Sök:

Sökresultat:

1165 Uppsatser om Kulturpćverka - Sida 56 av 78

UPPLEVELSER AV ATT DELTA I KREATIVA AKTIVITETER F?R VUXNA PERSONER MED CANCER

Bakgrund Arbetsterapi handlar om att m?jligg?ra aktiviteter f?r personer som de vill och beh?ver g?ra, p? det s?tt de ?nskar. Meningsfulla aktiviteter leder till en k?nsla av sammanhang, h?lsa och v?lm?ende. Vid sjukdomar kan engagemanget i aktivitet minska men kreativitet kan anv?ndas som ett v?rdefullt verktyg f?r att ?ka engagemanget igen.

"Glöm inte att Àta" En studie om mÄltiden som arena för socialisation

Nyckelord: Förskola, MÄltiden, Regler, Socialisation MÄltiden pÄ förskolan Àr en social situation, likasÄ mÄltider i samhÀllet. MÄnga individer deltar i en samling som prÀglas av interaktion. Men denna situation innehÄller ocksÄ specifika regler och normer, vad som Àr accepterat vid ett matbord finns det begrÀnsningar för. Till skillnad frÄn mÄnga andra sociala situationer i samhÀllet och pÄ förskolan existerar regler som kan verka omotiverade i sitt sammanhang. MÄnga av samhÀllsmedlemmarna i Sverige har deltagit i förskolan som institution och befunnit sig under dessa regler.

Akupunktur. Patienters upplevelser av alternativ behandling med akupunktur - en kvalitativ intervjustudie.

AnvÀndandet av alternativa behandlingsmetoder, dÀribland akupunktur, ökar i mÄnga lÀnder. Enligt WHO ska varje medlemsland verka för en ökad integration mellan skolmedicin och komplementÀr- och alternativmedicin. Enligt Socialstyrelsen bör sjuksköterskor söka information och implementera ny kunskap i den skolmedicinska sjukvÄrden. Syftet var att undersöka patienters upplevelser av att ha valt och erhÄllit alternativ behandling med akupunktur för sina besvÀr. Ansatsen Àr en kvalitativ intervjustudie med narrativ metod dÀr manifest innehÄllsanalys anvÀndes för analysen.

Balanserat styrkort i primÀrvÄrden : En fallstudie om styrning med balanserat styrkort pÄ KvaLita NÀrsjukvÄrd AB

Missnöjet inom vÄrden beror frÀmst pÄ de lÄnga vÀntetiderna och bristfÀllig tillgÀnglighet till vÄrdcentralerna. FrÄgan Àr om det verkligen Àr mer resurser som Àr lösningen pÄ problemen eller om intresset istÀllet bör riktas mot de system och ramar som vÄrdpersonalen har att verka inom? Att anvÀnda ett styrmedel som fokuserar pÄ rÀtt faktorer och inte bara det ekonomiska, kan möjligtvis hjÀlpa vÄrdcentralerna att bli mer flexibla, förbÀttra tillgÀngligheten och öka kvaliteten pÄ vÄrden.I denna uppsats studeras KvaLita NÀrsjukvÄrd AB (KvaLita NSV), en privat vÄrdorganisation som driver ett antal vÄrdcentraler pÄ entreprenad Ät landstinget. KvaLita NSV:s ekonomistyrning bedrivs med ett balanserat styrkort som styrmedel. Tanken med balanserat styrkort Àr att företaget ska ses ur fler perspektiv Àn enbart det finansiella.

Kan havregrynsgr?t till frukost p?verka aptiten hos vuxna? En systematisk litteratur?versikt

Syfte: Syftet med den h?r systematiska litteratur?versikten ?r att unders?ka det befintliga vetenskapliga underlaget g?llande om havregrynsgr?t till frukost p?verkar aptiten inf?r n?stkommande m?ltid hos vuxna. Metod: I den h?r systematiska litteratur?versikten har en litteraturs?kning genomf?rts i tv? olika databaser, Scopus och PubMed. Datum f?r litteraturs?kningen var 2023-01-25. PICOTSS formulerades f?r att systematiskt inkludera relevanta artiklar.

