Syfte ? Studiens syfte är att öka kunskapen om hur fordonstillverkares affärsmodeller påverkas vid förändring av statliga regelverk genom att studera ett framtida införande av HCT i Sverige. HCT, High Capacity Transports, är ett samlingsnamn för lastbilar som är tyngre och/eller längre än vad gällande lagstiftning tillåter. Regelförändringen övervägs för att sänka kostnader och miljöpåverkan. Metod ? Arbetet har genomförts i form av en case-studie.

Utvecklingen inom IT har traditionellt varit snabb, så har det även varit när fenomenet molnbaserade tjänster växt fram. De molnbaserade IT-tjänsterna har under kort tid gått från att det har spekulerats om deras användning till att nu vara på allas läppar och något som börjar införas i många verksamheter. Tjänsteleverantörer vill vara snabba in på marknaden och sälja molnbaserade lösningar samtidigt som verksamheter är intresserade av att få ta del av dessa lösningar. En skillnad med de molnbaserade IT-tjänsterna är att de baserar sig på en helt ny distributionsmodell för IT. Skillnaden ligger i att det är tjänsteleverantören som ansvarar för hela IT-systemets livscykel och kunden endast betalar baserat på verkligt nyttjande av tjänsten.

Hur hanteras genus i modebranschens marknadsföring? De senaste åren har det funnits en påtaglig strävan mot ett mer genusmedvetet, jämlikt och jämställt samhälle. Vissa forskare menar att de har märkt en ökad sexualisering av utbudet i media och att medierna spelar stor roll för hur samhället definierar kvinnligt och manligt. Ökar den könsstereotypiska reklamen eller är det vi som blivit mer kritiskt tänkande? Syftet med denna uppsats var att undersöka hur modeföretag gestaltar genus i sin marknadsföring samt hur företag kan arbeta med att motverka könsstereotypisk reklam.

Varför ser både din kropp och tröjan som du hittade i butiken annorlunda ut iprovrummet? Belysning i provrum är ett återkommande problem.Belysningsbranschens blomstrande framfart borde ha löst denna angelägenhet förflera år sedan. I denna studie utreds problematiken ur tre olika intressenterssynvinklar för att kunna redogöra för rekommendationer som behandlarbelysningen i provrum. Följande frågeställningar formulerades:1. Vilka kriterier definierar god belysning i provrum?2.

Konsumtionen i dagens samhälle ökar och konkurrensen mellan butikerna är idag hårdare än någonsin. För en mindre butik kan det bli en avgörande faktor att särskilja sig i den befintliga marknaden genom att förstå kunders behov samt erbjuda positivt utmärkande kundservice för att få en god möjlighet till en långsiktig och lönsam framtid. Denna rapport behandlar kundservice med fokus på det personliga kundmötet i mindre butiker som är fristående och inte ingår i en butikskedja och verkar på en lättöverskådlig yta, då vår utgångspunkt är att dessa möjligtvis hanterar kundservice på ett annat sätt än exempelvis större ledande butikskedjor i Sverige. Syftet med rapporten är att utröna vilka förväntningar kunder har gällande kundservice i mindre butiker för att sedan jämföra med butikschefer samt butiksmedarbetare vad som enligt dem karaktäriserar bra kundservice. Rapporten har även för avsikt att jämföra genomförda intervjuerna med utvalda och relevanta teorier inom området för kundservice och bemötande.

Kunder som beter sig illa i kundmo?tet sta?ller till problem fo?r ba?de andra kunder och fo?r na?ringsidkare. Detta kan resultera i fo?rlorade inkomster, pa?verkan pa? andra kunder och att fo?retagets ansta?llda drabbas av ba?de psykisk och fysisk oha?lsa. Fra?n fo?retagens sida kra?vs en balansga?ng mellan att sa?tta upp gra?nser fo?r vad som inte a?r accepterat beteende och att fo?rso?ka tillfredssta?lla sina kunder fo?r att uppna? kundno?jdhet som leder till a?terkommande beso?k.

Ett tjänstevarumärke är uppbyggt av flera olika komponenter och det är inte bara tjänsten i sig som räknas till varumärket. Det är hur kunderna uppfattar vad företaget säger att de erbjuder, hur andra människor ser på varumärket, samt hur väl företaget tar sig an sitt tjänsteutförande som bidrar till kundernas syn och uppfattning om ett tjänstevarumärke. Det gör att ett tjänstevarumärke är mer komplext än ett produktvarumärke. Kunders upplevelser i samband med en tjänst påverkas av vilken syn de har på tjänstevarumärket, samtidigt som värdet i tjänstevarumärkets påverkas av kundens uppfattning gällande sin egen upplevelse. Trots att forskning visar på att ett tjänstevarumärkes komplexa natur gör att det finns mer risker relaterat till att repositionera tjänstevarumärken, finns det inga tidigare studier som specifikt har inriktat sig emot repositionering av tjänstevarumärken.

Detta examensarbete omfattar 15 högskolepoäng och skrivs på Mälardalens Högskola i Eskilstuna med inriktning produktdesign ? industriell design. Arbetet genomfördes under vårterminen, april till juni 2014 där en grupp på två personer utvecklade ett trappräcke på Lundbergs produkter AB i Nyköping. Lundbergs tog kontakt med gruppen innan start och presenterade fyra stycken uppdrag. Uppdraget var att utveckla Ekerö räcke i metall, där målet var att få räcket monterbart i trappor och gruppen blev tilldelad en kravspecifikation på vad företaget förväntade sig utav slutprodukten.På grund av den stora säkerhetsfrågan hos ett trappräcke behövdes en analys på problemet och de krav som ställdes på produkten.

