Syftet med rapporten var att undersöka om dialogen kunde anvÀndas i klassrummet för att nÄ kunskap. Detta tycker jag Àr intressant dÀrför att kunskap kan nÄs pÄ olika sÀtt. Metoden har varit en kvalitativ undersökning. Den datainsamling som utförts har varit en kombination av olika metoder, teoristudier och intervjuer. Jag intervjuade tvÄ gymnasielÀrare och en högstadielÀrare respektive tre gymnasieelever vilka togs fram ur ett bekvÀmlighetsurval.

BasalkroppskĂ€nnedom (BK) Ă€r en behandlingsmetod som har sitt ursprung i Tai Chi. Gertrud Roxendal utvecklade den svenska varianten efter inspiration av J Dropsy. BK har i första hand anvĂ€nts inom psykiatrin men har pĂ„ senare Ă„r Ă€ven introducerats i primĂ€rvĂ„rden, i första hand pĂ„ psykosomatiska tillstĂ„nd. Syftet med studien var att kartlĂ€gga sjukgymnasters instĂ€llning till och kunskap om behandlingsmetoden. En enkĂ€tstudie genomfördes pĂ„ 32 sjukgymnaster verksamma i omrĂ„det Boden, LuleĂ„, PiteĂ„ och Älvsbyn.

Diabetes typ1 Àr en av de vanligaste kroniska sjukdomar hos barn och Àr en allvarlig sjukdom som hela tiden krÀver god kontroll och egenvÄrd. Eftersom barnet tillbringar en stor del av dagen i skolan behöver egenvÄrden fungera bra Àven dÀr. Som lÀrare kommer man troligtvis att möta elever som har eller insjuknar i diabetes typ 1. Syftet Var att ta reda pÄ om lÀrare anser att de har tillrÀcklig kun- skap om diabetes för att kunna vara delaktig i dess egenvÄrd samt hur de fÄr kunskap och informat- ion om diabetes. Jag ville Àven ta reda pÄ om de upplever oro kopplat till elevens sjukdom och oro kring ansvarstagandet i samband med elevens egenvÄrd.

SAMMANFATTNING:OmrÄdet som studerats Àr socialsekreterares kunskaper kring barn som vÀxer upp med psykiskt sjuka förÀldrar. Syftet var att undersöka pÄ vilket sÀtt socialsekreterare tillgodogör sig kunskap, om hur barns liv kan gestalta sig dÄ en eller bÀgge förÀldrarna lider av allvarlig psykisk ohÀlsa, och hur denna kunskap anvÀnds i det professionella arbetet med dessa familjer. Metodologiskt hade uppsatsen ett kvalitativt angreppssÀtt med ett kvantitativt inslag. Avsikten med den kvantitativa delen var att fÄ en överblick och att upptÀcka eventuella mönster över dessa kunskapsomrÄden. Studiens kvantitativa del utgör Àven ett underlag till den kvalitativa delen.

Studiens syfte a?r att underso?ka internetanva?ndares medvetenhet och a?sikter om filterbubblor pa? so?kmotorn Google. Underso?kningens fra?gesta?llning a?r: Vad har internetanva?ndare fo?r tankar och fo?rha?llningssa?tt till filterbubblor som skapas pa? Google? Studien a?r avgra?nsad till studenter vid Uppsala Universitet. Det a?r en population som kan fo?rmodas vara storkonsumenter av information via so?kmotorer.

Det finns ingen entydig bild av hur man ska uppfatta innovation. Vi kan dock sĂ€ga att det hĂ€nger intimt samman med kunskap. Ur denna synvinkel Ă€r det intressant att styra kunskaper sĂ„ att de blir en resurs för företaget via knowledge management. VĂ„rt syfte Ă€r att undersöka hur styrsystem förhĂ„ller sig till kunskap och innovation i ett kunskapsintensivt företag genom att med kvalitativ metod studera hur medarbetare pĂ„ Öhrlings PricewaterhouseCoopers i Lund upplever sin arbetssituation.Vi kommer till slutsatsen att styrsystem pĂ„verkar kunskapsutveckling och innovation via vertikal elasticitet. Strukturella, sociala och kulturella dimensioner menar vi inte i sig ger en tillfredstĂ€llande bild av de erfarenheter undersökningen gör..

