FÄ industrier har genomgÄtt sÄ omfattande strukturförÀndringar som musikindustrin i och med de senaste Ärens minskande lönsamhet med anledning av strukturella förÀndringar i samhÀllet vilket har resulterat i en fusions- och förvÀrvsvÄg. Med anledning av detta har vi observerat ett stort intresse inom musikindustrin för förstÄelse kring fusioneringar och företagsförvÀrv. Med uppsatsen ville vi fokusera pÄ ett litet skivbolag som blivit förvÀrvat av ett större och se hur det hade pÄverkat organisationen och om det kunde ha gjorts annorlunda. Syftet med studien var dÀrigenom att beskriva situationen för skivbolaget före, under och efter förvÀrvet, analysera personalens reaktioner pÄ försÀljningen samt utforma rekommendationer för hur liknade bolag kan stÀlla sig till, alternativt förbereda sig pÄ en eventuell försÀljning till ett större bolag. Vi valde att göra en casestudie pÄ Universal Music Groups förvÀrv av Stockholm Records med hjÀlp av Bowers företagsförvÀrvsteori, Lindgrens teori kring fördelar och nackdelar med förvÀrv samt Habeck, Kröger och TrÀms teori om förhÄllningssÀtt efter ett förvÀrv eller en fusion.

Humankapitalet har sedan 1960-talet varit en populÀr frÄga för forskare inom detföretagsekonomiska fÀltet. Men trots nÀstan 50 Ärs forskning verkar redovisningsnormerna pÄomrÄdet inte ha genomgÄtt nÄgon mÀrkbar förÀndring. Under dessa Är har samhÀllet förÀndratsfrÄn ett stelt industrisamhÀlle till ett mer flexibelt kunskapssamhÀlle, ett samhÀlle som stÀller helt nya krav pÄ redovisningen. Det var denna tanke som sÄ smÄningom ledde författarna fram till uppsatsens tvÄdelade frÄgestÀllning:? Hur tar analytiker hÀnsyn till humankapitalet vid aktievÀrdering av nyintroducerade bolag pÄ Stockholmsbörsen?? Hur redovisas humankapitalet i börsprospekt för bolag som noterats pÄ Stockholmsbörsen frÄn 2004 fram till idag?Författarna insÄg tidigt att det var av största vikt för frÄgestÀllningen att den information som samlades ihop till empirin var sÄ aktuell som möjligt.

Syfte & ForskningsfrÄga:Syftet med denna studie Àr att förstÄ hur regionala flygbolag arbetar med elektronisk word-of-mouth (eWOM) genom att undersöka och analysera pÄ vilket sÀtt företag kan arbeta med eWOM, vilken betydelse eWOM har för tjÀnster inom turismsektorns privata marknad samt vilket inflytande konsumenter har genom eWOM. Med syftet i baktanke formulerades forskningsfrÄgan: Vilken betydelse har eWOM för företag inom turismsektorn och hur kan de anvÀnda eWOM i sin marknadsföring? Metod:I denna studie har vi anvÀnt oss utav en kvalitativ metod för att ha möjlighet att fÄ en djupare förstÄelse för det valda forskningsÀmnet. Redan frÄn början av studien har vi haft ett vÀxelspel mellan teori och empiri, varför det abduktiva synsÀttet har anvÀnts. Vidare har empiriska data samlats in genom sex stycken semi-strukturerade intervjuer tillsammans med anvÀndandet av en intervjuguide för att till viss del kunna styra samtalet men samtidigt fÄ mer flexibilitet dÀr respondenterna haft möjlighet att svara fritt.

