Skador till följd av vibrationsexponering är ett aktuellt och omfattande arbetsmiljöproblem, i Sverige arbetar ca 350 000 personer regelbundet med vibrerande handhållna verktyg. Under senare år har det införts skärpta regler för att förebygga att arbetstagare kommer till skada till följd av vibrationsexponering. Krav på riskbedömning, åtgärder relaterade till vibrationsexponering har funnits sedan 2005 och grundas på ett EU direktiv vilket implementerats i nationell lag och arbetsmiljöverkets föreskrifter. Trots denna uttryckliga reglering av riskbedömning saknas detta på många arbetsplatser. Utgångspunkten för studien kan sammanfattas i frågeställningen: Förekommer det, inom vårt Kundunderlag, arbetsmiljöer med vibrationsexponering av sådan dignitet att hälsorisker kan befaras?Studien vill visa på ett arbetssätt för företagshälsovården (FHV) att nå fram till yrkesgrupper och arbetsmiljöer, speciellt sådana som man inte traditionellt betraktar som riskarbetsplatser utifrån vibrationsexponering.

SammanfattningTurismen runtom i världen omsätter varje år flera miljarder kronor och denna omsättning förväntas öka. Utvecklingen leder till ett ökande av resor och destinationer. Europa står för en stor del av världens internationella turister och enbart från Sverige reste 10 miljoner människor utomlands under 2006. En typ av semesterresor som ökar i popularitet är skidsemestrar. Under säsongen 2005-2006 valde 300 000 svenskar att åka till utländska skidorter.

Partille kommun har som önskemål att ett hotell ska finnas i Partille i enlighet med visionen för år 2035, om att gå från en förort till att bli en förstad. Idag finns endast två övernattningsalternativ av vandrarhemskaraktär i kommunen. Syftet med projektet är därför att utreda om en hotellverksamhet i Partille är möjlig. Vidare utreds hur Partille kommun arbetar med affärsdriven samhällsutveckling där kommunal strategi möjliggör en önskad samhällsplanering.Rapporten redovisar fyra faktorer som är avgörande vid val av lokalisering av ett nytt hotell; Tillväxt av befolkning, Tillväxt i näringsliv, Dragningskraft på privata marknaden samt Beläggningsgrad på minst 55 %. Dessa faktorer har utifrån en omvärldsanalys av Partille och dess närområde utreds vid bedömningen om ett hotell är möjligt eller ej.Informationssamling har skett genom kvalitativa intervjuer med politiker och tjänstemän på Partille kommun samt branschkunniga och verksamma inom hotellbranschen.

Som effekt av de energikriser Sverige upplevde under 1970-talet beslutade Sveriges Riksdag att reducera behovet av importerad energi och satsa mer på inhemska energiresurser. Energi från skogen (skogsbränsle) fick återigen ett industriellt värde, efter en tid i skuggan av de fossila energialternativens framgångar. Idag är Sveaskog Sveriges största skogsmarksägare och tillika en av de största skogsbränsleleverantörerna. År 2009 hade Sveaskog en nettoproduktion av skogsbränsle på 2,7 TWh, en ökning med 42 % från föregående år. Konsumtionen i Sverige för samma år var 127 TWh av bioenergi, torv och avfall.

Examensarbetet belyser problematiken kring stadsdelscentra, vilka hot som finns mot dessa idag och hur utvecklingen kan vändas. Utgångspunkten för studien har varit Andersbergs stadsdelscentrum i Gävle. Rapporten börjar med att ge en definition på vad ett stadsdelscentrum är samt att presentera de olika intressegrupperna och samspelet mellan dessa. Vidare beskrivs ett stadsdelscentrum utifrån ett historiskt perspektiv samt utifrån dess funktion som mötes- och handelsplats. Till ett stadsdelscentrum sammanförs olika aktiviteter som butiker, skola, möteslokaler och service för de omkringliggande bostadsområdena för att därutöver fungera som en viktig social mötesplats.

Examensarbetet belyser problematiken kring stadsdelscentra, vilka hot som finns mot dessa idag och hur utvecklingen kan vändas. Utgångspunkten för studien har varit Andersbergs stadsdelscentrum i Gävle. Rapporten börjar med att ge en definition på vad ett stadsdelscentrum är samt att presentera de olika intressegrupperna och samspelet mellan dessa. Vidare beskrivs ett stadsdelscentrum utifrån ett historiskt perspektiv samt utifrån dess funktion som mötes- och handelsplats. Till ett stadsdelscentrum sammanförs olika aktiviteter som butiker, skola, möteslokaler och service för de omkringliggande bostadsområdena för att därutöver fungera som en viktig social mötesplats. Man kan särskilja fyra större intressegrupper i ett stadsdelscentrum: konsumenterna, kommunen, handlarna och fastighetsägarna.