GÄr det att som lÀrare leva som man lÀr? : -En studie av skolans förutsÀttningar att verka för den framtida miljön.

Denna uppsats bestÄr av tvÄ delstudier och syftar till att undersöka hur faktorer som pÄverkar skolans möjligheter att arbeta med frÄgor om miljö och klimathot kan förstÄs. Syftet besvaras utifrÄn delfrÄgorna 1) hur uttrycks riktlinjer kring miljö i lÀroplan och kursplaner, 2) hur förhÄller sig lÀrarna till frÄgor om miljö och miljöpolitik 3) hur kan lÀrarnas professionella förhÄllningssÀtt till undervisning kring miljö förstÄs.Materialet utgörs av dels lÀroplan och kursplaner för gymnasieskolan likvÀl som 244 enkÀtsvar frÄn lÀrare inom en variation av Àmnen. EnkÀtstudien fokuserar pÄ lÀrares professionella och privata preferenser. Studien utgÄr ifrÄn tidigare forskning inom lÀrande och miljöengagemang sÄvÀl som klimatforskning. Materialet analyseras utifrÄn begreppet ekologisk modernisering och teorin om risksamhÀllet.

ENERGIBEHOVET I EN KONTORSBYGGNAD : En studie om bela?ggningsgradens inverkan pa? energibehovet

Fo?r att mo?jliggo?ra ha?llbara och energieffektiva byggnader sta?lls det ho?ga krav pa? energibehovet i kontorsbyggnader. Inledningsvis presenteras de faktorer som pa?verkar energibehovet i byggnader fo?r att sedan o?verga? till utfo?randet av studien. Syftet med studien var att studera vilken pa?verkan som bela?ggningsgrad och antal belagda kontorsplatser har pa? energibehovet i en kontorsbyggnad i Stockholm.

VarumÀrkesprofilering : En fallstudie gjord pÄ varumÀrket Westra Wermlands Sparbank

Westra Wermlands Sparbank Àr en fristÄende Sparbank som Àr verksam i vÀstra VÀrmland med huvudkontor i Arvika. Bankens affÀrsidé bygger pÄ att vara lokala, finnas nÀra till hands för sina kunder och verka för bygden.För att kunna bedriva denna typ av enskild bankverksamhet behövs ÀndÄ en omfattande infrastruktur och produktsortiment. Att utveckla egna IT-system och exempelvis fonder Àr inte tÀnkbart dÄ detta skulle bli alldeles för dyrt. Genom ett samarbete med storbanken Swedbank löses tidigare nÀmnda problem, men samarbetet genererar i ett annat problem, nÀmligen att Swedbank inverkar pÄ Westra Wermlands Sparbanks varumÀrke och identitet.Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att fÄ en djupare förstÄelse för varumÀrkeshanteringen hos Westra Wermlands Sparbank och att undersöka de effekter som uppkommer internt och externt vid ett företagssamarbete, som exempelvis det med Swedbank. För att fÄ förstÄelse och kunskap inom Àmnet har vi fördjupat oss i teorier kring varumÀrkets funktioner, brand equity, brand identity ? brand image samt kommunikation.

Tolknings- och tillÀmpningsproblem med rÀnteavdragsbegrÀnsningsreglerna : En analys av undantagsreglerna

Den 1 januari 2009 trÀdde reglerna om begrÀnsningar i avdragsrÀtten för rÀnta pÄ internt finansierade förvÀrv av delÀgarrÀtter inom en intressegemenskap i kraft. Dessa regler benÀmns ofta som rÀnteavdragsbegrÀnsningsreglerna och Äterfinns i 24 kapitlet 10a-10e §§ inkomstskattelagen. Reglerna Àr ett avsteg frÄn den generella avdragsrÀtten för rÀnteutgifter som finns i Sverige.Syftet med lagstiftningen Àr att förhindra skatteplanering genom rÀnteupplÀgg inom intressegemenskaper, dÀr de affÀrsmÀssiga motiven Àr klart underordnade det övergripande syftet att uppnÄ skattefördelar. För att rÀnteavdragsbegrÀnsningsreglerna inte skulle fÄ en alltför generell omfattning och onödigt försvÄra affÀrsmÀssigt motiverade verksamheter införde lagstiftaren tvÄ undantagsregler, den sÄ kallade tioprocentsregeln och den sÄ kallade ventilen. Blir nÄgon av undantagsreglerna tillÀmpliga fÄr det företag som betalar rÀnta göra avdrag för denna i Sverige.Tioprocentsregeln Àr den första undantagsregeln.