Service är ett svårdefinierat ord och upplevs på olika sätt beroende på situation och person. Service kan också yttra sig, och erbjudas på olika sätt beroende på organisation. Tanken med uppsatsen var att undersöka hur service genom personlig kontakt upplevs i en offentlig organisation, där service kanske inte direkt förknippas med just den organisationen, nämligen Skatteverket. Undersökningen genomfördes på Skatteverkets lokalkontor på Södermalm i Stockholm under våren 2004. Större delen av materialet samlades in på plats genom enkäter, som besökarna besvarade.

Marknaden för köpcentrer har i många år ökat och en rad olika handelsplatser etablerar sigrunt om i landet. Konkurrensen mellan de olika affärshusen är stor vilket har gjort det viktigtatt sticka ut i mängden. Historien visar att många handelsplatser och köpcentrer är väldigt likavarandra i upplägg och utformning, vilket gör konkurrensen ännu mer påtaglig. Kritikermenar att även marknadskommunikationen har varit likvärdig mellan olika köpcentrer ochenligt konsumenternas mening är den bristfällig. En del menar att det krävs en förbättring i sinmarknadskommunikation med konsumenterna för att skapa positiva känslor till respektiveköpcenter.

Förändringar i företags verksamhet och i omvärlden har lett till att det blir allt viktigare för företag att fokusera på och vårda sina kundrelationer. Det är därför av stor betydelse att företag satsar på ?rätt? kunder, det vill säga de kunder som är lönsamma för företaget. Problem som kan uppkomma om företag inte är medvetna om kundernas värde är att resurser kan missallokeras och för mycket pengar kan läggas på olönsamma kunder. Trots detta är det i dagsläget många företag som inte beräknar sina kunders lönsamhet.

Sammanfattning Titel: Dagens agenda: Nöjd kund Fastighetsföretags syn och arbetssätt för att få nöjda hyresgäster i Malmös bostadsområden. Författare: Stina Pettersson & Isabella Gadde Avdelning: Teknik och Samhälle vid Malmö Högskola Handledare: Peter Hansson & Sarah Jaxell Syfte: Syftet med rapporten är att göra en undersökning av hur fastighetsföretag arbetar med service i centrala Malmö samt i Malmös ytterområden som Fosie, Hermodsdahl, Holma, Södervärn och Bellevuegården. Vi vill få fram om fastighetsföretag arbetar med service på olika sätt i olika områden, inre samt yttre områden. Vi vill få reda på hur fastighetsföretag skapar trivsel för deras bostadsgäster i inner- och ytterområden i Malmö. På så sätt försöker vi skapa en helhetsbild av hur man arbetar med service och kundrelationer i inre och yttre bostadsområden i Malmö. De tre frågeställningarna lyder: - Hur arbetar fastighetsföretag för att få nöjdare kunder? - Vilken inställning har fastighetsföretag till att skapa trivsel och nöjda kunder? - Skiljer sig fastighetsföretagens arbetsinsats för att skapa nöjda kunder i olika bostadsområden? Metod: De tre frågeställningarna har undersökts med hjälp av kvalitativ forskningsmetod.

Detta examensarbete är utfört på uppdrag av Scania IT i Södertälje och utgör sista delen av civilingenjörsprogrammet Innovation, Produktion och Logistik vid Mälardalens Högskola i Eskilstuna.Scania IT genomgår i nuläget en stor förändring i arbetssätt och struktur med målet att bli en mer flödeseffektiv IT-verksamhet. För att detta ska lyckas krävs det att Management tydligt styr verksamheten mot detta mål samt att alla involverade stöder denna verksamhetsstrategi. Syftet med omorganiseringen är att man snabbare och effektivare ska möta kundens krav. Det problem som Scania IT upplever idag är för låg leveranssäkerhet eftersom rätt funktionalitet inte levereras i rätt tid till rätt kostnad. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur Management inom Scania IT ska agera i en flödeseffektiv IT-verksamhet samt hur de kan skapa förutsättningar så att team kan bidra till flödeseffektivitet.

Bakgrund: De allt högre förväntningarna på leverantörer från kunderna när det gäller service har tvingat leverantörer att uppnå de krav som ställs på dem. Förändringar av kunders förväntningar på service har bidragit till att konkurrensen mellan många leverantörer blivit hårdare. För att en leverantör ska få leverera krävs det att kundens krav på leveransservice uppfylls. Dagligvarubranschen har genomgått stora förändringar. Den största förändringen skedde under 1960-talet när de flesta småbutikerna försvann och ersattes av större dagligvarubutiker med större sortiment.

Att ha en låg returtemperatur och hög avkylning av fjärrvärmevatten är något fjärrvärmebolagen ständigt eftersträvar. Lägre nättemperaturer är fördelaktigt både vad gäller effektivitet och ekonomi, eftersom exempelvis distributionsförluster och pumpkraft minskar. Storleken på avkylningen påverkas av flera faktorer, både i distributionsnätet och i kundanläggningarna. På uppdrag av Kils Energi AB (KEAB) har detta arbete syftat till att undersöka hur avkylningen kan förbättras i Kils fjärrvärmenät, och då varit inriktat på i vilken grad kundanläggningarna påverkar avkylningen. Genom att använda en metod kallad överkonsumtionsprincipen har det identifierats vilka kundanläggningar som höjer returtemperaturen i högst grad under olika perioder år 2012. Principen beskriver hur mycket extra vattenvolym som förbrukas jämfört med vad det borde om avkylningsmålet uppnås.