Begreppet kundlojalitet förknippas oftast med att ett företag har skaffat sig återköpare. En återköpare kan fås på många olika sätt. I uppsatsen behandlas fem kategorier som alla har gemensamt att de leder till just återköp från Kunden. Dessa är Bytesbarriärer, Kundlojalitetsprogram, Informationssamlande om Kunden, Samarbete med Kunden samt Villkorslöst bemötande av Kundens krav. Författaren har konstruerat en bild av hur kategorierna teoretiskt påverkar varandra.

Med en ständig ökning av konkurrens mellan företagen blir den personliga relationen med Kunden allt viktigare. Produktens funktion står inte längre i centrum då den har ersatts av idén kring varan. Kunderna söker ett högre värde i produkten och företagen måste sträva efter att tillfredsställa och beröra Kundens emotioner för att framstå som attraktiv. Idag talas det därför mycket om emotionell marknadsföring. Detta arbete ligger till grund för att få en förståelse i hur emotioner styrs via reklam och hur en etisk ståndpunkt påverkar Kunden.

Konsumenten är idag inte en rationell individ i lika stor utsträckning som tidigare. I dagens postmoderna kunskapssamhälle söker Kunden en emotionell upplevelse kring en produkt och vill uppleva en spänning i sitt konsumerande.Idag fokuserar företag främst kring synliga intryck i sin kommunikation mot Kunden, men att rikta sig till människans samtliga sinnesintryck - syn, ljud, känsel, smak och lukt - är idag av större betydelse. Genom att Kunden på så sätt påverkas på ett djupare plan finns det möjligheter för företag att stärka dess varumärke i Kundens medvetande.Strategisk marknadsföring kring Kundens fem sinnesintryck benämns med Brand Sense. Detta begrepp är relativt nytt inom marknadsföringen - säväl teoretiskt som praktiskt. Syftet med vår uppsats är att undersöka om företag på den svenska marknaden beaktar tillämpandet av Brand Sense..

Syfte: Att nå förståelse för relationen mellan en byrå och en kund genom att analysera föreställningen om marknadsföring och reklam som något kreativt, samt beslutsfattande och makt i den kreativa processen.Frågeställningar: Vilken roll spelar föreställningen om marknadsföring och reklam som något kreativt i relationen mellan marknadsavdelning och reklambyrå, framförallt gällande beslut fattade i kreativa processer? Vari ligger makten över de kreativa besluten, och hur gestaltas den?Metod: Kvalitativ, tolkande metod baserad på intervjuer och autoetnografiSlutsats: Vi har funnit att föreställningen om reklambyråer som kreativa spelar stor roll i relation till Kunden. Framförallt relaterat till vad vi valt att kalla kreativt kapital. Detta fungerar som ett sätt för byrån att erövra status och anseende på fältet, och samtidigt bygga tillit och legitimitet hos Kunden. Vi har även funnit att den formella makten ligger hos Kunden, men byrån sitter på en inte oansenlig indirekt makt genom att välja vad som presenteras för Kunden.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Kunden som marknadsförare: en ny modell Ämne/Kurs: Magisteruppsats, FEKP01, 15 ECT Seminariedatum: 2008-01-24 Författare: Alexandra Wahlqvist, Caroline Wallin och Niclas Wejrot Handledare: Gösta Wijk Nyckelord: traditionell marknadsföring, marknadskommunikation, medier, word-of-mouth Syfte: Givet de nya teknologiska utvecklingarna i media ämnar vi undersöka hur marknadsföring och marknadskommunikation har förändrats. Vi åsyftar att utveckla begrepp/modeller som gör det möjligt att bättre förstå fenomenet Kunden som marknadsförare samt att relatera detta till traditionella marknadsföringsteorier. Metod: Vår uppsats är av explorativ art baserad på kvalitativa samt kvantitativa empiriska data hämtade från intervjuer och enkätundersökningar. Teoretisk referensram: Denna uppsats är baserad på teorier om marknadsföring, marknadskommunikation samt media. Slutsats: Företagen är medvetna om att word-of-mouth är ett effektivt sätt att marknadsföra men det är inte många som använder det som en uttalad strategi, vilket vi i vår uppsats kommer fram till är möjligt.