Studien handlar om lÀs- och skrivsvÄrigheter och syftet med detta arbete var att fÄ kunskap om hur nÄgra pedagoger med hjÀlp av en speciallÀrare utformar den dagliga undervisningen för elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter i Är tre ? fem i en Montessoriskola. Intervjuer anvÀndes som datainsamlingsmetod för att fÄ kunskap och djupare förstÄelse. DÄ det endast var tre pedagoger som stÀllde upp med sin kunskap och tid kan inga generella slutsatser dras av denna studie. Resultatet visar att pedagogerna i den mÄn det Àr möjligt arbetar utifrÄn elevernas behov och att de anpassar material och övningar efter elevens förutsÀttningar.

SammanfattningSyftet med studien har varit att undersöka hur professionella, det vill sÀga handlÀggare och socialsekreterare inom socialtjÀnsten, upplever sin kunskap om anknytningsteori samt huruvida denna kunskap tillÀmpas praktiskt i familjehemsuppföljningar. Studien har sin utgÄngspunkt i anknytningsteori. Metoden som har anvÀnts för studien Àr kvalitativ innehÄllsanalys och materialet har framstÀllts med hjÀlp av fem semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat antyder att handlÀggare har goda grundlÀggande kunskaper om anknytning, men att det finns en allmÀn önskan om mer utbildning i Àmnet. Resultatet indikerar Àven att anknytningsaspekten Àr betydelsefull för insatser och beslut i uppföljningar..

Studiens syfte var att beskriva hemodialyssjuksköterskors kunskaper om fosfater, livsmedel med ett högt fosfatinnehÄll samt förmÄgan att omsÀtta den kunskapen till ett dagsintag. Metod: Designen var deskriptiv med komparativa och korrelerande inslag. En egenkonstruerad enkÀt anvÀndes med kunskapsfrÄgor som var indelad i tre teman; kroppen, livsmedel och dagsintag. Totalt 19 hemodialysenheter besvarade enkÀten vilket gav en undersökningsgrupp med 181 respondenter. Statistiska utrÀkningar gjordes för sammanstÀllande av antal poÀng per tema och korrelation mellan kön, Älder, antal Är som sjuksköterska och antal Är inom dialys.

I min hypotes pÄstÄr jag att det finns kunskap i vÄrt omedvetna, som det gÄr att komma Ät. Den gÄr pÄ tvÀrs mot hur vi ser pÄ kunskap i vÄrt vÀsterlÀndska samhÀlle. Kunskap syftar oftast pÄ inlÀrda förmÄgor, som vetenskapligt gÄr att bekrÀfta och belÀgga. Det finns sÀkert de som godtar att det finns kunskap i vÄrt omedvetna, men gÄr den att komma Ät? Att vÀgen dit gÄr genom drömarbete kan vara provocerande i vÄr rationella vÀrld.

Det hÀr Àr en jÀmförande studie av tvÄ skolsystem, International Baccalaurate (IB) och den svenska gymnasieskolan. Studien fokuserar pÄ bedömningen av elevers kunskaper i historia. Uppsatsen undersöker hur elever och lÀrare uppfattar förhÄllandet mellan kunskap och bedömning. IB har en mer absolut kunskapssyn dÀr det gÄr att göra bedömningar utifrÄn strikta och konkreta betygskriterier medan det svenska betygssystemet har mer öppna kursplaner och betygskriterier som krÀver tolkningar. Elevers och lÀrares syn pÄ kunskap Àr lika inom de bÄda systemen.

