Bakgrund:?Klimatf?r?ndringarna inneb?r ?kade v?rmeb?ljor, torka och extrema nederb?rdsh?ndelser som p?verkar m?nniskors h?lsa och v?rdens f?ruts?ttningar. Sjuksk?terskans uppdrag att fr?mja h?lsa aktualiseras d?rmed i ett f?r?nderligt klimat, men trots detta finns ett stort kunskapsglapp hos sjuksk?terskor. ? Syfte:?Att belysa hur klimatf?r?ndringar p?verkar m?nniskors h?lsa samt sjuksk?terskans m?jligheter att fr?mja h?lsa i relation till dessa globala utmaningar.? Metod:?Litteratur?versikt.

Sverige och vÀrlden har under de senaste Ären fÄtt uppleva en fantastisk högkonjunktur. Det har varit lÀtt att lÄna pengar och företagen har gjort fina vinster. I spÄren av god tillgÄng pÄ kapital Àr företagsförvÀrv alltid aktuella. En relevant frÄga för varje köpare Àr dock hur ett förvÀrv skall redovisas. Hur företagsförvÀrv skall redovisas har avseende noterade bolag genomgÄtt genomgripande förÀndringar de senaste Ären.

Debatten om hur man bör externredovisa immateriella tillgÄngar fÄtt ett uppsving över hela vÀrlden pÄ senare Är och debattfokus har riktas mot det som brukar kallas företagens frÀmsta resurs nÀmligen de anstÀllda. IT- bolagens immateriella tillgÄngar bestÄr i huvudsak av tillgÄngar som fysiskt inte gÄr att ta pÄ nÀmligen tillgÄngar som finns i personalen. VÄrt syfte med denna uppsats var att beskriva hur olika typer av IT-bolag redovisar sitt humankapital i Ärsredovisningen samt att identifiera anledningen till varför de informerar som de gör. Vi utförde en kvalitativ fallstudie av tre börsnoterade IT-bolag som synliggjorde humankapital i Ärsredovisningen. För att beskriva hur företagen redovisade humankapitalet anvÀnde vi oss av en egenkonstruerad analysmodell.

Uppsatsen har som syfte att studera om, och i sÄ fall hur, employer branding- tekniker tar sig i uttryck vid tre valda av författarna tidspunkter. Employer branding anvÀnds av en organisation för att framstÄ som en attraktiv arbetsgivare. Vi har studerat platsannonsers bild och text, och Ären som berörs Àr 1996, 2005 och 2014. Platsannonserna Àr hÀmtade frÄn Dagens Nyheters platsannonsuppslag och summeras totalt till 60 platsannonser, fördelat jÀmnt pÄ dem tre Ärtalen. Vi har valt att kategorisera materialets employer brandings komponenter i fyra delrubriker -materiella och immateriella erbjudanden, organisationskultur och organisationsimage.

Denna uppsats handlar om internprissÀttning av immateriella tillgÄngar/rÀttigheter, med fokus pÄ mjukvara och varumÀrke. En fallstudie gjordes i ett spelbolag som visade att det Àr svÄrt att hitta en internprissÀttning metod som Äterspeglar en rÀttvis fördelning av intÀkter mellan företagets olika bolag. ErsÀttning av den hÀr sortens transaktioner mellan nÀrstÄende bolag kallas royalty.VÄr studie visar pÄ brister i instruktionerna för armlÀngdsprincipen och den svÄra jÀmförelsen av interna priser i förhÄllande till den externa marknaden. IP som mjukvara och varumÀrke bestÄr oftast av mer Àn bara en produkt utan Àr snarare en kombination av tjÀnster och produkter. Att dÀrför hitta en jÀmförbar okontrollerad transaktion i den externa marknaden Àr mer eller mindre omöjligt.Lösning pÄ detta problem finns i analyser som; funktionell analys, jÀmförbarhetsanalys och vÀrderingsmetoder.

