I dagsläget har alla människor en sorts relation till sin bank. Relationen kan vara alltifrån sparande, lån, aktier och med mera. Produkter och tjänster mellan de olika bankerna har blivit likartade efter avregleringen år 1986. Detta har medfört att det har blivit alltmer viktigare för banker att vara konkurrenskraftiga i sina produkter och tjänster till sina Kunder. I detta fall har fler banker investerat mycket på sina resurser för att få lojala Kunder.

Bakgrund: För att uppnå kundtillfredsställelse behöver företag vara serviceinriktade och erbjuda kundanpassade tjänster. Därmed är medarbetares beteende och kompetens av stor vikt för företags lönsamhet. För att få medarbetare att utföra önskvärda prestationer måste ledningen hos dem skapa engagemang och delaktighet. Ett tillvägagångssätt är att delegera ansvar och överlåta befogenheter till dem. Ett koncept som bygger på detta är empowerment.

Syfte: Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur ett nytt företag kan påbörja sin marknadsföring i sociala medier samt bidra till innovationsspridning. Sociala medier är något som på senare tid har växt kraftigt och potentialen för företags marknadsföring är stora.Metod: Vår studie utgår från en abduktiv kvalitativ metod. Empiriska data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer som sedan har analyserats.Resultat och slutsats: Hotellindustrin i Gävle upplever idag en hård konkurrens. Flera hotell konkurrerar om samma antal Kunder som tidigare. Detta ställer stora krav på att hotellen skapar en unik upplevelse som får Kunder att återkomma.

Medvetenheten kring hållbarhet har ökat och blivit allt viktigare både för Kunder men också för samhället i stort. Därför har också vikten för företag att kommunicera sitt hållbarhetsarbete ökat. För att möta Kundernas behov bör man därför som företag veta vilka attityder till, och vilken typ av hållbarhetsarbete som Kunderna vill ha och förväntar sig. Detta är inte minst viktigt för modeföretag då branschen kännetecknas av ökad konsumtion och snabbare trender men samtidigt står inför globala och miljömässiga utmaningar. Syftet med studien är att erhålla ökad kunskap om modeKunders attityder till hållbarhet i textilbranschen generellt och Kunder till företaget Monki specifikt, samt att undersöka hur dessa Kunder vill ta till sig hållbarhetskommunikation.

I dag erbjuds självscanning hos de flesta större livsmedelskedjorna i Sverige. Tjänsten tillåter Kunderna att på ett smidigt sätt nyttja en mobil scannerenhet för att själva scanna varor direkt inne i butiken, samtidigt som varorna kan packas ner löpande i bärkassar. Processen erbjuder Kunder direkt kontroll över den reella kostnaden samtidigt som den sparar tid. Systemet fungerar dock smidigast för Kunder som handlar stora mängder livsmedel och tar hjälp av en kundvagn med monterad avlastningshållare för scannerenheten. För de Kunder som besöker butiken för att handla en mindre mängd varor som ryms i en vanlig plastkasse och inte är i behov av en stor kundvagn återfinns stora brister i systemet.

Tjänstesektorn utgör idag över 70 % av BNP i Sverige (the world bank group.org, 2005), vilket innebär att tjänster är en viktig del i Sveriges ekonomi. Dock är misslyckandegraden hög när nya tjänster skall introduceras. En tänkbar orsak till detta är att företagen inte lyckas hitta de latenta behoven deras Kunder har. Det finns tankar inom forskarvärlden att dessa skulle kunna hittas genom att involvera kunden i tjänsteutvecklingsprocessen (se till exempel Sandén 2007). I dagsläget är forskningen inom kundinvolvering vid tjänsteutveckling dock begränsad.Denna uppsats kommer att behandla kundinvolvering i tjänsteutvecklingen.

Tjänstesektorn utgör idag över 70 % av BNP i Sverige (the world bank group.org, 2005), vilket innebär att tjänster är en viktig del i Sveriges ekonomi. Dock är misslyckandegraden hög när nya tjänster skall introduceras. En tänkbar orsak till detta är att företagen inte lyckas hitta de latenta behoven deras Kunder har. Det finns tankar inom forskarvärlden att dessa skulle kunna hittas genom att involvera kunden i tjänsteutvecklingsprocessen (se till exempel Sandén 2007). I dagsläget är forskningen inom kundinvolvering vid tjänsteutveckling dock begränsad.Denna uppsats kommer att behandla kundinvolvering i tjänsteutvecklingen.

Det råder sedan 1 januari 1983 revisionsplikt för samtliga aktiebolag i Sverige vilket innebäratt en revisor ska granska hur ett företag sköter sin redovisning och förvaltning. I små företagträder kreditgivare fram som den största och mest betydelsefulla intressenten tillredovisningsinformation vilket leder till att de har stor nytta av att revision utförs. Artikel 51 iEG:s fjärde bolagsdirektivföreskriver obligatorisk revision av aktiebolags årsbokslut.Medlemsländer i EU har dock enligt samma artikel rätt att undanta vissa mindre företag frånkrav på revisionsplikt.Uppsatsens syfte är att beskriva företagsrådgivarens inställning till reviderad information vidkreditbedömning. Vi ska också beskriva betydelsen av de olika faktorer företagsrådgivarenanvänder sig av vid kreditbedömning av nya och befintliga Kunder.Studien är gjord kvantitativt med hjälp av en enkätundersökning. Enkäten skickades ut tillföretagsrådgivare för att få deras personliga inställning till våra frågor.

