barn samt ge en bild av verkligheten ute pÄ fÀltet, vilken kunskap om reflexer finns hos förskollÀrare? I studien har fem intervjuer genomförts samt en rikstÀckande enkÀtundersökning riktad till 400 förskollÀrare. Resultatet visar att förskollÀrare behöver en grundlÀggande kunskap om reflexer för att kunna observera, förstÄ och vidta alt. hÀnvisa till nödvÀndiga ÄtgÀrder. Det framgÄr Àven att kunskap om de kvarvarande primitiva reflexernas alt.

Mentala modeller bestÄr av deklarativ och procedurell kunskap. Vad har dessa kunskaper för effekt pÄ varann? Fitts och Posner (1967 enligt Rasmussen, 1991) presenterar en teori som beskriver en utveckling om hur en fÀrdighet utvecklas. Enligt denna teori föregÄr deklarativ kunskap procedurell kunskap. Av resonemanget: hur kan barn rent intuitivt veta hur de ska göra? bildas en hypotes som ska ge svar pÄ frÄgestÀllningen: Àr deklarativ kunskap alltid en förutsÀttning för den procedurella?Ett experiment utfördes med tvÄ oberoende grupper.

Studiens syfte Àr att undersöka barns perspektiv pÄ kunskap och lÀrande, samt hur barn upplever förskolan som utbildningsinstitution. Ingrid Pramling genomförde under 1980- talet en rad studier kring barn och inlÀrning, men sedan dess Àr det relativt ont om forskning pÄ omrÄdet. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv barn utgör undersökningens empiri. Analysverktyg Àr begrepp frÄn barndomssociologin; being och becoming samt barnperspektiv och barns perspektiv. Resultatet av studien visar att barnen till största del ser kunskap som en praktisk fÀrdighet samt att individer Àldre Àn de sjÀlva anses besitta mer kunskap. De uttrycker att det Àr viktigt att lÀra inför framtiden.

Bakgrund: Varje ?r utf?rs ca 30 000 tv?ngs?tg?rder i Sverige. Tv?ngsv?rd inneb?r psykiatrisk v?rd utan patientens samtycke och regleras enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd, LPT. Tv?ngs?tg?rder, s?som fastsp?nning, tv?ngsmedicinering och avskiljning, anv?nds n?r patienten bed?ms utg?ra fara f?r sig sj?lv eller andra, vilket motstrider patientens autonomi och integritet.

Examensarbetets syfte har varit att undersöka elevers tankar om hÄllbar utveckling och konsumtion. Med min undersökning ville jag ha svar pÄ vilken kunskap eleverna har om hÄllbar utveckling, hur de anvÀnder sin kunskap i egen konsumtion samt varifrÄn de har fÄtt sin kunskap. Resultaten har baserats pÄ en enkÀtundersökning och intervjuer med elever i Är 6, i en ort med goda socioekonomiska förhÄllanden i södra Sverige. Resultaten har visat att eleverna har en relativt lÄg kunskap och att lÀrandesituationerna i skolan Àr fÄ inom omrÄdet hÄllbar konsumtion. Jag har i min undersökning sett tydliga samband mellan elevernas kunskap, attityd och handling..

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att bidra till en ökad förstÄelse för hur lÀrande sker inom en projektgrupp och vilka sociala och organisatoriska konsekvenser lÀrandet fÄr för arbetet. Vi har sett att olika sorters lÀrande uppstÄr i olika situationer och dessa leder till varierande former av kunskap. Kunskap vÀrderas olika beroende pÄ de antaganden som styr organisationen och högre vÀrderad kunskap tenderar att uppmÀrksammas mer Àn annan kunskap. Relationer Àr en förutsÀttning för lÀrande och hur dessa uppstÄr och förÀndras beror pÄ tre faktorer vi sett; trygghet, status och tid. Dessa tre faktorer pÄverkar i sin tur arbetetsuppgifter och arbetsfördelning i gruppen pÄ olika sÀtt..