Det ha?r projektet tar avstamp i en personlig erfarenhet av tomhet fra?n min barndom. Jag tar mig tillbaka till 1970-talet fo?r att a?terfinna en va?l dold ra?dsla som vibrerar i bro?stet pa? en 5-a?ring. Den ka?nslan fo?rso?ker jag greppa, fo?ra med mig till nutiden och gestalta i en skulptur.Genom att studera varierande sa?tt att se pa? tomhetsbegreppet inom olika omra?den och kulturer utforskar jag bakgrunden till den abstrakta tomhetska?nslan som skra?mde mig som liten.

Transfer pricing innebÀr i grund och botten att den vinst som företagsgrupper fÄr ska fördelas pÄ ett korrekt sÀtt mellan delÀnder dÀr gruppen har aktörer.ArmlÀngdsprincipen Àr den internationellt accepterade tillvÀgagÄngssÀttet att faststÀlla priser nÀr nÀrstÄende företag handlar medvarandra. Principen innebÀr att företagen ska handla med varandra precis som om de vore oberoende företag, pÄarmlÀngdsavstÄnd.Immateriella tillgÄngar har en rad egenskaper som gör dem speciellt svÄrvÀrderade ur armlÀngdsperspektiv. MarknadsvÀrdetbehöver inte vara samma som vÀrdet för Àgaren. I regel finns det heller inga transaktioner som innefattar immateriella tillgÄngarvilket gör det svÄrt att fÄ en lÀmplig armlÀngdsvÀrdering med hjÀlp av de tre traditionella metoderna.De tvÄ vinstbaserade metoderna (Profit Split Method och Transactional Net Margin Method) Àr de mest lÀmpliga för atttillgodose armlÀngdsprincipen. Profit Split Method:s kanske största fördel Àr att man för att anvÀnda metoden inte behöver hajÀmförbara transaktioner till hands.

Detta arbete har utförts tillsammans med Ipendo Systems AB i Linköping. Företaget utvecklar ett system för att administrera immateriella rÀttigheter som heter Ipendo Platform. Kunder som anvÀnder Ipendo Platform saknar idag ett sÀtt att visualisera och analysera den data som de har inlagda i systemet. Syftet med detta examensarbete har varit att frÄn grunden ta fram och realisera en modul till Ipendo Platform som visualiserar och analyserar kunders immaterialrÀttighetsdata. Vidare har syftet ocksÄ varit att integrera modulen mot Europeiska patentverkets publika databas sÄ att konkurrensanalyser kan göras mellan olika företag.

Den 7 december 2022 offentliggjorde Europeiska kommissionen ett f?rslag till direktiv om harmonisering av vissa delar av insolvenslagstiftningen inom EU:s medlemsstater. Initiativet ?r ett led i kommissionens arbete med att st?rka kapitalmarknadsunionen och har till syfte att fr?mja ekonomisk och finansiell integration inom unionen. Direktivf?rslaget inneh?ller flera nyheter till svensk konkurs- och rekonstruktionslagstiftning, bland annat inf?randet av s? kallade pre-pack-f?rfaranden.

L?nder v?rlden ?ver intresserar sig f?r hur det g?r f?r deras elever med l?sf?rm?gan, n?got som resultat i internationella m?tningar som PISA och PIRLS kan ge en indikation om. Vad som p?verkar en elevs l?sf?rm?ga ?r m?ngfacetterat. Viss forskning st?djer resonemanget kring att en elevs spr?kliga erfarenhet vid skolstart kan avg?ra hur avancerat eleven kommer att l?sa i h?gre ?rskurser.

Noterade företag och mindre onoterade företag anvÀnder olika redovisningsstandarder vid framstÀllningen av finansiella rapporter. Enligt en nyligen utförd utredning av Per Thorell framgÄr att redovisningsstandarderna IFRS/IAS och bokföringsnÀmndens allmÀnna rÄd för mindre aktiebolag, skiljer sig Ät pÄ ett flertal omrÄden. Intentionen med denna uppsats Àr att undersöka om anvÀndandet av ett specifikt redovisningsregelverk i sig kan innebÀra konkurrensfördelar pÄ lÄnemarknaden. De redovisningsomrÄden som studeras Àr immateriella tillgÄngar, avsÀttningar, och uppskrivningar. För att belysa den redovisningsmÀssiga innebörden av skillnaderna anvÀnds ett fiktivt företag som redovisar enligt bÄda regelverken.Informationen som uppsatsen bygger pÄ Àr hÀmtad frÄn lagar, offentliga utredningar, Per Thorells utredning, boken Internationell redovisningsstandard i Sverige ? IFRS/IAS, samt bokföringsnÀmndens allmÀnna rÄd gÀllande mindre och medelstora företag.Inom tvÄ av de tre undersökta omrÄdena upptÀcktes vÀsentliga skillnader som kan leda till konkurrensfördelar pÄ lÄnemarknaden.

