Vi vet att fysik aktivitet har positiv effekt pÄ vÄr hÀlsa. Idag finns det ett yrkes grupp som har kunskap att kunna hjÀlpa oss individer att mÄ bra genom motion. Denna yrkesgrupp, de personliga trÀnarna, ska bland annat vÀgleda, inspirera och motivera oss individer i vÄr trÀning och fysiska utveckling. Enligt vÄra intervjuade personliga trÀnare har det blivit mer tillÄtet för oss ?vanliga? mÀnniskor att ha en personlig trÀnare, det Àr inte bara för stjÀrnor lÀngre.

I detta arbete har en studie om kunskapsutbytet mellan mentorer och adepter genomförts. De medverkande i studien Àr alla mentorer och adepter som har meverkat i ett mentorskapsprojekt som riktade sig till personalvetarstudenter. Studenterna parades slumpmÀssigt ihop med yrkesverksamma mentorer frÄn arbetslivet. Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ effekterna av ett mentorskapsprojekt i form av vilket kunskapsutbyte som skedde och kan ske mellan adepter och mentorer. Detta genom att ta reda pÄ mentorernas och adepternas egna uppleverlser kring deras kunskapsbidrag samt den kunskap de sjÀlva ha fÄtt genom mentorskapsrelationen.

Detta examensarbete innehÄller en litteraturgenomgÄng av hur forskare och ledande pedagoger ser pÄ temaarbete och Àmnesintegrering jÀmfört med traditionell lÀrarledd undervisning. Arbetet har ocksÄ omfattat en enkÀt- och intervjuundersökning av hur elever i de senare Ären pÄ en mindre skola i Tornedalen uppfattar dessa tre metoder ur ett kunskaps- och lÀrandeperspektiv. FrÄgestÀllningarna har baserats pÄ lÀroplanens kunskapsmÄl. I bakgrundsarbetet ingick en kartlÀggning av hur synen pÄ kunskap och lÀrande i skolan ser ut frÄn forskarhÄll. Dessutom granskades lÀro- och kursplanerna med avseende pÄ eventuellt stöd för anvÀndandet av dessa ovannÀmnda undervisningsmetoder.

Denna studie har inriktat sig pÄ elevers upplevelse av det extramurala lÀrandet. Studien genomfördes bland elever i Är 6 vid en skola i Stockholms kommun. Undersökningen startade med att den undervisande lÀraren förberedde eleverna genom att genomföra lektioner om det naturvetenskapliga omrÄdet ljus. För att fÄ djupare kunskaper planerades ett studiebesök vid Vetenskapens Hus utstÀllningar om ljus och astronomi in. Efter besöket fick eleverna svara pÄ en enkÀt och den undervisande lÀraren intervjuades.

SammanfattningLaborationer i naturvetenskapliga Àmnen Àr en naturlig del av undervisningen. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ om man tar bort en möjlighet till inlÀrning och förstÄelse för eleverna om laborationer inte anvÀnds i undervisningen. Vidare ville jag undersöka om lÀrare och elever anser att laborationer utvecklar förstÄelsen av naturvetenskap, dessutom om eleverna förstÄr syftena med laborationerna.Undersökningen utfördes genom att kvalitativa intervjuer gjordes med fyra lÀrare och sex elever i en gymnasieskola. Resultatet visar att lÀrarna har olika Äsikter om laborationens betydelse för förstÄelsen av Àmnet. DÀremot anser eleverna att laborationer utvecklar deras förstÄelse för naturkunskap.

Tidigare forskning visar att brÄk Àr ett omrÄde dÀr mÄnga elever har problem. Syftet med den hÀr studien Àr att studera gymnasieelevers matematiska kunskaper i multiplikation och division av brÄk. Elevernas kunskaper studerades utifrÄn en konstruktivistisk syn pÄ kunskap och med procedurell och konceptuell kunskap som analysverktyg. 61 elever frÄn kursen Matematik A har löst totalt 10 uppgifter med multiplikation och division av brÄk. 7 av eleverna intervjuades dessutom för att fÄ en bÀttre uppfattning om deras kunskaper.