Bakgrund: FörutsÀttningar förÀndras snabbt i dagens samhÀlle dÀr utvecklingenav tjÀnstesektorn minskat betydelsen av det industriella samhÀlle som tjÀnat oss allavÀl genom decennier. Detta stÀller stora krav pÄ redovisningens aktualitet och ökarbetydelsen av immateriella tillgÄngar eftersom den nya tidens företag i mindre utstrÀckninghar fysiska tillgÄngar för att ta position pÄ konkurrensutsatta marknaderoch skapa vÀrde för sina intressenter.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det historiska sambandet mellan omsÀttningoch tillgÄngar fortfarande Àr giltigt för företag som verkar i dagens klimatsamt i vilken utstrÀckning företag kan vÀlja att finansiera sin verksamhet via den egnabalansrÀkningen eller genom resultatrÀkningen. KrÀvs det kapital i dagens samhÀlleför att ett företag skall kunna öka omsÀttningen?AvgrÀnsningar: Uppsatsen omfattar 84 företag som varit noterade pÄ OMX NasdaqStockholm Large Cap och Mid Cap samtliga Är mellan 2006 och 2013 dÀr sambandetmellan omsÀttning, tillgÄngar och kostnader observeras.Metod: För att besvara uppsatsens frÄgestÀllning om sambandet mellan omsÀttning,tillgÄngar och kostnader anvÀnds ett kvantitativt förhÄllningssÀtt. Resultatetbaseras pÄ regressionsanalys dÀr definierade statistiska modeller bygger pÄ tidigareakademisk forskning och kunskap.

Bakgrund:De internationella diskussionerna kring goodwill Àr och har alltid varit mÄnga. Man har bland annat diskuterat huruvida goodwill överhuvudtaget Àr en tillgÄng samt hur denna tillgÄng skall vÀrderas, redovisas och skrivas av. Goodwill har fÄtt allt större betydelse i företagen pÄ senare Är, bland annat genom de mÄnga IT-företag som uppkom i slutet av 1990-talet och dÀrefter. Goodwill, som utgör den största delen av immateriella tillgÄngar i den ?nya ekonomins? företag, har varit ett av de största redovisningsproblemen.

Den senaste tiden har det varit mycket diskussioner kring de nya stora aktörerna inom It-branschen dÀr det amerikanska företaget Facebook vÀrderas högst av dem, av vissa analytiker upp till femtio miljarder dollar. PÄ grund av denna utveckling och historiken kring It-bubblan i början pÄ 2000-talet har vi valt att granska hur revisorer och analytiker kommer fram till dessa höga vÀrden pÄ företagen samt vilka faktorer som Àr viktigast vid företagsbesiktningar.VÄr problemformulering lyder: finns det nÄgra skillnader i förvÀrvsprocessen av nystartade It-företag jÀmfört med traditionella mogna bolag?UtifrÄn problemstÀllningen syftar studien till att utreda hur vÀrderings- och due diligence processer för nystartade It-företag skiljer sig jÀmfört med traditionella mogna företag vid samgÄenden och förvÀrv. Med denna komplexa problemstÀllning ansÄg vi ett hermeneutiskt synsÀtt och en deduktiv ansats bÀst lÀmpad. Den teoretiska referensramen Àr uppdelad i tre kategorier; due diligence, finansiell due diligence och slutligen vÀrdering.

Bakgrund och problem: NÀr ett noterat företag inom EU förvÀrvar ett annat bolag och bildaren koncern ska en förvÀrvsanalys göras. Den av IASB utgivna standarden IFRS 3 innehÄlleranvisningar för upprÀttande av förvÀrvskalkylen. Standarden som Àr principbaserad angerdock bara att tillgÄngar och skulder ska vÀrderas till verkligt vÀrde, men inte hur processen attta fram dessa vÀrden gÄr till i praktiken. Hur ett företag faktiskt angriper denna process ochtolkar IFRS 3 blir dÀrför av intresse att studera.Syfte: Författarna vill kartlÀgga analysprocessen vid upprÀttande av förvÀrvskalkylen. Det Àrav vikt för att kunna skapa en förstÄelse för hur företag i praktiken anvÀnder IFRS 3 vidupprÀttandet av en förvÀrvskalkyl.AvgrÀnsningar: Uppsatsen kommer bara att behandla processen efter förvÀrvet dÄköpeskillingen identifieras och allokeras i förvÀrvsanalysen.

Ett arbete eller ett yrke spelar en stor och avgörande roll i mÀnniskors liv. Det pÄverkar hur vi bemöter och dömer andra men ocksÄ oss sjÀlva. Yrken kan vara ett sÀtt att rangordna och ger individer olika materiella och immateriella villkor i samhÀllet. Hur vi betraktar yrket och dess utövare pÄverkas i hög grad av vilken status det anses ha. Den status som ett yrke anses ha pÄverkar vÄr sjÀlvuppfattning, men ocksÄ i vilken grad vi identifierar oss med det.