Lönar sig tullager?

Norra DjurgÄrdsstaden Àr för nÀrvarande ett av Europas största stadsutvecklingsomrÄden och kommer ge rum för cirka 10 000 nya bostÀder och cirka 30 000 nya arbetsplatser. Stadsdelen prÀglas av en stark miljöprofilering och ska verka som en förebild för ett hÄllbart stadsbyggande.I början av 2013 kommer ett logistikcenter upprÀttas i Hjorthagen för att hantera transporter in till omrÄdet under byggprocessen. Syftet med logistikcentret Àr att minska trÀngsel och trafikstockningar genom en lotsfunktion samt reducera transporter i och med samlastning. Detta examensarbete har Àmnat kartlÀgga transportflödena med och utan en samordnad bygglogistiklösning samt berÀkna hur energianvÀndningen och utslÀppsmÀngderna skulle kunna förÀndras.KartlÀggning av transporterna har skett genom dokumentation av de följesedlar som byggherrarna fÄr som kvitton pÄ inkomna leveranser. Följesedlarna har dokumenterats frÄn JM:s byggande i Norra DjurgÄrdsstadens första etapp, Norra 1.

Tomma förvaltningsfastigheter i balansrÀkningen

SammanfattningSydsvenskan (2012) skriver i en artikel att Sverige Àr det land som urbaniseras snabbast i Europa vilket fÄr till effekt att befolkningen flyttar frÄn landsbygd till stÀder. Detta innebÀr att antalet invÄnare pÄ mindre orter i landet minskar vilket kan medföra att mÀngden tomma förvaltningsfastigheter ökar. HedemorabostÀder Àr exempel pÄ ett företag som tvingats skriva ned sina fastigheter till följd av tomma lokaler.Med detta som bakgrund syftar denna uppsats till att undersöka hur banker stÀller sig till att lÄna ut pengar till en förvaltningsfastighet pÄ mindre orter och om en högre risk Àr kopplat till detta. Vi har Àven undersökt om kundens relation till banken kan ha betydelse dÄ en vakans uppstÄr i en förvaltningsfastighet. Dessutom har vi studerat hur revisorer bedömer ett nedskrivningsbehov pÄ tomma förvaltningsfastigheter och vad som anses vara en bestÄende vÀrdeminskning dÄ en fastighet stÄr tom för att sedan kunna se om en viss försening kan förekomma av nedskrivning pÄ tomma förvaltningsfastigheter.Metoden som valts för denna uppsats Àr av kvalitativ art dÀr öppna individuella intervjuer har anvÀnts för att fÄ en bÀttre förstÄelse för problemet.DÄ omrÄdet vi valt att undersöka Àr relativt outforskat tar den teoretiska referensramen först upp en referensram med redovisningsprinciper, lagtext och rekommendationer som sedan följs av teori dÀr tidigare forskning och redovisningsteori presenteras som sedan kommer att anvÀndas i analysen.

Att sanktionera eller inte sanktionera : En intervjustudie om nyexaminerade la?rares fo?resta?llningar om vilka faktorer som pa?verkar deras sanktionsuto?vning

Denna studie har haft syftet att underso?ka vilka fo?resta?llningar nyexaminerade la?rare har vad ga?ller sanktioner i klassrummet och vad som pa?verkar dem i uto?vandet av sanktioner. Fra?gesta?llningarna ringar in vilka beteenden som anses oacceptabla, vilka sanktioner som la?rarna anva?nder sig av samt vad som pa?verkar la?rarna i sanktionsuto?vningen.Studien har sta?tt pa? en behavioristisk grund. Fra?mst ga?llde detta centrala begrepp, vilka var viktiga fo?r att analysera resultaten.

