Mitt syfte med examensarbete Àr att bidra till ökad kunskap om hur natur- och miljöfrÄgor kan bearbetas i förskolan. HuvudfrÄgestÀllningar Àr: Vilken kunskap ska barnen tillÀgna sig nÀr det gÀller natur- och miljöfrÄgor i förskolan? PÄ vilket sÀtt arbetar pedagoger med natur- och miljöfrÄgor i förskolan?.

Ökning av multiresistenta bakterier som MRSA och ESBL kan ses i Sverige. För att förebygga att dessa mikroorganismer sprids Ă€r det viktigt att basala hygienrutiner följs samt att personalen har kunskap om MRSA och ESBL. Studiens syfte var att se vilken kunskap det fanns hos lĂ€kare och sjuksköterskor inom primĂ€rvĂ„rden, gĂ€llande MRSA och ESBL, samt att undersöka följsamhet hos personalen gĂ€llande hygienrutiner. En tvĂ€rsnittsstudie gjordes dĂ€r tre vĂ„rdcentraler valdes ut. 45 enkĂ€ter delades ut totalt. Fyra personer valde att inte delta. Skiftande kunskaper kunde ses gĂ€llande smittspridning, mikrobiologiska egenskaper och behandling av bĂ€rarskap av MRSA och ESBL. Kunskaper om hygienförebyggande Ă„tgĂ€rder var goda och deltagarna svarade att engĂ„ngsförklĂ€de ska anvĂ€ndas vid patientnĂ€ra vĂ„rd samt att noggrann handhygien ska utföras för att minska smittspridningen.

Palliativ vÄrd Àr ett tillvÀgagÄngssÀtt som ska förbÀttra livskvaliteten hos döende patienter och deras nÀrstÄende. Palliativ vÄrd Àr en del i sjuksköterskeyrket och framkallar mÄnga tankar och kÀnslor hos sjuksköterskan. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av kunskap inom palliativ vÄrd av vuxna patienter. Analysmetoden som anvÀndes var en kvalitativ innehÄllsanalys med en manifest ansats. 21 vetenskapliga artiklar analyserades och resulterade i tre kategorier: KÀnslan att vara utanför sitt kunskapsomrÄde, kÀnslan att vara tillrÀckligt rustad och behov av ytterligare utbildning.

Syftet med denna litteraturstudie var att sammanstÀlla vetenskaplig kunskap om hÀlso- och sjukvÄrdspersonals attityder gentemot handhygien. Resultatet baseras pÄ 10 st vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att sjukvÄrdspersonal har en positiv attityd till handhygien vid patientkontakt eller vid exposition av kroppsvÀtska. DÀremot finns en negativ attityd vid anvÀndandet av handskar, tro att handhygien orsakar hudirritation och nÀr handhygiensmedel ej finns lÀttillgÀngligt. Personalens attityder pÄverkas av vilken kunskap de har och deras arbetsledares Äsikter gÀllande handhygien.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa kunskapsnivÄ och attityder hos yrkesverksamma sjuksköterskor om trycksÄrsprevention, behandling och omvÄrdnad.Bakgrund: Studier visar pÄ att trycksÄr förekommer inom alla omrÄden i HÀlso- och sjukvÄrden och att det krÀvs ett mÄngdisciplinÀrt synsÀtt för att komma tillrÀtta med problematiken kring trycksÄr. Metod: En litteraturstudie har genomförts, dÀr elva vetenskapliga artiklars innehÄll har analyserats. Resultat: UtifrÄn litteraturgranskningen har tre teman identifierats; attityder, kunskap/kunskapsnivÄer samt hinder/barriÀrer. Attityder avseende trycksÄr och trycksÄrsprevention Àr god men av mindre intresse. Kunskap/KunskapsnivÄer Àr bristfÀlliga.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskors kunskap och attityder gentemot patienter som lever med HIV eller AIDS samt beskriva eventuella skillnader i kunskap och attityder mellan yngre och Àldre sjuksköterskor. Metod: Föreliggande empiriska studie hade en kvantitativ ansats med en beskrivande jÀmförande design. Urvalsmetoden var ett bekvÀmlighetsurval dÀr totalt 63 sjuksköterskor deltog och enkÀter skickades ut till nio avdelningar pÄ tre olika sjukhus. Resultat: Majoriteten av sjuksköterskorna hade god kunskap om HIV och AIDS, positiva attityder samt en vilja att vÄrda denna patientgrupp. En del av sjuksköterskorna uttryckte dock en rÀdsla för att smittas av HIV, ett behov av mer utbildning och negativa attityder gentemot vissa specifika grupper med sjukdomen.