Syftet med uppsatsen har varit att fördjupa oss i hur teori, metod och beprövad erfarenhet kan användas vid utformandet av en reklamkampanj. Vi har använt de kunskaper vi fick till att sammanställa en reklamkampanj åt uppdragsgivaren Zest som är en ekologisk matbar i Karlstad. Målet med kampanjen var att visa upp deras unika utbud av mat. För att vi skulle kunna utforma en kampanj som var både visuellt attraktiv och kunde nå ut till tänkbara Kunder på bästa sätt grundades kampanjen i både teori om grafisk formgivning och dess principer. De principer vi använde inom grafisk formgivning var layout, bilder och bildkomposition samt typografi.

Problem Mobiltelefonen är i dag en kanal som företagen börjar använda sig av i sin relation till sina Kunder. I och med att tredje generationens mobiltelefoni introduceras ges ännu större möjligheter för företagen att göra detta. Inom området finns det idag inte mycket forskningsmaterial publicerats då företagen ännu inte börjat använda sig av möjligheterna på bred front. Syfte Vårt syfte är att utreda hur företag idag använder sig av mobiltelefonen som en marknadsföringskanal i sin relation till sina Kunder. Vidare försöker vi också analysera hur tredje generationens mobiltelefoni och mobilmarknadsföring kommer att påverka företagen i ett relationsmarknadsföringsperspektiv.

Det finns vissa svårigheter med marknadskommunikation inom offentlig sektor då produkten och kunden skiljer sig från den privata sektorn. För en stad kan exempelvis produkten ses som en social effekt och Kunder ses som medborgare. Samtidigt kan inte medborgarna endast ses som Kunder, då de också är delaktiga i skapandet av stadens produkt och varumärke, utan måste också betraktas som interna medarbetare. Svårigheter i marknadskommunikation inom offentlig sektor är dessutom att offentliga organisationer måste ta hänsyn till en mängd olika värden.Vi har studerat hur olika värden inom Borås Stad tar sitt uttryck i marknadskommunikationen och hur kommunikationen med medborgarna sker. Vi vill kartlägga kommunikationen för att se hur Borås Stad arbetar för att positionera sig som textilstad, i och med pågående satsningar på det textila klustret Textile Fashion Center.

Bakgrund: Internet och sociala medier är idag en naturlig del av människors vardag och företag lägger allt mer av sin marknadsföringsbudget på att synas i digitala plattformar. Sociala medier har blivit en viktig marknadsföringskanal för e-handelsföretag, vilket har visat sig innebära både möjligheter och hinder. Vidare har tidigare forskning lyft fram goda kundrelationer som en viktig komponent för företags framgång. Samtidigt som det har framkommit att det finns en skillnad mellan hur e-handlare gentemot den traditionella butikshandeln kan skapa relationer med sina Kunder, då köpare och säljare aldrig får möjlighet till att mötas ansikte-mot-ansikte.Syfte:Avsikten med denna studie är att analysera hur e-handelsföretag använder sig av sociala medier och huruvida dessa medier möjliggör för e-handlarna att skapa och utveckla kundrelationer. Syftet med studien är även att bidra med rekommendationer för hur e-handelsföretagen kan skapa och utveckla kundrelationer via sociala medier, samt att identifiera och analysera de hinder som begränsar e-handlares användning av sociala medier.Metod:Författarna för denna uppsats har valt att använda sig av en kvalitativ forskningsmetod för att generera en djupare kunskap och analys för forskningsområdet.

I transportbranschen finns behov av ett gemensamt och standardiserat mått för mätning av effektivitet och trots avancerade IT-system och moderna verktyg råder det idag avsaknad av detta. Transportföretagen behöver inte bara ta fram egna, interna mått utan också accepterade och vedertagna mått som kan användas för att kommunicera med Kunder, myndigheter och andra externa intressenter..

Idag kommer alla konsumenter i kontakt med en påse i på ett eller annat sätt, och vissabärkassar får följa med kunden hem. Förutom att bära de köpta produkterna, kan påsenvara en del utav butikens marknadsföring som en egen kanal. Som läsare av dennauppsats får du se hur påsen kan utnyttjas som en marknadsföringskanal med hjälp avolika faktorer och knep, som i sin tur kan hjälpa till att utforma just den påse du kommeratt bära i handen i morgon.Uppsatsens syfte var att beskriva hur klädbranschen använder påsen som en del avmarknadskommunikationen, och vi ville även se hur den kan påverka konsumenterna.Uppsatsen är skriven ur butikens synvinkel för att lättare kunna ge rekommendationer tillbutikerna som hjälpt oss med vår undersökning. Samtidigt kan andra butiker eller företagta till sig de tips och rekommendationer som vi ger i uppsatsen för att de ska kunnalyckas med deras påse.Uppsatsens undersökning gjordes i fyra olika delar som i slutändan bidrar till vilkaslutsatser vi fått fram. En undersökningsdel var att utefter tre butikers påsar ta reda på vadbutikscheferna anser om just deras bärkassar via intervjuer.

Vi har sett tydliga tecken på en strid mellan kreditperspektivet och marknadsperspektivet. Anledningen till den s.k. striden gällande de osäkra Kunderna anser vi vara att kreditperspektivet vanligen är riskminimerande, medan marknadsperspektivet innebär större riskbenägenhet och en vilja att skapa relationer till de flesta potentiella Kunder. Vidare ser kreditbedömningen till stor del lika ut i fallföretagen, medan kundbedömning skiljer sig åt beroende på verksamhet och geografisk spridning..