Regleringen pĂ„ redovisningsomrĂ„det har under det senaste Ă„rtiondet utvecklats kraftigt, vilket sammantaget har inneburit en utveckling mot ett mer komplicerat regelverk. MĂ„lsĂ€ttningen med BFN:s förenklingsprojekt Ă€r att minska antalet regler, samla reglerna i ett allmĂ€nt rĂ„d samt generellt förenkla och förtydliga regelverket. K2 har mötts av omfattande kritik bĂ„de frĂ„n remissinstanserna och frĂ„n övriga redovisningsprofessionen. Även BFN:s interna osĂ€kerhet att fullfölja projektet vittnar om en misstro pĂ„ projektet och dess slutprodukt. Uppsatsen behandlar följande forskningsfrĂ„gor: Kan K2 innebĂ€ra förenklad redovisning för mindre företag? Är K2 en redovisningsmĂ€ssigt bra lösning? Uppsatsens syfte Ă€r att skapa en ökad förstĂ„else kring problematiken kring införandet av ny reglering pĂ„ redovisningsomrĂ„det.

Det vi vÀljer att bevara som ett kulturarv baseras pÄ samhÀllets vÀrderingar och ideal. Kulturarv Àr ett val och Àven nÀr det kommer till sjÀlva förvaltningen finns flera olika vÀgar att vÀlja pÄ. Den hÀr uppsatsen utreder ett sÀtt att se pÄ landskapets idé som ett kulturarv, som ett idéarv, med syftet att bidra till diskussionen om bevarande genom att försöka bredda den allmÀnna synen pÄ vad ett kulturarv Àr och hur det kan förvaltas. Genom en historisk genomgÄng av kulturarvs- och landskapsbegreppens utveckling framgÄr att frÄgan om vad som ska bevaras till framtiden med tiden har förÀndrats till att omfatta allt fler olika typer av materiella sÄvÀl som immateriella arv. Synen pÄ kulturarv och landskap har dessutom gÄtt frÄn att enbart betona statiska objekt till en betoning av helhet, förÀnderlighet och aktivt bruk.

För att Skatteverket lÀttare skall kunna granska att prissÀttningen vid transaktioner mellan koncernföretag Àr marknadsmÀssig har det i Sverige införts en lag om dokumentationsskyldighet.Svenska revisionsbyrÄer anser att dokumentation av internprissÀttning inte, ur företags perspektiv, enbart bör ses som en börda. IstÀllet anses att koncernföretag bör se dokumentationsskyldigheten som en möjlighet till fördelar.I vÄr huvudsakliga problemfrÄgestÀllning har vi stÀllt frÄgan om dokumentationsskyldigheten medfört fördelar för fyra koncernföretag eller om den enbart Àr en arbetsbörda? Vidare har vi med avsikt att kunna besvara vÄr huvudsakliga problemfrÄgestÀllning utformat tre delfrÄgestÀllningar.Syftet med denna uppsats Àr beskriva vilka effekter dokumentationsskyldigheten av internprissÀttning har inneburit för de koncernföretag som undersökts.Vi har valt att avgrÀnsa oss till att studera lagens effekter hos fyra olika koncernföretag. Av företagen ser tre av dem sig som medelstora medan ett ser sig som ett mindre företag. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod i vÄr arbetsprocess och vÄrt vetenskapliga förhÄllningssÀtt har varit hermeneutiskt.Den teoretiska referensramen bestÄr frÀmst av redogörelser av begreppet internprissÀttning, OECD samt Skatteverkets föreskrift (SKVFS 2007:1).

Denna uppsats Àmnar vÀrdera bioteknikbolaget BioInvent International AB ur ett externt perspektiv med en realoptionsansats och undersöka hur detta vÀrde förhÄller sig till traditionell kassaflödesanalys och aktuell aktiekurs. MÄnga bioteknikbolag Àr smÄ forskningsbolag och har Ànnu inte kommersialiserat nÄgra produkter. Bolagens verksamhet Àr behÀftad med hög risk. Dessa bolag Àr beroende av att inhÀmta kapital frÄn investerare. Ett krav för att investerare skall tillföra pengar Àr att företagens tillgÄngar och potential kan vÀrderas.