Individers specifika, inneboende kunskap har kommit att bli ett allt viktigare redskap för att generera konkurrensfördelar i dagens förÀnderliga samhÀlle. Det stÀller dÀrmed krav pÄ ledningen att kunna hantera organisationens komplexa tillgÄng och frÀmja kunskapsöverföring mellan organisationsmedlemmarna genom tillÀmpliga processer. Lyckas detta, bevaras kunskapen inom organisationen.Syftet med studien Àr att skapa en ökad förstÄelse för ledningsdrivna processer och aktiviteter som avser att omvandla individbaserad kunskap till organisatorisk kunskap. Studien belyser ett antal olika kunskapsöverföringsprocesser som nyttjas av organisationer i praktiken. Face-to-face metoder har visat sig föredras vid överföring av kunskap sÀrskilt den tysta kunskapen, medan de tekniska/virtuella verktygen anses vara till fördel vid informationsspridning. En central slutsats för studien Àr att en verbal tvÄvÀgskommunikation, sÄsom fysiska möten och telefonkommunikation, Àr mest tillÀmplig vid förmedling av den tysta kunskapen.

Denna uppsats behandlar hur agila metoder kan anvÀndas som ett verktyg för att överföra kunskap mellan enheter och individer i en organisation. Relevansen i detta Àmne har sin grund i att kunskapsöverföring idag Àr en central faktor för organisationer att skapa konkurrensfördelar. Uppsatsen behandlar Àven hur organisationer genom anvÀndning av agila metoder kan överkomma traditionella utmaningar vid kunskapsöverföring. För att fÄ en förstÄelse för kunskapsöverföringsprocessen och hur de agila metoderna fungerar i praktiken samt hur dessa tvÄ kan sammankopplas, genomfördes en kvalitativ studie hos den agila organisationen Spotify. Studien visade att agila metoder kan anvÀndas som ett verktyg för överföring av kunskap genom frÀmst tre faktorer, de sjÀlvstyrande enheterna, dess tvÀrfunktionalitet samt hur agila metoder pÄverkar organisationskulturen.

EssÀn belyser de problem som kan uppstÄ i utvecklingen av ett yrkesutövande pÄ en skola eller en arbetsplats. Problem som Àr svÄra att sÀtta ord pÄ och som framstÄr som dilemman dÄ de Àr abstrakta i sin utformning.Att lÀra sig ett yrke kan vara svÄrt, framför allt de yrken som krÀver en speciell yrkeskunskap som kan vara svÄr att sÀtta ord pÄ. Den tysta kunskapen. Att lÀra ut denna kunskap krÀver speciella metoder. I denna essÀ har dialogseminariemetoden anvÀnts som Àr ett sÀtt att reflektera över kunskap och lÀrande.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur brukaren och brukarperspektivet beskrivs i tidningen Evidensbaserad praktik. FrÄgestÀllningarna har handlat om de diskurser som funnits kring brukaren och brukarperspektivet och vilken vikt som lÀggs vid brukarens kunskap. Metoden som har anvÀnts i uppsatsen Àr en kritisk diskursanalys. Studiens resultat visade att det i tidningen framtrÀdde ett flertal diskurser. I beskrivningen av brukaren gick det att urskilja tvÄ diskurser som har anvÀnts, en klientdiskurs och en brukardiskurs.