SyfteUppsatsens syfte är att beskriva och analysera hur små och medelstora klädföretag med försäljning från fysiska butiker som kärnverksamhet kan arbeta med de sociala medierna för att få sin marknadsföring att nå ut till Kunden på bästa möjliga sätt och se om det finns några mönster när det kommer till planeringen före, under och efter arbetet. Till detta syfte har jag arbetat mot tre frågor:? Hur når ett företag ut till Kunden på bästa sätt på de sociala medierna?? Hur uppmärksammas företaget av Kunden på bästa möjliga sätt?? Utvärderas resultatet av de aktiviteter som sker på de sociala medierna?MetodFör att komma mer på djupet inom ämnet har jag valt att anta en kvalitativ forskningsmetod som kommit att anta en abduktiv ansats. Det empiriska material jag samlat för arbetet är från sex respondenter från fem företag som alla är insatta och har betydande roller i det jag valt att studera. Tre av dessa har jag intervjuat ansikte mot ansikte och de två andra har jag intervjuat via telefon.

Marknadsföringsprogrammet vid Linnéuniversitetet, Vårterminen 2012Uppsatsens titel: Att beröra Kunden genom dess sinnen inom B2B - En fallstudie om sinnesmarknadsföring inom företagsrelationerÄmne: Företagsekonomi III, Kandidatuppsats 15 hpFörfattare: Sandra Kartberg, Emilia Klappe och Yeliz MorellHandledare: Susanne SandbergProblemformulering: Hur kan företag gå tillväga för att beröra Kunden genom dess sinnen inom B2B?Syfte: Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse kring hur företag inom B2B använder sig utav sinnesmarknadsföring för att stimulera sina kundrelationer. Genom denna studie hoppas vi även på att få en inblick i hur företag inom B2B arbetar för att stärka sina kundrelationer. Således önskar vi att kunna identifiera vilka sinnesstrategier som redan appliceras på Kunden i nuläget, medvetet såväl som omedvetet.Metod: Vår forskningsstrategi baseras på en fallstudie gällande sinnesmarknadsföring inom företagsrelationer. Vi har tillämpat en kvalitativ metod i denna uppsats där det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer.

Kundservice är en viktig faktor i dagens samhälle och har blivit ett sätt att särskilja sig från sina konkurrenter på marknaden. Personalens bemötande har en stor betydelse för om Kundens upplevelse av besöket är positivt eller negativt. Agerandet från personalens sida gentemot Kunden kan ha den avgörande rollen om Kunden väljer att komma tillbaka till butiken eller inte.Syftet med denna rapport är att se hur Kunden vill bli bemött av personalen i en modebutik. Det finns många studier som behandlar hur personalen bör bete sig mot kunderna, men få studier som förklarar hur Kunden vill bli bemött av personalen i en butik. Rapporten belyser även om det finns skillnader i hur Kunden vill bli bemött i en butik beroende på butikens prisklass.Undersökningen byggde på en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning.

I denna kandidatuppsats, med titeln Att bemöta en missnöjd kund, belyses vad som kännetecknar ett skickligt bemötande av en missnöjd kund hos ett tjänsteföretag. Undersökningen är gjord på branschnivå, med utgångspunkten att hotellbranschen är skickliga på att bemöta missnöjda kunder, baserat på dess få anmälningar hos Allmänna Reklamationsnämnden. Uppsatsens syfte är att skapa förståelse för hotells och hotellkunders föreställningar och agerande i en missnöjessituation. För att nå målet har dels intervjuer med ansvariga för kundklagomål på fyra olika hotell i Stockholm gjorts, dels har en branschgenerell enkätundersökning genomförts bland 40 respondenter som nyligen varit hotellgäster.Slutsatsen är att ett skickligt bemötande av en missnöjd kund hos ett tjänsteföretag kännetecknas av att en dialog med Kunden, i vilken beslut om lämplig kompensation tas.Vidare kännetecknas det av en minimering av alla omständigheter som gör det obekvämt och krångligt för Kunden att uttrycka missnöje när den väl har för avsikt att göra det. Av stor vikt är att få Kunden att uttrycka missnöjet i ett så tidigt skede som möjligt för att underlätta processen.

