Bakgrund: TrycksÄr har varit kÀnt sedan ca 2000 f.Kr. ÀndÄ kvarstÄr problemet. Det Àr idag ett utbrett problemomrÄde inom vÄrden dÄ patienter stÀndigt drabbas av nya trycksÄr trots att vÀlbeskrivna preventionsÄtgÀrder och riktlinjer finns att tillgÄ. FrÀmst drabbade Àr Àldre, personer som har nÄgon form av rörelsehinder, Àr sÀngliggande eller stillasittande stora delar av dygnet. TrycksÄr innebÀr ett stort lidande för den drabbade patienten, frÀmst i form av konstant smÀrta.

AnvÀndning av mjukvaruverktyg nÀr reverse engineering utförs Àr ett mÄste för att fÄ ett anvÀndbart resultat enligt Hainaut (2002). Kudrass m fl (1997) visar pÄ brister som kan uppstÄ nÀr mjukvaruverktyg anvÀnds. Gemensamt för de forskare som har studerats i detta arbete Àr att de hÀvdar att företag saknar kunskap för att utföra reverse engineering med mjukvaruverktyg. Har forskarna rÀtt i att det saknas kunskap eller har företagen mer kunskap Àn vad forskarna tror? DÄ dessa forskare har en klar koppling till tillverkning av mjukvaruverktyg sÄ Àr eventuellt inte deras pÄstÄende opartiska och dÀrför Àr det intressant att se om deras pÄstÄende stÀmmer med verkligheten.

Konsultbolagens affĂ€rsidĂ© gĂ„r ut pĂ„ att sĂ€lja sin kunskap till andra företag. Den kunskap som konsultbolagens anstĂ€llda innehar och skapar, ligger dĂ€rför till grund för företagets redovisade resultat. Kunskap i sig Ă€r svĂ„r att mĂ€tta och ofta diskuterar studier den organisatoriska kunskapen, d.v.s. kunskapen som finns inom företaget i form av ledningsstrategier och lösningar. Det finns relativt fĂ„ studier som tar upp sambandet mellan kunskapen inom företaget och det redovisade resultatet, dĂ€rför har vi för avsikt besvara frĂ„gan; Hur pĂ„verkar det redovisade resultatet personalomsĂ€ttning och dĂ„ i förlĂ€ngningen kunskapen i konsultföretag?Vi har genomfört en kvalitativ undersökning baserat pĂ„ Ă„rsredovisningarna frĂ„n Semcon, Sweco och ÅF under en 10-Ă„rs-period.

Syftet med detta arbete Àr att förstÄ hur lÀrare levandegör kunskap i en skola för alla samt att förstÄ pedagogers förhÄllningssÀtt till estetiska uttrycksformer i skolan. Vidare syftar studien pÄ att beröra eventuella begrÀnsningar som lÀrare ser med att införliva estetik i den egna un-dervisningen. Jag har anvÀnt mig av tvÄ kvalitativa datainsamlingsmetoder, observation och intervju. De utvalda informanterna Àr fyra verksamma lÀrare i olika Äldrar och arbetar pÄ olika skolor. Mitt resultat visar att lÀrare anser att kunskap fÄr liv nÀr lÀraren sjÀlv har ett intresse av och kÀnner en sÀkerhet i bÄde det innehÄll och den form man undervisar i.

Syftet med examensarbetet Àr att med hjÀlp av enkÀtintervjuer och observationer fÄ mer kunskap om hur man arbetar med sortering och klassificering med de yngsta barnen i förskolan. Vi har intervjuat arbetslag som nyligen fÄtt kompetensutveckling i matematik. I vÄr bakgrund har vi utifrÄn ett teoretiskt perspektiv förklarat sortering och klassificering, pedagogens roll samt den pedagogiska miljön samt hur dessa faktorer kan pÄverka barns matematiska förmÄga.  Resultatet visar att det förekommer mycket sortering och klassificering i verksamheten pÄ förskolor i vardagsmatematiken. Pedagogerna i undersökningen menar att de vill ha mer kunskap om matematiska begrepp för att pÄ ett bÀttre sÀtt ge barnen kunskap i matematik.

