Det globala nätverket Internet växer för var dag som går och det gör även dess möjligheter. Idag omsätter den elektroniska handeln över Internet miljardbelopp och förväntas öka ytterligare de kommande åren. Allt fler företag startar upp handel över Internet i nätbutiker och intresset bland konsumenterna ökar.När elektroniska avtal sluts försvinner den fysiska kontakten och den personliga kontakten minskas. Som en följd av detta ökar behovet av en säker identifiering av Internetanvändarna. Detta är vad mitt arbete handlar om.Arbetet belyser vilka problem och möjligheter som finns för en svensk nätbutik att identifiera Kunder som besöker nätbutiken.

Syftet med denna studie var att kartlägga hur rådgivares arbetsrutiner och förhållningssätt på en lokal sparbank påverkar relationen mellan bank och kund. För att besvara syftet ställdes tre forskningsfrågor om hur rådgivare: bygger och bevarar relationer: agerar i kundrelationer för att öka lojaliteten: och hur rådgivares relationer med Kunder påverkas av arbetsgivarens krav. En fallstudie genomfördes med tre telefonintervjuer med privatmarknadschefen och två rådgivare på Tjörns Sparbank. Studiens resultat visade att rådgivare på en lokal sparbank har stor inverkan i byggandet och bevarandet av kundrelationer. Det visades sig även att rådgivare hade en stor inverkan i kundhanteringen för att öka lojaliteten, vilket är viktigt för att generera lönsamma Kunder.

I dagens samhälle där alltfler köpcentrum byggs och där konkurrensen mellan dem ökar är det av stor betydelse att kunna erbjuda sina Kunder något de inte hade förväntat sig för att på så sätt sticka ut ur mängden och bli Kundernas självklara val. Ett sätt kan vara att underlätta deras shopping och det är just detta som denna kandidatuppsats kommer att handla om: ?Hur köpcentrum kan underlätta Kundernas shopping - En fallstudie på Baronen Köpcentrum?. Syftet är att se vad köpcentrum i allmänhet och Baronen Köpcentrum i synnerhet kan göra för att få Kunderna att stanna kvar längre i köpcentrumet genom att underlätta deras shopping.Vi har studerat den forskning som råder inom området samt att vi valt att genom ett kvalitativt tillvägagångssätt samla in data till vår uppsats. Valet av en kvalitativ ansats var självklart då avsikten var att ge våra intervjuobjekt möjlighet att uttrycka sig fritt inom området samt spegla sin syn på det hela.

Ryanair är ett av de största europeiska flygbolagen och genomsyras av en tydlig kostnadsmedvetenhet för att kunna erbjuda sina Kunder flygresor till lägsta möjliga pris. Vi ville undersöka vilken inverkan detta förhållningssätt hade på kundbeteendet och huruvida Kunderna påverkades av de valmöjligheter de har under bokningsprocessen. Vi ville även undersöka hur resenärerna upplevde tjänstekvaliteten hos företaget. För att undersöka detta har vi gjort en kvantitativ studie bland Ryanairs resenärer på Skavsta flygplats i Nyköping.Till grund för våra empiriska resultat har vi utgått från bokningssystemet och använt den som bas för utformningen av enkäten, för att kunna svara på vårt syfte och våra frågeställningar.I slutsatsen har vi kunnat konstatera att Ryanairs resenärer försöker att undvika extraavgifter och att en del kundgrupper är mer medvetna än andra och gör fler ansträngningar för att kunna resa billigt. Vi fann stöd för att det viktigaste var att flyget landade i tid vilket påvisar att Ryanair erbjuder sina Kunder god tjänstekvalitet..

Problem Vi ämnar utreda om det finns ett samband mellan butikslojalitet och EMV-lojalitet. Vi studerar befintliga märkes- och butikslojalitetsteorier för att genom dessa skapa en för vårt syfte relevant modell. Syfte Vårt syfte med uppsatsen är att utreda huruvida ett samband finns mellan butikslojalitet och EMV-lojalitet på den svenska dagligvarumarknaden. Metod Arbetet är av induktiv karaktär och bygger på en explorativ studie av lojalitetsaspekter inom dagligvarubranschen. Metoden i uppsatsen är uppdelad i två huvudsteg: övergripande och handgripligt tillvägagångssätt.