För arbetsgivare Àr rekryterings- och urvalsprocessen viktig för att hitta kandidater till en ledig tjÀnst. Rekrytering Àr en tidskrÀvande process, som krÀver bÄde kunskap och tid hos den som rekryterar. Om kunskap eller tid inte finns inom organisationer kan rekryteringsföretag hjÀlpa till att sköta hela eller delar av rekryterings- och urvalsprocessen. Syftet med examensarbetet Àr att analysera och fÄ en djupare kunskap om rekryteringsprocessen, med fokus pÄ urval av kandidater. FrÄgestÀllningar Àr, hur urvalsprocessen fungerar, samt varför en kandidat fÄr en tjÀnst framför en annan kandidat om de har samma meriter.

Bakgrund: Det finns ingen enhetlig definition av komplementa?r alternativ medicin (KAM). Det visar sig att anva?ndandet av KAM o?kar hos befolkningen i va?rlden. Det finns ett stort informationsutbud pa? internet vilket kan leda till risker fo?r patienter vid felaktig information.

De övergripande syftena med denna undersökning var dels att lyfta fram vilka olika typer av aktiviteter förskolor anvÀnder sig av för att utveckla barnens kunskap om kompostering, djur, bÀr/svampar och vÀxter, dels att undersöka pedagogernas uppfattning om förutsÀttningar för detta arbete. Dessutom var syftet att undersöka om det Àr skillnader i hur förskolorna arbetar och ser pÄ förutsÀttningar beroende pÄ om de ligger i en stad eller by. Undersökningen gjordes genom en enkÀtundersökning som skickades ut till, totalt tretton förskolor, olika förskolor i en större stad, mellanstor stad samt olika byar. Resultaten i denna undersökning visar att det geografiska lÀget pÄ förskolorna inte behöver ha sÄdan stor inverkan pÄ hur mycket de arbetar med att utveckla barnens kunskap om naturen. Resultaten visar dock att stÀder arbetar mer med kompostering Àn de förskolor som ligger i en by eller i en mellanstor stad.

VÀgsektorns utbildningscentrum har en pedagogisk grundsyn nedskriven som dem vill ska genomsyra alla dess utbildningar och lÀrarna pÄ utbildningscentrumet bör dÀrför vara förankrade i den. Undersökningens syfte var att ta reda pÄ hur nÄgra av lÀrarna inom de tekniska utbildningarna ser pÄ lÀrande och kunskap för att sedan diskutera detta i relation till VÀgsektorns utbildningscentrums pedagogiska grundsyn. Detta för att de skulle fÄ veta hur vÀl deras grundsyn hade uppfattas och tagits emot av deras lÀrare och hur lÀrarna tÀnker kring lÀrande och kunskap. Studien bestod av observationer under tre utbildningar och intervjuer av sju lÀrare som höll i de observerade utbildningarna.FrÄn de intervjuer som hölls framkom det att lÀrarna ansÄg att motivation och engagemang bland deltagarna var det viktigaste för att ett lÀrande skulle ske. De ville Àven ha diskussioner och dialoger med och bland deltagarna nÀr de undervisade för att frÀmja lÀrandet, men detta var nÄgot som inte syntes sÄ tydligt i deras undervisning under de observationer som gjordes.

MÀnniskors miljörelaterade beteenden behöver förbÀttras. I studien undersöktes unga vuxna universitetsstuderandes syn pÄ klimatproblematiken. En enkÀt delades ut som mÀtte miljövÀnligt beteende, ansvarskÀnsla, tillit till forskning, upplevelse av att kunna pÄverka och kunskap nÀr det gÀller klimatproblematiken. Deltagarna fick ocksÄ beskriva anledningar som möjliggör eller förhindrar en förbÀttring av klimatproblematiken. Deltog gjorde 97 personer.

