Vår rapports syfte är att försöka göra oss medvetna och lyfta fram hur vi förmedlar kunskap som vi inte riktigt kan sätta ord på, alltså den tysta kunskapen. Vi vill även belysa eventuella likheter och skillnader som finns i våra respektive arbete vad gäller förmedlandet av tyst kunskap..

Titel: Utvecklingssamtal ? ideal och verklighet. En studie om hur verktyget används i praktiken. Författare: Gustafson Stina, Johansson Maria, Netterberg Jessica Handledare: Göran Alsén Institution: Institutionen för ekonomi och management, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete inom företagsekonomi, 10 poäng Syfte: I en marknad som är så föränderlig, konkurrensutsatt och teknikintensiv såsom it-telekombranschen är det viktigt att skapa en lärande miljö och undvika resursslöseri av Kunskap och kompetens. I litteraturen presenteras ett antal verktyg som kan användas för att undvika sådana problem, exempelvis utvecklingssamtal.

Uppsatsen är en jämförande studie mellan förskolor i Iran och förskolor i Sverige. Syftet med studien är att genom kvalitativa forskningsintervjuer och observationer ta reda på vad som skiljer respektive förenar Irans och Sveriges verksamhet i förskolan. Uppsatsen behandlar iranska och svenska pedagogers syn på arbetet med barns sociala kompetens och lärande i förskolan. I uppsatsen påvisas både skillnader och likheter mellan Irans och Sveriges arbetssätt. En av de skillnader som studien pekar på, är synen på lärandet i rutinsituationer.

Syftet med studien var att undersöka inre arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse genom att se vilket motivationsbehov och vilken typ av arbetstillfredsställelse som skattades högst. Syftet var även att undersöka vilka motivationsbehov som bäst predicerar inre och yttre arbetstillfredsställelse. Studien genomfördes inom äldreomsorgenen i en mindre kommun i Sverige. 80 personer deltog i studien som genomfördes som en enkätundersökning. Mätinstrumenten som användes var Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) och Basic Need of Satisfaction at work Scale (BNS).

Den här uppsatsen tar upp olika aspekter kring värdegrundsarbetet i gymnasieskolan. Studien är baserad på intervjuer av lärare, samt en enkät som innehåller frågor associerade till värdegrunden Nyckelord: Värdegrund, Social kompetens, Etnicitet, Diskriminering och annan kränkande behandling..

Syftet med vår studie har varit att undersöka och lyfta fram den kombinerade kompetensen specialpedagog/fritidspedagog samt belysa vilka kunskaper utbildningarna tillförde och hur yrkesrollen tillvaratas i olika verksamheter. Utifrån en kvalitativ metod intervjuades 11 specialpedagoger med fritidspedagogbakgrund samt genom litteraturstudier fick vi svar på syftet. Studien inriktar sig främst i arbete på individ- och gruppnivå med åldern 6-12. Efter specialpedagogutbildningen har alla en kombinerad kompetens oavsett om vi är lärare, förskolelärare eller fritidspedagoger. I vår studie framkom att specialpedagoger med fritidspedagogbakgrund har sin främsta styrka och kompetens i arbetet med barns, ungdomars och vuxnas sociala och emotionella utveckling inom olika verksamheter.

Undersökningen berör området fritidspedagoger och lärare i olika samarbetsformer med åsikter om social kompetens i fokus. Syftet med undersökningen är att finna svar på hur olika samarbetsformer mellan fritidspedagog och grundskollärare ser ut, hur pedagogerna tänker kring samarbetet och vad de har för åsikter om social kompetens i skolan. Undersökningen har genomförts utifrån en kvalitativ metod där intervjuer av sju pedagoger har genomförts. Resultatet visar på hur olika pedagoger från två olika yrkesgrupper utvecklat ett fungerande samarbete trots att samarbetsformerna ser helt olika ut. Detta kommer sig av att alla pedagogerna fått möjlighet att utforma sin arbetssituation själva och att de kan utnyttja sina speciella kompetenser utefter erfarenheter och utbildning.

Syftet med studien var att undersöka hur nyanställda upplever sin socialisation vad gäller social kompetens och yrkeskompetens. Studiens två frågeställningar var; Hur upplever nyanställda att de har förvärvat social kompetens genom organisations-socialiseringen? Hur upplever de nyanställda att de har socialiserats in i yrkeskompetensen? Undersökningen var av kvalitativ karaktär där fyra semi-strukturerade intervjuer har genomförts. Resultatet visar på att de nyanställda upplever att de har socialiserats in i organisationen vad gäller den sociala kompetensen genom sina mer erfarna medarbetare och även genom att sätta sig in i organisationskulturen vid ett tidigt stadie. Yrkeskompetensen har också förvärvats genom interaktion med de äldre medarbetarna men även genom att praktiskt utföra arbetet istället för att läsa sig till kunskapen. .

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.