Inledning: Begrepp som ?tyst kunskap?, ?praktiskt vetande?, ?erfarenhetsbaserad kunskap? samt ?fronesis? har förekommit under sjuksköterskeutbildningen men fördjupning och praktisk förankring saknades av dessa begrepp. Upplevelsen var att fokus i de praktiska lÀrandemomenten lades pÄ ett tekniskt kunnande, pÄ bekostnad av kunskaper kring det mellanmÀnskliga mötet. Detta skapade en diskrepans mellan utbildning och arbete eftersom det förvÀntas att sjuksköterskan ska besitta denna form av kunskap i arbetslivet. Med denna kunskapsbrist försvÄras förstÄelsen för vad ord som empati, etik, moral och lyhördhet har för betydelse för god omvÄrdnad samt hur det Àr relaterat till det praktiska utförandet.

VÄr uppsats tar upp tre olika perspektiv pÄ lÀrande, behaviorism, kognitivism ochsociokulturellt perspektiv. VÄrt intresse ligger i att se vilken syn de utvalda lÀromedlen imatematik har pÄ kunskap, pedagogik och elev. Som metod anvÀnder vi oss av en textanalysmed kvalitativ ansats. Genom vÄr analys fÄr vi kunskap om hur de olika perspektiven pÄlÀrande kommer till uttryck i utvalda lÀromedel i matematik. Med hjÀlp av analysen kan viocksÄ se att de tre lÀromedlen som vi valt ut skiljer sig Ät i synen pÄ kunskap, pedagogik ocheleven.

Forskning visar att internationella organisationer har bristande insikt om hur repatriaters internationella kunskap bör överföras till organisationen vid ÄtervÀndandet. Om repatriaterna lÀmnar organisationen vid ÄtervÀndandet riskerar organisationen att förlora vÀrdefull kunskap och global konkurrenskraft. Det Àr dÀrför viktigt för internationella organisationer att de Àr mottaliga för kunskapen och att de motiverar repatriaterna att stanna kvar inom organisationen och att dela med sig av den internationella kunskapen.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur kunskapsöverföring vid repatriering ser ut inom SEB. Nio kvalitativa intervjuer har genomförts med anstÀllda inom SEB. Intervjuresultaten har sedan analyserats med hjÀlp av en analysmodell innehÄllandes uppsatsens teoretiska ramverk.

Uppsatsen inrymmer tvÄ syftesformuleringar. Det första syftet Àr att undersöka vilka utbildningsvÀgar som finns för att fÄ arbete som teaterlÀrare pÄ gymnasieskolan. Det andra syftet Àr att undersöka hur begreppen behörighet, kompetens och kunskap inom teaterlÀraryrket definieras av rektorer pÄ det estetiska programmet och hur dessa tre delar samverkar sinsemellan. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka utbildningsvÀgar finns för att fÄ en anstÀllning som teaterlÀrare pÄ gymnasieskolans estetiska program? Vad innebÀr det att vara behörig? Vad innebÀr det att ha kompetens? Vad innebÀr det att ha kunskap? Hur samverkar behörighet, kompetens och kunskap inom yrket teaterlÀrare? Uppsatsen utgÄr frÄn lÀraruppdraget ur ett mer allmÀnt perspektiv och teaterlÀrarskapet mer specifikt.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva likheter och skillnader i gymnasieelevers syn pÄ sin kunskap och lÀrande i förhÄllande till deras lÀrares syn pÄ sina elevers kunskap och lÀrande i Idrott och hÀlsa A, detta med utgÄngspunkt frÄn mÄlen i kursplanen för Idrott och hÀlsa A med avgrÀnsning till momenten livrÀddande första hjÀlp och ergonomi. Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativ enkÀtundersökning pÄ en gymnasieskola i LuleÄ kommun. Resultatet visar att lÀrarna överlag har bra kontroll pÄ elevernas kunskaper och lÀrande i ergonomi. I momentet livrÀddande första hjÀlp hade dÀremot lÀrarna ingen uppfattning om sina elevers lÀrande i och med att ingen av lÀrarna tagit upp momentet under sina lektioner. Av resultatet kan vi ocksÄ utlÀsa att eleverna överlag tillförskaffar sig goda kunskaper inom de moment som gÄs igenom under lektionstid.