I den hÀr uppsatsen tÀnker jag reda ut det epistemologiska begreppet a priori. Att det Àr ett epistemologiskt begrepp innebÀr att det handlar om kunskap. Den hÀr kunskapen kan uttryckas i satser. SÄdana satser Àr satser som vi har a priorisk kunskap om. Exempel pÄ vad man brukar kalla a prioriska satser Àr: ?inget kan vara helt tÀckt av rött samtidigt som det Àr helt tÀckt av grönt? och ?om A kommer före B och B kommer före C sÄ kommer A före C? eller mer metafysiska utsagor som ?ett fysiskt objekt kan inte vara pÄ tvÄ stÀllen vid samma tidpunkt? och ?alla effekter mÄste ha en orsak?, men som frÀmsta exempel brukar man tala om logiska eller matematiska utsagor.

Forskning visar mestadels negativa upplevelser hos sjuksköterskor i vÄrdandet av psykisk ohÀlsa inom den somatiska vÄrden. Upplevelsen av otillrÀcklig kunskap ligger till grund för det obehag och den rÀdsla som sjuksköterskor har. Det framkommer att sjuksköterskor vill ha en ökad kunskap men att stödet för att införskaffa denna kunskap frÄn sjukhusledningen Àr bristfÀllig. Undervisning om psykisk ohÀlsa erbjuds inte pÄ mÄnga kliniker. Samarbete mellan somatiska sjuksköterskor och specialistpsykiatrin har upplevts positivt, sjuksköterskorna upplever en större kontroll och vÄgar att ta itu med situationer nÀr de Àr medvetna om att specialistpsykiatrin finns att fÄ hjÀlp ifrÄn.

Syftet med undersökningen Àr ta reda pÄ vilken förstÄelse elever frÄn Ärskurs 5 har för ljuskÀllans tekniska utveckling. Syftet har uppnÄtts med hjÀlp av frÄgestÀllningarnaVilken kunskap visar elever i Ärskurs 5 om ljuskÀllans tekniska utveckling? och Vilken kunskap visar elever i Ärskurs 5 om glöd- och lÄgenergiglödlampan som komponent i ett tekniskt system? Metoden som valts Àr kvalitativa intervjuer och innefattar totalt tio olika djupgÄende intervjuer. Under intervjuerna har eleverna fÄtt placera fem olika ljuskÀllor i historisk ordning, med hjÀlp av dessa bilder har de fÄtt beskriva den tekniska utvecklingen för att tillslut hamna pÄ elsystemet. Resultatet visar att eleverna har mycket god kunskap om ljuskÀllans tekniska utveckling och god kunskap om systemet bakom glöd- och lÄgenergiglödlampan.

Gymnasieskolan stÄr inför förÀndring och vad jag kommer fördjupa mig i denna uppsats Àr gymnasieskolans utbildningspolitik och dess pÄverkan pÄ utbildningens utveckling. DÀrför finner jag det intressant att titta nÀrmare pÄ hur statens utbildningspolitiska styrning tar sig i uttryck i propositionen och hur den sprÄkliga framstÀllningen pÄverkar de professionellas handlingsmönster.Min frÄgestÀllning i uppsatsen lyder: hur pÄverkar den utbildningspolitiska diskursen gymnasieskolans utveckling? För att besvara frÄgestÀllningen kommer den utbildningspolitiska diskursen frilÀggas genom en Foucaultinspirerad lÀsning, diskursanalys av propositionen 2003/04:140 Kunskap och kvalitet ? elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan.Styrningens makt- och pÄverkansprocesser som utbildningspolitiken utgör pÄ de professionella bÄde som enskilda individer och som kollektiv grupp till kropp och sjÀl utövar inflytande pÄ och styr individens sÀtt att tÀnka, tala och handla och faktiskt begrÀnsar vad som Àr möjligt att tÀnka, tala och handla inom en viss praktik. Vad som gömmer sig bakom vÀlpolerade begrepp sÄsom kunskap och kvalitet i propositionen handlar om traditionella tankemönster och en ansats till att styra mer. Den pÄverkan som sÄdana tankegÄngar för med sig konserverar snarare Àn utvecklar gymnasieskolan.Nyckelord: Foucault, utbildningspolitik, gymnasieskolan, diskurs, kunskap och kvalitet..