I denna studie har vi försökt förstå vad ett kompetenshanteringssystem används till inom kompetensförsörjningsarbetet av olika roller. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av semistrukturerade intervjuer på ett konsultföretag som använde sig av ett kompetenshanteringssystem. Dataanalysen som följde ledde till en uppdelning av respondenterna i olika roller och beskrivningar av hur systemet användes inom kompetensförsörjningens faser. Av resultatet går det att avläsa att användning skilde sig mellan de olika rollerna. De roller som befann sig inom den operativa verksamheten använde systemet främst för att hantera kompetensförsörjningen i den egna enheten.

Syftet med denna uppsats är att genom en diskursiv textanalys undersöka hur utbildningen Svenska: språk, kultur och litteratur för lärare 120 hp, på Högskolan i Halmstad, korresponderar med den tilltänkta undervisningen i svenska A och B på gymnasiet utifrån de utbildningsreglerande texterna. För denna studie undersöks även vad det är för kunskap som lyfts fram som eftersträvansvärd i respektive nivås utbildningsreglerande texter. Teoretisk utgångspunkt är diskursteori och metoden som används är en diskursiv brukstextanalys med komparativt inslag. Inom diskursteorin finns olika riktningar, och för denna uppsats används den anglosaxiska grenen av diskursteori och -analys. Inom denna metod finns vissa centrala begrepp. I denna studie har ekvivalenskedja, nodalpunkt, tecken, tillslutning och diskurs varit särskilt viktiga.

Depression är en av de vanligaste folksjukdomarna i världen. Symtombilden är dock ofta olika hos äldre och yngre samt hos kvinnor och män vilket komplicerar upptäckten av depressioner och gör att de ofta förblir oupptäckta och obehandlade och orsakar onödigt lidande hos de drabbade och deras anhöriga. Syftet med denna studie vara att beskriva betydelsen av allmänsjuksköterskans kunskap om symtom och riskfaktorer för depression i möte med patienter. Frågeställningarna var: Varför behöver sjuksköterskan ökad kunskap om depressioner och vad behöver hon kunskap om. Metoden som användes var litteraturöversikt och resultatet består av tjugotre artiklar.

I en inkluderande skola krävs att läraren kan bemöta alla elever. Det medför att undervisningen anpassas så att eleverna kan ta del av den kunskap som förmedlas.  I och med det får den specialpedagogiska kompetensen en betydelse. Uppsatsen syfte är att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen påverkar arbetet för en inkluderade skola. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Informanterna bestod av två lärare med skilda förkunskaper, där den största skillnaden hos informanterna var den specialpedagogiska kompetensen.

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett specifikt samhällsproblem då det påverkar den privata tryggheten och rätten att bestämma över den egna kroppen och det egna livet, som är en mänsklig rättighet. Kvinnor och män lever på grund av våldet under olika villkor och våldet möjliggörs av den ojämställdhet som finns i samhället i övrigt, den genusordning som råder, vilket utgör ett demokratiproblem. Kvinnor som har en funktionsnedsättning och som utsätts för våld är så kallat dubbelt utsatta på grund av funktionsnedsättningen och på grund av att de är kvinnor. Våldet kan även ta sig andra uttryck och riktas mot funktionsnedsättningen. Våld i nära relationer är ofta dolt för omvärlden och våldet osynliggörs ofta genom att bortförklaras.

Syftet med föreliggande undersökning är att få kunskap om hur några arbetslösa ungdomar upplever sin situation som arbetslös, vilket studeras med fokus på framtidstro, sin egen förmåga/kompetens till att påverka möjligheterna att få jobb samt vilka faktorer de upplever är viktiga när det gäller att få ett jobb inom en snar framtid. Detta studeras utifrån teorierna om locus of control och self-efficacy. Två tjejer och fem killar i åldrarna 16-24 år, samtliga arbetslösa och inskrivna på Ungdomskraft, deltog i semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att majoriteten av ungdomarna har en hög tilltro till sina egna resurser och upplever att de själva har kontroll över sin situation som arbetslös. Vidare visade resultaten på ett mönster mellan intern locus of control och hög self-efficacy i samband med en positiv framtidstro med avseende på att få ett jobb..

Hur tillägnar sig gymnasieelever sin kunskap och är de medvetna om hur de tillägnar sig praktisk och teoretisk kunskap? Dessa frågor har Comenius och Dewey långt före mig sökt svaret på. Denna studie avser att bidra med kunskap om denna process. De elever som ingått i denna studie berättar om hur de upplever skillnader och likheter mellan teoretisk och praktisk kunskap. Elevernas tolkningar om hur de uppfattar lärandet är en central del av arbetet där elevens syn är viktig.

Syftet med denna undersökning är att genom en litteraturstudie praktiskt sätta upp en pjäs, från manuskript till föreställning, samt utifrån repetitionerna studera amatörskådespelare genom den kvalitativa metoden observation. Urvalet av personer har varit två 16-åriga pojkar som vuxit upp tillsammans. Kategorierna, i observationen, som har studerats är gester och samspel. Resultatet av litteraturstudien utmynnade i pjäsen och föreställningen Nils Holgersson har rymt. Resultatet av observationerna visade att amatörskådespelare använder sig av tyst kunskap i form av gester och samspel.