Bakgrund och problem:Ett bokförlags primÀra tillgÄng Àr deras förlagsrÀttigheter som ger dem tillÄtelse att ge ut litterÀraverk med ensamrÀtt. För att kunna fÄ ett rÀttvisande vÀrde pÄ förlaget mÄste denna tillgÄng tas med iberÀkningen vid förvÀrv. Den information som finns tillgÀnglig för intressenter utanför företaget ÀrÄrsredovisningar. Vi har dÀrför valt att ta reda pÄ om förlagsrÀttigheterna finns representerade ibalansrÀkningen eller om detta Àr en av mÄnga immateriella tillgÄngar som kostnadsförs direkt.Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att bistÄ med information till köpare av förlag och investerare om hurvÀrdet av förlagsrÀttigheter och böcker bedöms och redovisas i bokförlagen.AvgrÀnsningar:De bokförlag som vi har valt att undersöka representerar bokförlag i allmÀnhet i Sverige. Dessa Àronoterade aktiebolag och tillÀmpar inte IASB:s regelverk, IFRS, och dÀrför behandlas inte dettaregelverk i denna uppsats.

Bakgrund och problem: PÄ senare Är har internationella redovisningsregler pÄverkat densvenska redovisningen i allt högre utstrÀckning. Konsekvensen har blivit attredovisningsreglerna blivit allt för omfattande och komplexa för mindre företag. Motbakgrund av detta har BFN infört ett nytt allmÀnt rÄd om redovisning i mindre aktiebolag,med tillhörande vÀgledning, Àven kallat K2. MÄlsÀttningen har varit att utforma ett regelverkutifrÄn anvÀndarnas behov genom att samla alla regler i ett allmÀnt rÄd, samt att förtydliga ochförenkla reglerna överlag. K2 kommer att innebÀra ett antal förÀndringar gentemot nuvaranderegelverk.

Belöningar finns pÄ alla arbetsplatser, men sÀttet de tar sig uttryck pÄ kan vara mycket varierande. De kan vara av ekonomisk, materiell eller immateriell karaktÀr och har alla till uppgift att motivera de anstÀllda. Ekonomiska belöningar Àr belöningar i form av pengar och kan exempelvis utgöras av en bonus. Materiella belöningar innebÀr en kostnad för företaget men utdelas i annan form Àn pengar till de anstÀllda, exempelvis genom studieresor eller personalfester. Immateriella belöningar, sÄsom feedback eller en befordran, utgör ingen kostnad för företaget utan delas ut för att motivera pÄ ett psykologiskt och socialt plan.

Bakgrund: Av tradition har det funnits tvÄ redovisningsmodeller i de industrialiseradelÀnderna, den anglosaxiska respektive den kontinentala. USA Àr ett exempel pÄ ett landdÀr man tillÀmpat den anglosaxiska modellen medan man i Sverige sedan lÀnge hartillÀmpat den kontinentala. Under senare Är har den anglosaxiska redovisningsmodellenkommit att dominera över den kontinentala. Sedan januari 2005 gÀller inom EU ett nyttregelverk som svenska noterade koncernbolag har att följa, vilket Àr framtaget av IASB.Detta har medfört tÀmligen stora förÀndringar i redovisningsarbetet. I USA harmotsvarande regelverk framtaget av FASB tillÀmpats sedan 2002, vilket bidragit till attman dÀr har större erfarenhet av de nya bestÀmmelserna och kunnat fÄ fram en merinarbetad praxis bland företagen.