Sammanfattning Denna uppsats behandlar ämnet hållbar turism, med hotellkedjan Scandics hållbarhetsarbete i fokus. Uppsatsen syftar även till att ta reda på om detta arbete marknadsförs samt hur kunderna uppfattar arbetet. Studien har genomförts i Karlstad och har därför fokuserats på de tre Scandic hotellen. Jag har studerat litteratur för att få en inblick i ämnet hållbar turism samt marknadsföring. En kvalitativ metod har använts genom att jag genomfört intervjuer med representanter för Scandics tre hotell i Karlstad. Jag har intervjuat hotellchefen för Scandic Klarälven samt Scandic Winn, Driftansvarige för Scandic City samt miljöansvarige för de tre hotellen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka företaget Globalens marknadsorientering och ta reda på hur marknadsorientering fungerar i denna typ av företag. Företaget drivs som ideell förening och saknar vinstintresse, vilket gör att spelreglerna är annorlunda i jämförelse med andra företag. Genom att undersöka företagets grad av marknadsorientering svarar den även på frågan Hur de skulle kunna bli mer marknadsorienterade. Då uppsatsen delvis är skapad på förfrågan från företaget undersöker den även om ökad marknadsorientering skulle underlätta för deras eventuella expansion.Som teoretisk referensram användes främst Kohli, Jaworski och Kumars forskning på området, då den anses som ledande inom ämnet mätning av marknadsorientering. Detta kompletterades med Jobber och Fahys faktorer som påvisar skillnaderna mellan marknadsorientering och produktorientering.

Syftet med denna studie är att beskriva hur ett företag kan skapa konkurrensfördelar genom en varumärkesutvidgning. Studien baserar sig på fallföretaget Nationalencyklopedin AB. Vi avser att identifiera intern kompetens och resurser och därigenom klargöra vilka styrkor som finns i det befintliga varumärket och som med fördel kan byggas in i den nya produkten. Studien avser även att undersöka om NE AB bör använda sig av en varumärkesutvidgning vid lanseringen av deras nya läromedelsprodukt eller om de bör introducera ett nytt varumärke. Med hjälp av teoretiska och empiriska ramar undersöker vi hur NE AB kan använda sig av dess nuvarande styrkor inom varumärket, konkurrensstrategierna samt kärnkompetensen ? vid introduktionen av en ny digital läromedelsprodukt.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka hur ett företags utbud av egenmärkta varor påverkar företagets image, samt imagens överensstämmelse med företagets profil. Vi vill i vår undersökning gå djupare in på om kunderna upplever att kedjornas EMV ger dem ett mervärde, vilken image kunderna förknippar med livsmedelskedjorna och deras egenmärkta varor, samt om det finns ett gap mellan den faktiska imagen och företagets profil. Metod: För att lättare kunna applicera våra teorier har vi valt att arbeta med två fallföretag, och då ICA och Coop är två av de största aktörerna på livsmedelsmarknaden valdes just dess två företag. Vår uppfattning är att det är lättare att se tydliga mönster i konsumtion och beteende om man studerar två företag som har stor kundmedvetenhet, vilket vi anser att ICA och Coop har. De empiriska studierna består av en kvantitativ enkätundersökning med 50 slumpmässigt utvalda respondenter, samt två kvalitativa intervjuer med EMV- ansvariga på ICA och Coop.

Marknadsföring är ett omfattande begrepp som innefattar mycket mer än bara reklam och försäljning. I praktiken är kommunikationen med interna och externa aktörer en oerhört viktig del i marknadsföringsarbetet. Kommunikation mellan företagets ledning och anställda är viktig så att företagets vision genomsyrar hela verksamheten. Olika enheter/avdelningar bör kommunicera med varandra så att samtliga är bekanta med hela företagets produktutbud. Det är även viktigt att företaget når ut med sitt budskap till sina externa aktörer om hur de vill bli uppfattade.

Med den ökande globaliseringen måste företag ständigt förbättra sig gentemot sina konkurrenter för att överleva på marknaden. Kundernas ökade krav och den accelererande teknikutvecklingen ställer enorma krav på att förbättringstakten på företag är hög. Idag räcker det inte med att leva på gamla meriter, vad som var rätt igår kan vara fel imorgon. Saab Bofors Dynamics är ett företag i ständig förändring. Med en ökande internationell marknad ökar även kraven på att leverera produkter i rätt tid.