Syftet med uppsatsen Àr att skapa vetskap om hur nÄgra intervjuade förskollÀrare anser sig ha kunskap om att bemöta barn till alkoholmissburkande förÀldrar. För att nÄ vÄrt syfte har vi intervjuat fem stycken förskollÀrare med olika bakgrunder och erfarenheter. Efter vi intervjuat förskollÀrarna kategoriserade vi in deras svar i fem olika huvudkategorier: kunskap, erfarenhet, symtom/tecken, kÀnslor och relationer. Dessa har vi sedan valt att dela in i mindre underrubriker.För att skapa kunskap om barn som lever i familjer med alkoholmissbruk har vi anvÀnt oss av sökning i litteratur, databaser och internetbaserade sidor.Slutsatsen vi kom fram till utifrÄn vÄra intervjuer var att samtliga informanters erfarenhet och kunskap om att bemöta barn till alkoholmissburkande förÀldrar sÄg vÀldigt olika ut. Dock anser vi att kunskapen Àr liten dÄ sÄ mÄnga som 385 000 barn lever i familjer med alkoholmissbruk..

Bakgrund: Sambandet mellan hjÀrtkirurgi med extracorporeal cirkulation (ECC) och blodtransfusion visar risker sÄ som ökad morbiditet och mortalitet. Detta kan orsaka lidande för patienten och leda till kostnader för samhÀllet. Att hantera och administrera blodprodukter Àr en omvÄrdnadshandling som sjuksköterskan ansvarar för och detta stÀller dÀrför krav pÄ dennes kompetens. Syftet: Syftet med denna studie var att studera intensivvÄrdssjuksköterskors kunskap om att ge blodtransfusion till patienter som genomgÄtt hjÀrtkirurgi med ECC och om de ansÄg sig ha kunskap om hur blodprodukter ska handhas och administreras pÄ ett patientsÀkert sÀtt, samt vilket behov av kompetensutveckling de ansÄg sig ha. Metod: Studien som utfördes hade en kvantitativ design med deskriptiv ansats. Ett icke-slumpmÀssigt urval gjordes pÄ en ThoraxintensivvÄrdsavdelningen vid ett universitetssjukhus i Mellansverige och 30 intensivvÄrdssjuksköterskor inkluderades. Resultat: IntensivvÄrdsjuksköterskorna hade en mycket lÄg till lÄg kunskap om de postoperativa komplikationer vid hjÀrtkirurgi med ECC som kan ha ett samband med blodtransfusion. Inget statistiskt signifikant samband kunde faststÀllas mellan intensivvÄrdsjuksköterskornas upplevda kunskap och faktiska kunskap om dessa postoperativa komplikationer.

Denna studie behandlar begreppen kunskap och lÀrande, med utgÄngspunkt frÄn Skolinspektionens (2012) kvalitetsgranskning av hur förskolan arbetar med det förstÀrkta pedagogiska uppdraget. I Skolinspektionens rapport menar man att studier pekar pÄ den avgörande roll den pedagogiska ledningen har för hur verksamheten utformas och utvecklas för att bÀttre kunna arbeta med barns utveckling och lÀrande. Syftet med studien Àr att synliggöra och förstÄ fyra förskolechefers tolkning av begreppen kunskap och lÀrande samt hur de beskriver att de kommunicerar begreppen till personalen genom sitt pedagogiska ledarskap.Studien Àr kvalitativ med en hermeneutisk ansats och datainsamlingen bestÄr av intervjuer med fyra förskolechefer. Resultatet visar att förskolechefernas tolkning av begreppen kunskap och lÀrande bygger pÄ individuella erfarenheter och att det finns ett behov av att reflektera över begreppen för att frÀmja lÀrande i förskolan. Vi har uppmÀrksammat att det finns ett starkt engagemang hos förskolecheferna men att de har svÄrt att skilja begreppen Ät, dÄ deras tolkningar av begreppen gÄr i varandra.

Studien handlar om lÀs- och skrivsvÄrigheter och syftet med detta arbete var att fÄ kunskap om hur nÄgra pedagoger med hjÀlp av en speciallÀrare utformar den dagliga undervisningen för elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter i Är tre ? fem i en Montessoriskola. Intervjuer anvÀndes som datainsamlingsmetod för att fÄ kunskap och djupare förstÄelse. DÄ det endast var tre pedagoger som stÀllde upp med sin kunskap och tid kan inga generella slutsatser dras av denna studie. Resultatet visar att pedagogerna i den mÄn det Àr möjligt arbetar utifrÄn elevernas behov och att de anpassar material och övningar efter elevens förutsÀttningar.