Syftet med uppsatsen var att undersöka och jÀmföra hur de engelska fotbollsklubbarnas Ärsredovisningar ser ut. Vi har dessutom valt att undersöka om klubbarna följer de gÀllande regler som finns samt om deras Ärsredovisningar ger en rÀttvisande bild över klubbens ekonomiska stÀllning. Denna undersökning inriktar sig frÀmst pÄ de immateriella tillgÄngarna som Àr upptagna i Ärsredovisningen.Metoden vi anvÀnde oss av för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar var genom att vi i vÄr teoretiska ansats hade ett deduktivt synsÀtt medan vÄr undersökningsansats byggde pÄ en kvalitativ studie. Datainsamlingen har frÀmst utgjorts av klubbarnas Ärsredovisningar samt gÀllande regelverk kring redovisningen.I vÄrt teoriavsnitt behandlade vi bland annat hur den ökade globaliseringen av handeln pÄverkat redovisningens utveckling och skapat ett behov av en global harmonisering av redovisningen. En del av dagens fotbollsklubbar Àr inte lÀngre ideella sportföreningar utan börsnoterade bolag vilket har lett till ökade krav pÄ klubbarnas redovisning.

Immateriella tillgÄngar har blivit allt viktigare i en globaliserad vÀrld med stora företag som investerar och agerar i olika lÀnder. En viktig immateriell tillgÄng Àr varumÀrken. För att kunna vÀrdera ett varumÀrkes vÀrde finns det flera finansiella metoder. En ny standard, ISO 10668 Requirements for monetary brand valuation, utgavs av ISO (International Organization for Standardization) 1 september 2010. Syftet med denna standard Àr att pÄ ett tillförlitligt sÀtt kunna vÀrdera varumÀrken under sin uppbyggnad, vid eventuella tvister samt vid ett företagsförvÀrv.

Background: Once upon a time the most important resources in an economy were tangible goods. Historically, Swedish company culture has been dominated by engineering and techni-cal innovation has been the focal point. Today, Intangible values drive product development and form a company?s differentiation. Intangibles have therefore become the most prominent resources in a company.

OECD uppger att handeln med piratkopierade varor uppgick till 200 miljarder USD under bara Är 2005, samtidigt menar de att den verkliga siffran troligtvis Àr betydligt högre. Asien bedöms av OECD vara den största kÀllan till piratkopierade varor, och Kina Àr vÀrldsetta. Samtidigt ökar antalet svenska företag i Kina explosionsartat. Under 2007 etablerades ett svenskt företag var fjÀrde dag i Kina.Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur svenska företag i Kina kan skydda sig mot piratkopiering. Syftet Àr sÄledes Àven att diskutera de olika möjligheter och hinder företagen stÄr inför.Uppsatsen Àr hermeneutiskt skriven med ett kvalitativt angreppssÀtt.

År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-lĂ€nderna. IASBs förestĂ€llningsram innehĂ„ller kvalitativa egenskaper vars Ă€ndamĂ„l Ă€r att öka de externa anvĂ€ndarnas anvĂ€nd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet pĂ„ anvĂ€ndbarhet har lett till att fokus pĂ„ immateriella tillgĂ„ngar ökat och en sĂ„dan immateriell tillgĂ„ng Ă€r varumĂ€rken. Idag fĂ„r internt upparbetade varumĂ€rken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna gĂ„r isĂ€r huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumĂ€rken i balansrĂ€kningen har betydelse för investerare eller ej nĂ€r de fattar investeringsbeslut.Syftet med denna uppsats Ă€r att ge lĂ€saren en fördjupad förstĂ„else för investerarnas intresse angĂ„ende att internt upparbetade varumĂ€rken inte fĂ„r redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har nĂ„gon betydelse för deras investeringsbeslut.

UpphovsrÀtten stÄr inför kraftigt förÀndrade villkor till följd av den tekniska utveckling vilken möjliggjort enkel duplicering av mÄnga upphovsrÀttsligt skyddade verk. Fildelning via Internet ökar kraftigt och rÀttighetsinnehavare ser hur deras ensamrÀtter missbrukas. Dessa Àr problem som förutses bli allt mer pÄtagliga eftersom piratkopieringen och fildelning ökar i takt med att allt fler fÄr snabba uppkopplingar mot Internet. Lagstiftningen har inte hÀngt med i denna utveckling utan har snarare reagerat i efterhand pÄ de situationer som uppstÄtt. Samtidigt har allmÀnheten hunnit vÀnja sig vid en tillgÄng till musik, film och bilder via Internet.