Syftet med uppsatsen är att undersöka ett urval av Exceed Stockholms befintliga kundstock utifrån företagets nuvarande sätt att segmentera, för att på så vis kunna lägga fram ett förslagpå ett segmenteringsunderlag för framtida arbete. Teorin kommer att baseras på modeller och teoribildningar inom segmentering som berör områdena angreppssätt vid genomförande av segmenteringsanalyser, hur och varför företag segmenterar samt en redogörelse av de segmenteringsvariabler som undersöks. Segmenteringsvariablerna som undersöks är ålder, kön, inkomst och adress. Teorin i den här uppsatsen har valts i ändamål att motivera varför de undersökta variablerna är av relevans och intresse för undersökningen och således även för Exceed. Ett 10 procentigt urval av Exceed Stockholms kundstock valdes slumpmässigt ut och resulterade i 558 Kunder.

Denna studie syftade till att ta reda på hur banktjänstemän och begravningsentreprenörer upplever svåra samtal med Kunder i livskris. Livskrisen kan vara omvälvande och traumatisk för kunden och detta leder till en anspänning i samtalet, den inledande delen utav studien fokuserar kring empati och beslutsfattande. De yrkesverksammas upplevelse vidrörde frågeställningarna gällande hur Kunderna upplevdes ta beslut, hanterande utav samtalet och allmän upplevelse utav samtalen. Åtta intervjuer utfördes med yrkesverksamma angående dessa frågeställningar. Intervjuerna tematiserades genom meningskoncentrering, som slutligen resulterade i sex kategorier.

Skellefteå Kraft erbjuder såväl elektricitet som bredband till sina Kunder. Medan elkonsumtionen är relativt konstant ökar antalet anslutna till Skellefteå Krafts bredband stadigt. Samtidigt som antalet anslutna Kunder ökar stiger även Kundernas förväntningar på vad bredbandet kan erbjuda. Det som för några år sedan ansågs vara en omöjlighet är idag verklighet och vi använder Internet i allt större utsträckning i vårt dagliga liv. För att kunna leva upp till Kundernas förväntningar krävs att Skellefteå Kraft underhåller sitt bredbandsnät och uppgraderar utrustningen kontinuerligt.

Den här uppsatsen är en fallstudie på hur man utvecklar ett gränssnitt för mobila applikationer inom e-handel. Framtagandet av data bestod av en enkätundersökning som innefattade 149 stycken respondenter och analyserades med hjälp av en egen designmetod.Med den snabba utvecklingen av teknik vi har idag, är e-handel och mobila applikationer effektiva verktyg och metoder som ofta används av företag.Gränssnitt för ett företags webbsida och mobila applikation är en viktig faktor. Det finns en chans att gränssnitt underskattas av företag och det är en av anledningarna till att många Kunder ofta handlar av andra företag på grund av förtroende hos företaget minskar, medan ett bra och användbart gränssnitt kan bidra till att Kunder återkommer till ett företag.Den här uppsatsen kan fungera som ett hjälpmedel för företag som skapa en mobilapplikation och fördjupar sig på faktorer som är kritiska när man skapar ett gränssnitt för en mobil applikation inom e-handel. För att utveckla ett bra gränssnitt, tas två generella behov fram som användare har på en mobil e-handelsapplikation och hur informationen ska presenteras..

Problemet som denna uppsats behandlar är vilka faktorer som är av betydelse för stora svenska elhandelsbolag idag, när det gäller kundnöjdhet.När man talar om elbolag idag, är det missnöjda Kunder som oftast blir det främsta samtalsämnet. Allt fler elKunder tycker att det fifflas för mycket med betalfakturor och att elbolagens service fungerar dåligt.Efter avregleringen av elmarknaden 1996, har allt fler mindre elbolag försökt bryta sig in på elmarknaden för att konkurrera med de stora elbolagen, som innan avregleringen hade monopol över eldistributionen. I och med avregleringen, utsattes marknaden för hård konkurrens och Kundernas krav på service ökade. Dagens Kunder har blivit allt mer medvetna om att det finns fler elbolag att välja bland, än bara de tre gamla monopol företagen, Vattenfall, Sydkraft och Fortum.Någonstans på vägen, efter avregleringen, har det dock gått utför för el-jättarna. Allt fler undersökningar har visat att fler och fler av deras Kunder känner missnöje och har blivit illojala till sitt elbolag.