År 2004 startade BokföringsnĂ€mnden K-projektet med syfte att underlĂ€tta redovisningen för företagen i Sverige. K-projektet delar upp företag i fyra kategorier utifrĂ„n företagens storlek, K1 till K4. K3 Ă€r huvudregelverket för onoterade företag, K1 och K2 Ă€r förenklingsregelverk och K4 Ă€r regelverket för noterade företag. För mindre aktiebolag finns en valmöjlighet mellan K2 och K3. Denna uppsats avser att belysa de vĂ€sentliga skillnader som finns mellan regelverken ur ett intressentperspektiv.

Bakgrund och problem:BokföringsnÀmnden har tagit fram ett nytt regelverk, BFNAR 2008:1, kallat K2, som Àr Àmnatatt förenkla upprÀttandet av Ärsredovisningen för mindre företag samt medföra en merrÀttvisande bild företag emellan. Detta genom att gÄ frÄn flera principstyrda till ett regelstyrtregelverk. De nya reglerna kan pÄ frivillig basis tillÀmpas frÄn och med Ärsredovisningar upprÀttadeöver rÀkenskapsÄret 2008. Gemensamma förenklanden för en varieté av mindre företagÀr en utmaning gÀllande avvÀgningen mellan hur likformig passformen skall vara kontrahur mÄnga som skall kunna passa in. Vi har undersökt detta förhÄllande mellan de 89 000mindre aktieföretag som har en omsÀttning pÄ 2-15 miljoner SEK och det nya regelverket K2.Syfte:Att genom en granskning av Ärsredovisningar ha undersökt passformen mellan mindre företagoch K2, med avseende pÄ inom K2 berörda poster och dess relation till det egna kapitalet.AvgrÀnsningar:De företag som har undersökts Àr de företag som har lÀmnat in sin Ärsredovisning för 2008,vilka antagits vara representativa för vÄr mÄlgrupp.Metod:Vi har identifierat poster som kan behöva justeras ned gentemot det egna kapitalet vid enövergÄng till det nya regelverket.

SammanfattningMagisteruppsats i företagsekonomi, 15 hpFöretagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitetFörfattare: Simon HÄrd & Peter LarsenHandledare: Robert JoachimssonTitel: VÀrdering och redovisning av fotbollspelareBakgrund och problemformulering: En stor andel av de företag som i dagslÀget existerar Àr sÄ kallade tjÀnsteföretag eller kunskapsföretag. För dessa Àr personalen den största tillgÄngen men anstÀllda tillÄts inte redovisas i balansrÀkningen. Fotbollssporten har dock ett unikt regelverk som möjliggör att förvÀrvade anstÀllda, fotbollsspelare, fÄr aktiveras i balansrÀkningen som en immateriell tillgÄng. Uppsatsens frÄgestÀllningar lyder: Erbjuder redovisningen av fotbollsspelare i svenska fotbollsklubbar en rÀttvisande bild av klubben och speglar den dess verkliga vÀrde? Vad Àr tanken bakom de nu existerande redovisningsreglerna och finns det andra metoder att redovisa fotbollsspelare som skulle ge en mer rÀttvisande bild och spegla deras verkliga vÀrde bÀttre?Syfte: Att utreda om dagens regler för hur fotbollsspelare skall redovisas bidrar till att en rÀttvisande bild och ett verkligt vÀrde av en svensk fotbollsklubb uppvisas i redovisningen.

Grunden i svensk insolvenslagstiftning utgörs av konkurslagen. Lagen om företagsrekonstruktion trÀdde i kraft för ett drygt decennium sedan och syftar till att rÀdda verksamheten och göra den lönsam igen. Ett effektivt saneringsförfarande kan bidra till att upparbetade vÀrden kan behÄllas inom företaget och att verksamheten genom vissa ingripanden, som till exempel byte av företagsledning, effektivare produktion eller andra effektiviserande ÄtgÀrder kan omorganiseras och Äter bli lönsam. Framför allt kan detta förfarande rÀdda arbetstillfÀllen och bibehÄlla immateriella vÀrden som exempelvis upparbetad goodwill eller know-how, vilka ofta utanför sitt sammanhang knappast kan tillmÀtas nÄgot vÀrde. Lagen har dock inte haft den genomslagskraft som avsetts och kritik har riktats mot den nuvarande lagstiftningen.I Tyskland finns sedan 1 januari 1999 en enhetlig insolvensordning i vilken motsvarigheterna till konkurslagen och lagen om ackordsförfarande slogs ihop.