Värdegrundsarbetet i förskolan där genus och likabehandling står i fokus är ett ämne som skall arbetas aktivt med och det var detta som var grunden i underökning. Undersökningen utgick ifrån två frågor som handlade om pedagogernas kompetens i genusvetenskap samt vilka genuspedagogiska strategier som de använde i arbetet med barnen. För att undersöka detta så valde jag att använda mig av en halvstrukturerad enkät där de flesta frågorna var av öppen karaktär för att kunna fånga vad pedagogernas kunskap om de olika genusvetenskapliga begreppen. De slutna frågorna fångade vilka genuspedagogiska strategier som pedagogerna använde i sitt arbete med barnen. 40 enkäter delades ut till pedagogerna i ett rektorsområde.

I och med den stora generationsväxlingen som den svenska arbetsmarknaden står inför ville vi undersöka kompetensöverföringen mellan de avgående 40 ? talisterna och den nya arbetskraft som ska ta över. Vi utförde vår undersökning på Uddeholms AB i Hagfors och undersökningen berörde de anställdas syn på kompetens, vad de tyckte var viktigt att föra över till nästa generation samt vilka skillnader som fanns generationerna emellan. Som utgångspunkt har vi använt oss av fem stycken teoriområden som alla rör kompetens men har olika infallsvinklar. Vi använde oss av en kvalitativ metod och utförde sju stycken intervjuer med både yngre och äldre representanter ur arbetsstyrkan samt på både tjänstemän och kollektivanställda.

Inom stödverksamhet för vuxna med utvecklingsstörning, som regleras enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, 1993:387 ) har personalens bemötande en avgörande betydelse för kvaliteten och möjligheten till delaktighet. Syftet med detta arbete är att belysa, tolka och förstå hur personal i denna stödverksamhet ser på sin kompetens, och hur de upplever att de kan tillägna sig och utveckla denna. Med en narrativ ansats, där människans behov av att berätta ses som en existentiell förutsättning, har svaren sökts med intervjun som metod. Med fokus på dialog har de teoretiska utgångspunkterna centrerats till begreppen kompetens, kunskap, berättelse och en kommunikationsteori som sätter dialogen i centrum, Michael Bachtins teori om dialogicitet. Intervjupersonerna ser både yrkesmässiga och personliga händelser som avgörande för hur deras syn på yrkesrollen förändrats över tid.

Sammanfattning I vårt examensarbete är syftet att belysa hur yrkeslärare på Fordonsprogrammet och Fordontransportprogrammet i gymnasieskolan ser på sin egen kompetensutveckling och kompetens i karaktärsämnet de undervisar i. Vi ville i studien få svar på frågorna om; vilken syn har yrkeslärare på hur de underhåller och utvecklar sin yrkeskompetens i karaktärsämnet, hur ser yrkeslärarna på den kompetensutvecklingen/fortbildning de får idag och vilken kännedom menar yrkeslärarna de har om branschens önskemål när det gäller elevens kunskaper? Vi har skickat ut enkäter till tjugofem yrkeslärare på Fordon- och Fordontransportprogrammet på tre gymnasieskolor. Resultatet visade att yrkeslärarna inte ansåg sig få tillräckligt med kompetensutveckling, vare sig i karaktärsämnet eller allmänpedagogiskt. Yrkeslärarna beskrev att de tillskansar sig kunskaper och kompetenser på skiftande arenor, men att mer utbyte med branschen var önskvärd och det var just kontakt med branschen, som gjorde att de visste vilka kunskaper som eleven behövde ha med sig ut i arbetslivet. Sökord: fordonslärare, kompetens, kompetensutveckling, yrkeskompetens, yrkeslärare.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur arbetslösa ungdomar med socialbidrag som deltar i ett aktiveringsprogram uppfattar verksamheten samt om de anser att insatsen ökar deras chanser till arbete och höjer deras kompetens. Frågeställningarna behandlade även ungdomarnas upplevelser av att vara arbetslösa och socialbidragstagare samt deras attityder till arbete. En kvalitativ metod användes och fyra ungdomar deltagande i Kliv1 i Södertälje intervjuades. Studien hade ett samhällsperspektiv och utgick från Baumans teoretiska begrepp konsumtionskultur.Resultatet visade att det ansågs som påfrestande att vara arbetslös och svårt att få arbete i dagens samhälle. Två inställningar till arbete och försörjning framkom.

SYFTE: Jag har i mitt yrke erfarit att många elever upplever skolan som stressande. Studier stöder denna iakttagelse och visar att för många tonåringar är skolan den i särklass största stressfaktorn. Vidare ökar stressrelaterade sjukdomar bland vuxna kraftigt. Detta gav mig en ide att inom skolans ram försöka agera preventivt och inspirerad av coachning och kognitiv beteendeterapi satte jag samman en kurs. Här undersökte jag huruvida träning i mental kompetens; kunskap om kroppens känslosystem, språk för känslor, stresshantering och problemlösningsstrategier, skulle kunna ge elever större känsla av beredskap för att hantera livet i ett modern komplext samhälle och därmed en högre livskvalitet.