Drömmar om kÀrlek och sexualitet : om det heterosexuella parförhÄllandets arketyper och projektioner

Syftet med uppsatsen Àr att granska och undersöka hur förÀlskelse, kÀrlek och sexualitet i ett heterosexuellt parförhÄllande beskrivs och förklaras ur ett jungianskt perspektiv. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:- Hur uppstÄr förÀlskelse och kÀrlek ur ett jungianskt perspektiv?- Vilka arketyper inverkar pÄ en heterosexuell parrelation, och pÄ vilket sÀtt inverkar de?Jag har valt att undersöka hur kÀrlek i ett heterosexuellt förhÄllande uppstÄr ur ett jungianskt perspektiv. Jag har valt att studera, lÀsa och granska den litteratur som finns tillgÀnglig inom omrÄdet, och har utgÄtt ifrÄn ett nutida vÀsterlÀndskt perspektiv. Arbetet Àr en litteraturstudie och den litteratur som jag har anvÀnt mig av Àr sÄ modern och nutida som möjligt, och jag har i denna uppsats dÀrför valt att inte anvÀnda mig av t.ex.

?Har jÀmstÀlldhetsdebatten gÄtt för lÄngt?? : ? en analys av SVT:s inramning av jÀmstÀlldhet och feminism i debattprogram frÄn 1980-talet till 2014.

NÀr SVT i början av 2014 sÀnde programserien Fittstim ­? min kamp med frÄgestÀllningen Har feminismen spÄrat ur? orsakade detta svallvÄgor av upprörda kÀnslor i sÄ vÀl traditionella som sociala medier. MÄnga ansÄg frÄgeformuleringen problematisk, dÄ feminismens mÄl Àr jÀmstÀlldhet mellan könen och dÄ Sverige Àn i dag Àr lÄngt ifrÄn att ha uppfyllt de jÀmstÀlldhetspolitiska mÄlen som riksdagen gemensamt formulerat. Efter en Äterblick i SVT:s debatthistoria fann vi Àven liknande frÄgestÀllningar som Har jÀmstÀlldheten gÄtt för lÄngt? och Har jÀmstÀlldhetsdebatten gÄtt för lÄngt? Detta kan pÄstÄs anmÀrkningsvÀrt sett till public service-sÀndningstillstÄnd och SVT:s uppdrag att verka opartiskt, sakligt och folkbildande.Syftet har dÀrför varit att analysera inramningen av jÀmstÀlldhet och feminism i debattprogram sÀnda i SVT mellan 1980-talet till 2014, för att se vilka beskrivningar och problemformuleringar som prÀglat diskursen över tid samt hur dessa i förlÀngningen kan tÀnkas pÄverka tittarnas uppfattning och kunskaper om jÀmstÀlldhet och feminism.

Earnings Management och goodwillnedskrivningar. En studie om b?rsnoterade f?retag i Sverige under COVID-19

Bakgrund och problemdiskussion: Earnings management kan v?cka fr?gor om trov?rdighet i den finansiella rapporteringen d? problematiken ligger i m?jligheten att vilseleda redovisningen. Anv?ndningen av ?big bath?-strategier och goodwillnedskrivningar kan skapa en snedvriden bild av f?retagens l?nsamhet genom att p?verka f?retagens redovisning. Utifr?n den unika ekonomiska situationen som COVID-19 utgjorde, samtidigt som regeringen tillhandah?ll omfattande krisst?d till f?retag, uppst?r nyfikenhet f?r hur f?retag kan ha hanterat sin redovisning, inklusive nedskrivningar av goodwill, under pandemin. I enlighet med IFRS ska f?retag genomf?ra ?rliga nedskrivningspr?vningar av goodwill, men p? grund av f?retagsledningens m?jlighet till diskretion?ra bed?mningar v?cks fr?gan om nedskrivningar av goodwill anv?nds som en form av earnings management i st?llet f?r att ?terspegla den korrekta bilden av f?retagens finansiella st?llning. Syfte: Syftet med studien ?r att studera omfattningen av nedskrivningar av goodwill bland b?rsnoterade f?retag i Sverige under COVID-19, samt om det finns tecken p? earnings management. Metod: Studien till?mpar en kvantitativ metod med deduktiv ansats.

<- FöregÄende sida 56 NÀsta sida ->