Problem: Hög personalomsÀttning Àr en realitet i mÄnga branscher, vilket gör att företag stÄr för utmaningen att framgÄngsrikt bevara kunskapen inom företaget nÀr de anstÀllda vÀljer att lÀmna. Eftersom att kunskapen i ett företag Àr starkt relaterad till företagets konkurrenskraft Àr det av stor vikt att ta till vara pÄ och sprida kunskapen som har utvecklats och som existerar hos de anstÀllda. Tyst personlig kunskap Àr svÄr att kodifiera, och pÄ sÄ sÀtt svÄr att bevara.Syfte: Denna uppsats syftar till att inom Àmnet Knowledge Management undersöka hur kunskap överförs via face-to-face processer. Studien Àmnar examinera frÄgan hur tyst kunskap överförs och bevaras i ett kunskapsintensivt företag, och dÄ vilken roll interaktionen mellan individer spelar i kunskapsöverföringsprocessen.Metod: Denna studie antar en kvalitativ ansats, med karaktÀren av bÄde deskriptiv och explorativ studie. Data har primÀrt samlats in genom intervjuer pÄ tvÄ olika företag inom revisionsbranschen.Slutsatser: Face-to-face processer sÄsom teamarbete, nÀtverk och sociala aktiviteter anvÀnds pÄ de kunskapsintensiva företagen som metoder för överföring av tyst kunskap, flera av dessa processer Àr dock inte vedertagna kunskapsöverföringsprocesser för medarbetare.

Bakgrund: TrycksÄrsprevalensen i Sverige Àr fortfarande hög, trots att det finns riktlinjer för sjuksköterskor att följa. Problem: TrycksÄr har lÀnge varit ett problem inom sjukvÄrden som orsakar onödig smÀrta och lidande för patienterna, samt ger lÀngre vÄrdtider och höga sjukhuskostnader. Studier visar att vÄrdtiden för en patient med trycksÄr Àr dubbelt sÄ lÄng som för en patient utan trycksÄr. Sjuksköterskor verkar inte arbeta evidensbaserat nÀr det gÀller förebyggande av trycksÄr, eftersom undersökningar visar att trycksÄrsprevalensen inte minskar. Syfte: Syftet Àr att belysa sjuksköterskor kunskap kring förebyggande av trycksÄr.

Bakgrund Bemanningsbranschen vÀxer och det blir allt vanligare att företag anvÀnder sig av inhyrd personal. Ett problem som företag kan stÀllas inför Àr att viktig kunskap kan spridas vidare till andra företag. Det finns vÀldigt lite skrivet om kunskapsspridning via inhyrd personal och dÀrför Àr det intressant att bidra med ny kunskap pÄ omrÄdet.Syfte Huvudsyftet med studien Àr att beskriva hur bemanningsföretag och deras kunder ser pÄ kunskapsspridning mellan företag via inhyrd personal. Studiens delsyfte Àr att beskriva de eventuella ÄtgÀrder som kundföretag vidtar för att hindra att kunskap sprids vidare till andra kundföretag.Metod I denna studie har en kvalitativ forskningsansats anvÀnts och data har samlats in genom kvalitativa intervjuer. En narrativ analysmetod med inspiration frÄn Burkes pentad har anvÀnds för att analysera det insamlade materialet.Slutsats Bemanningsföretagen och deras kunder Àr medvetna om att kunskapsspridning existerar men de ser det inte som ett problem.

Att hantera kunskapen inom organisationer blir allt viktigare för att kunna förbÀttra den organisatoriska konkurrenskraften. Detta kan bland annat uppnÄs genom ett ökat utnyttjande av kunskapskapitalet. Kunskapskapitalet brukar vanligtvis handla om att utforska tacit kunskap, det vill sÀga den kunskapen som finns i de anstÀlldas sinnen.FrÄn Är 2010 och fyra Är framÄt förvÀntas en stor utmarsch av 40-talister frÄn den svenska arbetsmarknaden. Detta kommer att fÄ konsekvenser pÄ arbetsplatserna. Konsekvenserna kommer bland annat att bli i form av underskott i kunskapskapitalet.Syftet med uppsatsen Àr ta fram en modell som illustrerar hur kunskap kan identifieras och överföras.

Bakgrund: SamhÀllet har blivit bekvÀmare och resultatet blir att stor del av befolkningen ökar i vikt. Det Àr sjuksköterskans ansvar att ha kunskapen som krÀvs för en viktnedgÄng, och förmedla kunskapen vidare till patienten. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans kunskap som Àr av betydelse vid viktnedgÄng och hur kunskapen kan förmedlas till patienten. Metod: En litteraturstudie genomfördes innehÄllande kvantitativa och kvalitativa artiklar. Analys av artiklarna skedde utifrÄn en granskningsmall.