Syftet med denna uppsats är att förklara innebörden av begreppet ekoturism samt beskriva hur landskapsarkitektens kompetens kan tillämpas vid utformning av ekoturismanläggningar. Genom litteraturstudier har vi utrett begreppets betydel-se. Vi beskriver ekoturism kortfattat ur ett internationellt perspektiv och mer utförligt ur ett svenskt perspektiv. Ekoturism är en form av turism som sker i naturmiljöer och har som syfte att bevara natur och kultur, gynna den lokala eko-nomin samt ge en ökad kunskap och förståelse för besöksmålet. Det finns dock en problematik med ekoturism då turism i naturmiljö innebär motsättningar och det kan vara svårt att tillfredställa turister samtidigt som platsens natur bevaras.

Vi har valt att skriva om tematiskt arbete i förskolan. Tematiskt arbete innebär att pedagogen integrerar flera olika ämnen under ett och samma tema. Grundidén är att barnen får möjlighet att utvecklas och lära sig om temat på olika sätt, både teoretiskt och praktiskt. Vårt syfte med denna undersökning är att belysa tematiskt organiserad verksamhet i förskolan. För att nå fram till detta undersökte vi hur en pedagog resonerar kring det tematiska arbetssättet samt hur det ter sig i den pedagogiska verksamheten.

Medarbetarna inom en organisation har en betydelsefull roll för verksamhetens utveckling och ledarna har en viktig funktion genom att de i stor utsträckning kan påverka medarbetarna. Syftet med vår undersökning var att fokusera på ledare inom IKEA AB och beskriva hur de arbetar utifrån strategin ?IKEA AB in change? för att skapa förutsättningar som ökar medarbetarnas motivation i arbetet. Vi inriktade oss på motivationsskapande inom områdena ledarskap, kommunikation och kompetens. Studien grundade sig på sammanlagt nio semistrukturerade intervjuer med ledare, HR-manager och fackordförande inom IKEA AB.

Undersökningens syfte är att undersöka lekens betydelse för barnens lärande i förskolan samt lekens betydelse för barnens sociala kompetens. Två frågeställningar är centrala. Vilken betydelse har leken för barnens lärande i förskolan? Vilken betydelse har leken för barnens sociala kompetens?1998 antogs en ny läroplan för förskolan i form av en förordning. Till följd av detta betonas förskolans betydelse som grundläggande för ett livslångt lärande.

Syftet med denna studie är att undersöka i vilken mån studenterna uppfattar att de har fått kunskaper kring utvecklingssamtal och åtgärdsprogram under sin utbildning samt vilka kunskaper det är som lyfts fram.Genom en enkät till studenter på Uppsala universitet samt en gruppintervju av lärarstudenter har studien velat kartlägga i vilken mån studenter upplever att deras utbildning har gett dem kunskap kring arbetet med utvecklingssamtal och åtgärdsprogram.Under 2008 gjordes en undersökning av utexaminerade lärare avseende hur väl lärarutbildningen har förberett dem för läraryrket. Svaren presenteras i propositionen för den nya lärarutbildningen och den uttrycker stor osäkerhet kring arbetet med utvecklingssamtal. Av undersökningen framgår det att 44 % inte alls känner sig förberedda att handskas med utvecklingssamtal (SOU:2009).Min undersökning ämnade fortsätta utreda studenters uppfattning kring detta ämne samt att lyfta frågan då vi nu till hösten står inför en ny lärarutbildning. Av resultatet framgår det att lärarstudenter uppfattar att det teoretiska innehållet av utvecklingssamtal och åtgärdsprogram lyser med sin frånvaro och är bristande inslag i utbildningen. Viktiga slutsatser av detta resultat är att frågan kring innehåll och arbetet av utvecklingssamtal och åtgärdsprogram bör få ta en större del av utbildningen.

Denna studie undersöker den nya avskrivningsmetoden, Komponentavskrivning, som har fått en stor uppmärksamhet under de senaste åren på grund av utvecklingen av K-regelverket. Ett krav på komponentavskrivning kommer att införas år 2014 för de företag som väljer att redovisa enligt K3. Detta kommer att påverka fastighetsbranschen, i synnerhet bostadsrättsföreningar på grund av att man idag skriver av hela byggnaden som en helhet. Komponentavskrivning innebär å andra sidan att en byggnad delas upp i olika komponenter varav varje komponent skrivs av separat över sin förväntade nyttjandeperiod. En övergång till komponentavskrivning uppfattas som en stor utmaning för många bostadsrättsföreningar då kunskap saknas.

Revision är en garantifunktion för de intressenter som har ett intresse i ett företag och ur ett samhällsperspektiv är därför kraven på revisionskvaliteten höga. Revisionskvalitet byggs upp av revisorns kompetens och av revisorns oberoende, vilket innebär att faktorer som påverkar oberoendet och revisorns kompetens påverkar samtidigt kvaliteten på revisionen. Det finns många saker som kan hota revisorns oberoende varav ett av dessa hot är revisorns relation till klienten. En faktor som kan påverka denna relation är hur revisorn identifierar sig med sina klienter. Enligt teorin om social identitet definierar vi vår självbild genom att identifiera oss med sociala grupper eller organisationer.