Titel:Företags och konsumenters motiv och förväntningar kring att engagera sig i lojalitetsprogram. Författare :Malin Börsbo och Sara Lindskog Handledare: Johan Anselmsson Problem: I litteraturen kring relationsmarknadsföring och lojalitetsprogram, eller kundklubbar som det också kallas, är företagsperspektivet idag det dominerande. Den bild som finns av kunderna är inte underbyggd av några empiriska undersökningar speciellt inriktade på kundklubbar. Ett ren-odlat kundperspektiv saknas alltså. Det behövs därför utökad kunskap om konsumenters motiv och förväntningar kring att engagera sig i dessa klubbar.

SyfteVi vill undersöka om och beskriva hur Human Resource Management kan bidra till minskad personalomsättning inom franchisedrivna fastighetsmäklarorganisationer. Huvudfrågor:Hur upplever anställda och före detta anställda fastighetsmäklare att personalomsättning påverkar branschen och deras arbetssituation?Hur skulle en mer omfattande organisationsstyrning med inriktning på HRM kunna minska personalomsättning inom fastighetsmäklarorganisationer styrda enligt franchisestruktur?MetodI arbetet hålls ett Hermeneutiskt synsätt. Ämnet personalomsättning och dess orsaker har tidigare behandlats i uppsatser som berör fastighetsmäklarbranschen och vi ser vårt arbete som en vidareutveckling i denna fråga. För att få en uppfattning om hur medarbetare ser på ledarskap och personalomsättning, används den kvalitativa intervjumetoden.Resultat & SlutsatsDe svar som framkom av intervjuerna med anställda och före detta anställda, visar att det finns en stark oro för personalomsättningen inom fastighetsmäklarbranschen. Detta påverkar anställda mäklares redan höga arbetsbelastning.

Åland är en ö vars invånare har utvecklat ett speciellt köpbeteende, som innebär att de åker utanför Åland för att shoppa kläder. Detta för att utbudet på Åland idag är smalt med endast ett fåtal butiker. Avsikten med vår uppsatts är att undersöka och analysera möjligheten att öppna en lönsam Gina Tricot butik på Åland. Det företag vi valt att se närmare på är Gina Tricot som är ett svenskt konfektionsföretag som startades 1997 med syftet att erbjuda bra mode till bra pris. Vi har utvecklat en etableringsplan utifrån Gina Tricots affärskoncept.

Varje land har i grund och botten starka familjekulturer. Kulturen förföljer oss överallt. Dendefinieras som tankar, känslor, handlingar och produkter. Kulturen bygger på gamlatraditioner, seder, normer och värderingar. Chefer har mest inflytande i hur en företagskulturska se ut i ett företag.

Shopping har idag blivit ett fritidsnöje bland konsumenterna och när konsumenterna går till olika shoppingcentrum är det lika viktigt med en bra upplevelse som med själva handlandet. Det läggs ned mycket tid på att få rätt butiksmix i stadskärnan och externa köpcentrum. Under de senaste årtionden har externa köpcentrum vuxit fram och blivit en konkurrens för stadskärnan. Det är därför viktigt att stärka upplevelsen för konsumenten och locka dem till sig. Viktigt är att känna till kundernas behov och önskemål för att lyckas överleva och konkurrera mot de olika köpcentrumen.Uppsatsen har som mål att ta reda på vad det är konsumenten vill uppleva vid shoppingen, och inte själva handlandet i sig.

Marknaden för försäljning av applikationer för smartphones växer snabbt, värdet på den ökar i samma takt och i och med detta kommer även flera nya aktörer in på marknaden. Planerar man att starta en applikationsbutik och sälja applikationer till smartphones kommer det vara avgörande för kundernas användarupplevelse att hemsidan och/eller butiksapplikation har ett användargränssnitt som är logiskt upplagt, rent och översiktligt samt visuellt tilltalande. Genom att uppfylla dessa krav kan en konkurrensfördel skapas som bör leda till ökad försäljning.Det här arbetets syfte har varit att finna svar på frågan om hur man kan utforma ett användargränssnitt för en applikationsbutik så att det blir lättare att snabbt hitta applikationer efter specifika krav och vad man bör tänka på under designprocessen. Analyserna visar att det man till att börja med bör ha i åtanke, är att kategorisera innehållet på ett så tydligt sätt som möjligt genom att använda enkla begrepp och inte ha för många kategorier att välja mellan, vilket försvårar översikten för användaren. Vidare är t.ex.