Bakgrund- och problembeskrivning: Enligt IAS 36 skall immateriella tillgÄngarinklusive goodwill Ärligen nedskrivningsprövas för att Äterspegla verkligt ekonomisktvÀrde. Goodwillnedskrivningar har varit begrÀnsade de senaste Ären. FinanskrisenpÄverkade den finansiella marknaden vÀrlden över och gjorde att vÀrldsekonominhamnade i kris. Detta borde ha lett till att en goodwillnedskrivning skulle vara aktuell.Trots lÄgkonjunkturen de senaste Ären har det inte gjorts pÄtagligagoodwillnedskrivningar och man kan stÀlla sig frÄgan om företagens goodwillpostverkligen avspeglar det verkliga ekonomiska vÀrdet?Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka vilken effekt lÄgkonjunkturen har haftpÄ goodwillnedskrivningar för börsnoterade företag inom industri- ochtelecombranschen pÄ Nasdaq OMX Stockholm 30.

Den 8-9 januari 2005 svepte en stor storm över Sydsverige som orsakade stora skador pÄ bl.a. vÄr elförsörjning. Denna storm kom att innebÀra stora ekonomiska skador för hushÄllen och företagen. Sydkraft NÀt AB drabbades vÀldigt hÄrt, och blev starkt kritiserade för hur de skötte denna kris.Vi valde att utgÄ frÄn teorin om hur en krisplan bör se ut och innehÄlla, för att dÀrefter se om Sydkrafts krisplan överensstÀmmer med denna. Efter att vi undersökt frÄgan, valde vi att gÄ vidare med att undersöka den mest intressanta frÄgan, nÀmligen om denna krisplan efterlevdes den 8-9 januari dÄ stormen slog till.

Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för hur revisorer reviderar goodwillposten gÀllande företagsförvÀrvad goodwill i svenska noterade bolag och hur revisorer förhÄller sig till nedskrivningsprövning enligt IFRS. Studiens syfte Àr Àven att undersöka vad revisorer anser om de tre faktorerna neutralitet, vÀsentlighet samt revidering som grund för framtida beslutsfattanden och hur dessa tre faktorer pÄverkar revideringen.Den metod som anvÀnts Àr en kvalitativ forskningsmetod med en kombination av en induktiv och deduktiv ansats. Den empiriska undersökningen har gjorts utifrÄn semistrukturerade intervjuer och dessa utfördes övervÀgande med auktoriserade revisorer. Det empiriska materialet har analyserats och Äterkopplats till tidigare forskning för att besvara studiens forskningsfrÄgor.Studien visar att goodwill Àr ett omdiskuterat Àmne pÄ grund av att posten Àr svÄr att vÀrdera samt att det Àr svÄrt att separera övriga immateriella tillgÄngar frÄn goodwill. Studien visar Àven att revisionsbevis Àr en viktig del i revisionsprocessen.

Bakgrund och problemformulering: Globaliseringen och samhÀllets informations-utveckling under 90-talet förÀndrade den traditionella ekonomistyrningen dÄ intresset för icke-finansiella faktorer inom ekonomistyrningen tog fart och sedan har ökat i hög grad under senare Är. Företag kan inte lÀngre vara konkurrenskraftiga genom att bara tillgodose sina materiella resurser. IstÀllet krÀvs idag att sÄvÀl organisationer, tillverkningsföretag som tjÀns-teföretag bÄde ser till sina materiella och immateriella resurser. Det Balanserade styrkortet har varit ett svar pÄ detta. Modellen har till att börja med varit tÀnkt och anvÀnd av privata sidan men visat sig passa ickevinstdrivande organisationer lika bra om inte bÀttre varför det gör det intressant att undersöka följande frÄgor: 1.

Bakgrund: RedovisningsrÄdet, som utfÀrdar svenska redovisningsrekommendationer, publicerade i augusti 2000 rekommendation nr 17, Nedskrivningar. Syftet med rekommendationen Àr att visa pÄ vilka vÀrderingsmetoder som ska gÀlla för att sÀkerstÀlla att tillgÄngar inte Àr redovisade till ett för högt vÀrde. Rekommendationen trÀdde i kraft den 1 januari 2002. Avgivna Ärsredovisningar för 2002 Àr dÀrmed första gÄngen rekommendationen mÄste tillÀmpas. RR 17 Àr en översÀttning av en internationell standard, i detta fall IAS 36, vilken publicerades i juni 1998 av dÄvarande IASC (International Accounting Standards Committee).