Examensarbetet undersöker hur elever blir motiverade till att lÀra sig och ta till sig kunskap. Undersökningen genomfördes i en högstadieklass i Äldrarna 15-16 Är och eleverna gick i Är 8 och 9. Undersökningen grundar sig pÄ en enkÀt som jag lÀmnade ut till eleverna dÀr de fick svara pÄ tre frÄgorna, ?Vad har du lÀrt dig?", ?Hur har du lÀrt dig?? och ?Villkor/förutsÀttningar för detta lÀrande?. Det man kan utlÀsa av examensarbetet Àr hur elever motiveras till lÀrande och ta till sig kunskap.

Syftet med fo?revarande studie a?r att underso?ka vilka fo?r- och nackdelar e-handeln erbjudit ett mindre svenskt fo?retag i retailbranschen under dess internationalisering och hur dessa pa?verkat internationaliseringen. Fo?r att besvara syftet har vi genom en kvalitativ studie och sex intervjuer och underso?kt ett mindre svenskt fo?retag som sa?jer stilma?ssigt utpra?glade kla?der. Underso?kningen utga?r ifra?n tidigare e-handelslitteratur utifra?n vilken tidigare fo?reslagna fo?r- och nackdelar som e-handel inneburit fo?r internationaliseringen identifieras.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka vilka stressorer som fo?rekommer hos projektledare i interna fo?ra?ndringsprojekt. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva vilka former av ka?nslo- och problemfokuserad coping som projektledare anva?nder i interna fo?ra?ndringsprojekt inom vinstdrivande organisationer.Utifra?n den teoretiska bakgrunden om att fo?ra?ndringsprojekt a?r komplexa, kra?ver prioriteringar av resurser och dessutom ofta mo?ter motsta?nd, identifierades fem olika problemomra?den inom interna fo?ra?ndringsprojekt. En kvalitativ metod anva?ndes fo?r att besvara uppsatsens syfte, da?rsemistrukturerade intervjuer med sex respondenter a?gde rum pa? olika vinstdrivande organisationer i Va?rmland.

Sjuksköterskors kunskaper och fÀrdigheter avseende hjÀrtlungrÀddning Àr avgörande för patienters möjligheter att överleva vid ett hjÀrtstillestÄnd. FörmÄgan att reagera snabbt och utföra effektiv hjÀrtlungrÀddning Àr beroende av tillrÀcklig kunskap och fÀrdighet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sjuksköterskors och sjuk-sköterskestudenters kunskap och fÀrdighet i utövandet av hjÀrtlungrÀddning inom slutenvÄrd. Metoden som anvÀndes var en kritisk granskning av tio vetenskapliga artiklar i Àmnet. Resultatet indelas i följande teman: sjuksköterskans kunskap/fÀrdighet, kvalitetssÀkring, utbildningsfrekvens samt sjÀlvstÀndig trÀning som alternativ.

Perifer venkateter Àr en vanlig medicinsk produkt som handhas av lÀkare eller sjuksköterskor. RÀtt kunskap och tillvÀgagÄngssÀtt hos behandlande vÄrdpersonal kan minska risken för komplikationer, sÄsom tromboflebit. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors kunskap om, och följsamhet gentemot, riktlinjer avseende perifer venkateter. Metod: studien genomfördes med en kvantitativ ansats och 26 sjuksköterskor deltog i en enkÀtundersökning. Resultatet visade att sjuksköterskorna hade god kunskap avseende prevention för komplikation vid anvÀndning av perifer venkateter, val av placering samt dokumentation pÄ förbandet.

Andersson, Maria och Claesson, Karin (2006). Vad Àr kunskap egentligen? NÄgra grundskoleelevers tankar om kunskap och lÀrande. (What is knowledge anyway? Some secondary school pupilsŽ thoughts about knowledge and learning) Skolutveckling och ledarskap, LÀrarexamen 60 poÀng, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.