De senaste åren har bankerna genomgått en hastig digital förändring och utvecklingen har inneburit stora omställningar, inte minst för bankernas privatkunder. Framväxten av flertalet nya elektroniska tjänster har inneburit stora förändringar inom finansbranschen. Privatkunder anammar dock denna nya teknik i olika takt, vilket har föranlett intresset att utföra denna studie där vi vill undersöka hur användande av självserviceteknik påverkas av olika aspekter av kundernas tekniknivå.Med detta som bakgrund genomfördes vår studie utifrån följande problemformulering: ?Hur kan svenska banker öka användandet av sina digitala banktjänster bland privatkunder?? Vi har använt oss av tidigare forskning och teorier om teknikberedskap, innovationsanammning, teknikacceptans samt tjänstemarknadsföring, och med hjälp av en kvantitativ studie undersökt hur dessa påverkar användandet av självserviceteknik, (SST) som är kärnan i denna studie.Då vi har undersökt privata bankkunder så har dessa varit grunden i vår kvantitativa undersökning där datainsamlingen skedde via en Webbenkät som besvarats av 185 respondenter. Utifrån enkätsvaren har vi gjort omfattande statistiska och deskriptiva analyser, samt grupperat olika respondenter efter olika faktorer såsom ålder, olika användarkombinationer, inställning till risk, förändring och inflytande, och liknande.

I dagens konsumentsamhälle växer hela tiden utbudet av varor och tjänster att välja mellan och därmed växer även konkurrensen mellan de olika företag som finns ute på marknaden.Utvecklingen inom direktmarknadsföringen går snabbt framåt och med framstegen inom området kommer det även fram nya sätt att nå kunderna. Individanpassade erbjudande är ett relativt nytt sätt för företagen att arbeta med i sin marknadsföring vilket gör det extra viktigt för företagen att kontrollera hur deras erbjudanden tas emot av deras kunder.Det finns många fördelar med att använda sig av personanpassad DM men självkart kan det också uppstå problem vid användandet av den här typen av erbjudanden. Ett av de främsta problemen är att det kan inkräkta den personliga integriteten hos den som mottar dem.Vår studie är en fallstudie där vi valt att inrikta oss på ICA och hur de arbetar med sin DM. Vi har valt att göra en kundundersökning med respondenter som har ICA-kort, där vi ställer frågor kring kundernas uppfattning av företagets lagring av köpbeteende och anpassade erbjudanden. Genom att göra en intervju med vår kontaktperson på företaget som har en ledande position på ICA:s marknadsavdelning, har vi fått information som hjälpt oss besvara en del av vår problemfrågeställning.Vårt syfte med studien är att undersöka och beskriva hur ICA arbetar med sin direktmarknadsföring.

Turismaktiviteter till havs har kommit att få ett ökat intresse de senaste åren, där människor har upptäckt fördelen med kryssningsfärjor som transportmedel. De erbjuder ett varierat utbud av aktiviteter och upplevelser ombord, som både privat- och affärsresenärer kan ta del av. Detta omfattar flera kundgrupper med olika behov, vilket innebär att rederierna måste uppfylla kundernas förväntningar och vad de efterfrågar. I nuläget finns det en bred konkurrens på marknaden, där de olika aktörerna försöker skapa en egen nisch genom olika marknadsföringsstrategier i syfte att skapa långsiktiga relationer.Syftet med vår studie är att utreda hur Stockholms tre största rederier, Tallink Silja AB, Viking Line AB och Birka Cruises AB, arbetar för att behålla och vårda sina befintliga resenärer, samt vilka strategier som används för att nå nya kundsegment. Vi har även utgått ifrån kundens perspektiv för att undersöka hur de förhåller sig till företagens produkter och tjänster.