Bakgrund och problem: Utvecklingen inom nÀringslivet har gÄtt frÄn att vara dominerad avtung verkstadsindustri till att bli mer tjÀnsteinriktad dÀr personalens kompetens vÀrdesÀtts allthögre. MÄnga företag nÀmner i sin Ärsredovisning att personalen Àr deras viktigaste ochstörsta tillgÄng. Hittills har personalekonomisk redovisning endast Äterfunnits iresultatrÀkningen som kostnadsposter. I dagslÀget finns det dock företag som kan och fÄrredovisa sin personal i balansrÀkningen som en tillgÄng, nÀmligen fotbollsklubbar medprofessionella spelare.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka varför fotbollsklubbarna fÄr redovisa sinaspelare som tillgÄngar i balansrÀkningen och varför kunskapsföretag inte fÄr göra det. Viundersöker Àven om redovisningen av spelare i balansrÀkningen ger en rÀttvisande bild avklubbarnas vÀrde.AvgrÀnsningar: Vi avgrÀnsar oss till tre börsnoterade fotbollsklubbar: AIK Fotboll AB, FCKöpenhamn samt Tottenham Hotspur FC.

Under de senaste Ären har det kommit fram exempel pÄ att den ekonomiska information som företag lÀmnar ifrÄn sig inte alltid ger en rÀttvisande bild av företagets finansiella stÀllning och framtidsutsikter. Redovisningsskandalerna i Enron, Worldcom och Parmalat Àr bara nÄgra exempel. Som en följd av att finansiella rapporter ofta innehÄller förfalskad eller förvanskad information har krav stÀllts pÄ mer tillförlitlig och jÀmförlig rapportering.Detta har lett till ett behov av en internationell harmonisering av redovisningsreglerna frÄn företagens intressenter, vilka vill ha gemensamma regler för att bland annat kunna göra jÀmförelser mellan företag frÄn olika lÀnder och branscher och pÄ sÄ sÀtt fatta vÀlgrundade investeringsbeslut.EU har beslutat att alla noterade koncernföretag inom EU frÄn och med 1 januari 2005 Àr skyldiga att upprÀtta sin koncernredovisning enligt de internationella redovisningsstandarderna: IFRS. De nya reglernas syfte Àr att skapa förutsÀttningar för en integrerad och effektiv kapitalmarknad genom att förbÀttra jÀmförbarheten av redovisningshandlingar pÄ den inre marknaden. De nya reglerna ska ocksÄ skapa förutsÀttningar för en gemensam redovisningsstandard vÀrlden över.

SammanfattningMagisteruppsats i företagsekonomi, 15 hpFöretagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitetFörfattare: Simon HÄrd & Peter LarsenHandledare: Robert JoachimssonTitel: VÀrdering och redovisning av fotbollspelareBakgrund och problemformulering: En stor andel av de företag som i dagslÀget existerar Àr sÄ kallade tjÀnsteföretag eller kunskapsföretag. För dessa Àr personalen den största tillgÄngen men anstÀllda tillÄts inte redovisas i balansrÀkningen. Fotbollssporten har dock ett unikt regelverk som möjliggör att förvÀrvade anstÀllda, fotbollsspelare, fÄr aktiveras i balansrÀkningen som en immateriell tillgÄng. Uppsatsens frÄgestÀllningar lyder: Erbjuder redovisningen av fotbollsspelare i svenska fotbollsklubbar en rÀttvisande bild av klubben och speglar den dess verkliga vÀrde? Vad Àr tanken bakom de nu existerande redovisningsreglerna och finns det andra metoder att redovisa fotbollsspelare som skulle ge en mer rÀttvisande bild och spegla deras verkliga vÀrde bÀttre?Syfte: Att utreda om dagens regler för hur fotbollsspelare skall redovisas bidrar till att en rÀttvisande bild och ett verkligt vÀrde av en svensk fotbollsklubb uppvisas i redovisningen.