 I dagens samhälle ökar konkurrensen avsevärt, alltfler butikskedjor och stormarknader etablerar sig på marknaden och de mindre butikerna får kämpa allt hårdare för sin  överlevnad.  Studier  visar  att  34  %  av  butiker  från  den  tätortsnära  landsbygden  har försvunnit  under  de  senaste  femton  åren.  Frågan  är  då  hur  dessa  småbutiker  ska  kunna undvika butiksdöden och konkurrera med de stora jättarna?  Idag  läggs  stort  fokus  på  upplevelsen  och  butiksatmosfären  i  stort.  Genom  att  intervjua  en butikschef  och  konsumenter  och  även  observera  en  butik  har  vi  kunnat  analysera  den  inre butiksatmosfären för att se hur de fyra sinnena, hörsel, syn, känsel och doft påverkar Kunden. Genom att kombinera färger och ljus och använda sig av matchande dofter och musik kan en butik skapa en attraktiv atmosfär för Kunden. Studien har visat att konsumenten uppskattar ett samband mellan den inre atmosfären och sortimentet och visar även hur viktigt det är att inte överstimulera  Kunden.  Att  atmosfären  har  en  stor  inverkan  på  Kunden  kan  tydligt  ses  och likaså  att  det  skulle  kunna  vara  ett  konkurrensmedel  för  mindre  butiker.  Studien  har  även väckt  frågor  och  förslag  till  framtida  studier,  bekvämlighetsfaktorer  som  sittplatser  och toalettbesök    kan    vara    ett    enkelt    medel    för    att    bibehålla    kunderna    i    butiken..

De senaste årtiondena har det blivit väldigt viktigt för butikerna att på ett konkurrenskraftigt sätt ta fler av de marknadsandelar som finns tillgängliga. I form av bättre sortiment, priser, men framförallt bättre service, skapar butiker i dagens detaljisthandel en större konkurrens av en högre köpupplevelse för Kunden. Det är alltså Kundens höga efterfrågan av köpupplevelsen som utvecklar butikernas totala kvalitet. En av de faktorer som bidrar till butikens service kan vara klagomålshantering.Klagomålshantering har i dagens handel blivit en viktig del för butiken att binda till sig kunder och på detta sätt skapa en relation till Kunden. Med detta menas den totala process Kunden går igenom.

Syftet är att ta reda på hur en fastighetsmäklare ska agera, vilka tänkbara metoder och tekniker som ska användas för att uppnå höga resultat inom fastighetsförmedling. Uppsatsen har tillämpat den kvalitativa och den kvantitativa metoden för att få en bred kunskap om ämnet. Intervjuer har genomförts med fastighetsmäklare och kunder. Uppsatsen tar hänsyn till vilka teorier, metoder och tekniker en fastighetsmäklare ska använda sig av för att Kunden ska välja denne till uppdraget. Försäljningssamtalet byggs upp i fyra olika delar i form av inledning, behovsanalys, presentation och avslut.

Bakgrund: Ett problem bland många företag är att de utgår ifrån det som teknikerna har utvecklat istället för efter det som marknaden efterfrågar. Nu börjar företag inse vikten av kundernas kunskaper och ett sätt att få tillgång till dessa kunskaper är genom att involvera dem i produktutvecklingen. Syfte: Syftet med denna magisteruppsats är att beskriva hur företag kan få tillgång till kundernas kunskap vid kundinvolverad produktutveckling samt att beskriva vilka förutsättningar som bör råda för att kundinvolveringen ska fungera. Metod: Totalt har elva personer från sex företag intervjuats. Resultat: Kunskapen som företaget vill få från Kunden är framförallt kunskaper om Kundens behov, vilket fås genom att observera när Kunden använder produkten och genom att arbeta ute hos Kunden.

Syftet med uppsatsen är att se vad som förändrats i bankernas krav på utlåning vid fastighetsköp sedan nischbanker trätt in på marknaden. Med hjälp av två fiktiva par har vi sökt svaret hos Swedbank, Länsförsäkringar Bank och Försäkring, Nordea, Värmlands Provinsbank och Handelsbanken i Karlstad.Intervjuerna som utförts har skett genom öppna intervjuer och respondenterna har fått svara fritt på de ställda frågorna. De fem bankerna som undersökts står för sammanlagt 80 % av bolånemarknaden. Som utgångspunkt för undersökningen har vi studerat teorier inom bankernas relation till Kunden, konkurrens mellan bankerna och hur amorteringarna sker.Sedan nischbankernas inträde på marknaden har bankerna fått sänka sina krav på grund av konkurrens. Nischbankerna har bidragit till att storbankerna fått höja sin belåningsgrad på lån till fastigheter samt att de i vissa fall fått sänka sina krav när det gäller säkerhet för lånet.

I vårt arbete har vi valt att titta närmare på butikspersonalens klädsel. Vi har varit i kontakt med en mindre modebutik i Varberg, som uppmanar sin personal att endast klä sig utifrån butikens eget sortiment. Avsikten med vårt arbete har varit att svara på hur personalen likt en levande skyltdocka kan kommunicera butikens sortiment och påverka Kundens köpbeteende. Vi har genomfört intervjuer med både butikspersonal och butikens kunder. Butiken har fått svara på frågor som rör deras val av kläder och hur de upplever att kunder uppmärksammar vad de har på sig.