Bakgrund: I och med den rådande lågkonjunkturen har konsumenter i allmänhet blivit alltmer prismedvetna och konkurrensen inom försäkringsbranschen har hårdnat mer och mer. Det har dessutom visat sig att såväl privatKunder som företagsKunder har blivit alltmer missnöjda med försäkringsbolag och är inte lika lojala som för några år sedan. Syfte: Syftet är att utreda vad kundlojalitet bygger på för att därefter utarbeta förslag på åtgärder så att befintliga kundrelationer kan bli mer långvariga och Kunderna mer lojala hos företag inom försäkringsbranschen. Genomförande: För att uppfylla syftet har data samlats in dels genom intervjuer med anställda på vårt fallföretag, If Skadeförsäkring i Norge, och dels genom en enkätundersökning gjord på företagets Kunder. I det här fallet småföretagsKunder.

Syftet med denna studie är utreda hur en ökad centralisering av Komatsu Forests reservdelslogistik kan bidra till minskad kapitalbindning samt ge större möjligheter till flexibilitet och kundanpassning i den fysiska distributionen.Idag distribuerar Komatsu Forest reservdelar från sitt centrallager till 21 stycken olika servicedepåer som drivs av dotterbolaget Komatsu Forest Sweden och som har till uppgift att leverera till alla Kunder på den svenska marknaden. Servicedepåerna lagerhåller produkter där historiska data skall styra vilken mängd artiklar som skall finnas tillgängliga. Problemet idag är att de förväntade lagervolymerna inte överensstämmer med de faktiska och företaget erhåller därför extra kostnader för lagerhållning, lagerföring, transporter samt administration.Studiens teori bygger på en bearbetning av Mats Abrahamssons drivkraftmodell och empiriska data grundar sig på en enkätundersökning där ett urval ur Komatsu Forest Swedens kundpopulation fått möjligheten att delta. Enkätens frågor fokuserar på åsikter kring köpbeteenden, attityder, pris och tillgänglighet. Enkäten skickades ut via ett webbaserat system med en svarsfrekvens på cirka 35 %.

Problemet som denna uppsats behandlar är vilka faktorer som är av betydelse för stora svenska elhandelsbolag idag, när det gäller kundnöjdhet.När man talar om elbolag idag, är det missnöjda Kunder som oftast blir det främsta samtalsämnet. Allt fler elKunder tycker att det fifflas för mycket med betalfakturor och att elbolagens service fungerar dåligt.Efter avregleringen av elmarknaden 1996, har allt fler mindre elbolag försökt bryta sig in på elmarknaden för att konkurrera med de stora elbolagen, som innan avregleringen hade monopol över eldistributionen. I och med avregleringen, utsattes marknaden för hård konkurrens och Kundernas krav på service ökade. Dagens Kunder har blivit allt mer medvetna om att det finns fler elbolag att välja bland, än bara de tre gamla monopol företagen, Vattenfall, Sydkraft och Fortum.Någonstans på vägen, efter avregleringen, har det dock gått utför för el-jättarna. Allt fler undersökningar har visat att fler och fler av deras Kunder känner missnöje och har blivit illojala till sitt elbolag.

Sedan Västerås byggde Sveriges första fjärrkylnät 1992 har fler och fler städer följt med. I Stockholm finns nu världens största fjärrkylnät som fortfarande byggs ut. Fjärrkylan sprider sig norrut och Umeå byggde fjärrkyla år 2000. I Luleå centrum började fjärrkyla levereras 2006, baserat på frikyla. I Luleå finns det potentiella kylKunder som ligger utanför centrum där kylnätet inte kommer att nå inom en överskådlig framtid.

Teorier inom relationsmarknadsföring har talat om hur företag kan vinna konkurrensfördelar genom att erbjuda kunden ett totalt serviceerbjudande, där kunden och dennes behov står i centrum. Teorierna beskriver vidare humankapital som den viktigaste resursen och talar i anslutning till detta om utbildning, befogenheter och god kommunikation med ledning. För en mindre aktör på detaljhandelsmarknaden krävs nya vägar att differentiera sig när större, väletablerade kedjor erbjuder likartade sortiment till liknande priser. Parfymeri L är ett familjeföretag med butiker i fem svenska städer som säljer selektiv kosmetik. De satsar på att erbjuda personlig service och uppger att personalen är den viktigaste resursen för ett företag i deras position.