Ungdomar genomgÄr en mognadsprocess innehÄllande ett flertal viktiga faktorer i dagens samhÀlle. Utvecklingen bestÄr av att bli sjÀlvstÀndig, forma personligheten, hantera kÀnslor samt hantera sexualitet. I detta ingÄr att skydda sig mot den sexuellt överförbara infektionen Chlamydia trachomatis (CT). Syftet med studien var att beskriva gymnasieungdomars uppfattning om infektionen. Hur Àr kunskapen i Àmnet? PÄ vilket sÀtt tror de att ungdomar skyddar sig? Hur ser de pÄ kÀrlek och sexualitet? Författarna har valt en kvalitativ ansats med fokusgrupps intervjuer och analyserat resultatet enligt innehÄllsanalys.

Kunskaper i oral hÀlsa har betydelse för att sjuksköterskor pÄ ett tidigt stadium ska kunna upptÀcka olika sjukdomstillstÄnd i munhÄlan. Bristande kunskap i oral hÀlsa har rapporterats vara ett problem inom vÄrden och dÀrför behövs det ökad utbildning inom oral hÀlsa hos sjuksköterskor. Syftet med studien var att jÀmföra kunskaper inom oral hÀlsa mellan sjuksköterskestudenter i Ärskurs 1 och Ärskurs 3. Undersökningen skedde med anvÀndning av en strukturerad enkÀt som delades ut av studiens författare till sjuksköterskestudenter som gick Ärskurs 1 (n= 95) och Ärskurs 3 (n= 57) vid Högskolan Kristianstad. Studenterna ansÄg sig ha bra teoretiska och praktiska kunskaper medan det i resultatet av kunskapsfrÄgorna framkom att det fanns brister.

Syftet med min diskursanalytiska uppsats har varit att förstÄ vad som hÀnder i ett jÀmstÀlldhetsprojekt inom förskolan dÀr kunskap ses som viktig. Detta har jag undersökt genom frÄgestÀllningen: hur kan pedagogers subjektspositioner visa pÄ kunskap, emancipation, förÀndring, makt och motstÄnd? Den teoretiska ramen bestÄr av poststrukturalistiska teorier hÀmtade frÄn Lenz Taguchi, Foucault, Davies och Rose och det empiriska materialet Àr pedagogers och handledares utvÀrderingar frÄn förskoleprojektet JÀmFör i VÀsterbotten. Textanalysen visar att de normativa inslagen bestÄr av ?att upptÀcka?, ?att fÄ ett seende? och ett ?tÀnk?, vilket förvÀntas leda till pedagogens frigörelse.

Studien handlar om förskolepersonalens kunskap om genus och jÀmstÀlldhet inom den pedagogiska verksamheten. Bakgrunden tar upp nÄgra av studiens centrala begrepp. DÀrefter beskrivs hur förskolans pedagogiska verksamhet och hur omgivningen i övrigt pÄverkar barnens identitetsskapande samt hur förskolepersonal kan anvÀnda kompensatorisk pÄverkan för ökad jÀmstÀlldhet. Den berÀttar vilka mÄl lÀroplanerna och skollagen formulerar angÄende jÀmstÀlldhet samt hur förÀndringar i lÀrares tankesÀtt pÄverkas och pÄverkar. Metoden som anvÀnts Àr narrativ, kvalitativa intervjuer som analyseras och redovisas som pedagogiska berÀttelser.

Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan upplever sin kunskap, ansvar och utbildning avseende malnutrition inom allmÀn omvÄrdnad. Malnutrition Àr en vetenskaplig term för undernÀring. UndernÀring Àr ett tillstÄnd som uppkommer dÄ kroppens behov av energi och nÀringsÀmnen inte tÀcks under en lÀngre tidsperiod. Sjukdom medför ofta nedsatt aptit och mÄnga sjukdomstillstÄnd ger ökad energiomsÀttning. Malnutrition Àr ett vanligt förekommande tillstÄnd bland inlagda patienter, i synnerhet bland Àldre.