Sök:

Sökresultat:

1165 Uppsatser om Kulturpćverka - Sida 30 av 78

Lekens betydelse vid inlÀrning

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lÀrarna anvÀnder leken som verktyg i undervisningen i skolans tidiga Är. Med lek menar vi att verksamheten skall ha lekens karaktÀr och verksamheten skall verka under lustfyllda former. Barns emotionella utveckling pÄverkas i leken genom att engagemang i lek ger barn mÄnga tillfÀllen till att göra saker sjÀlva, att pröva gÄng pÄ gÄng tills de kÀnner att de behÀrskar nÄgot. PÄ sÄ vis vinner barnen en kÀnsla av egen makt och möjlighet. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av en metodtriangulering, vi vÀnde oss till lÀrare i de tidiga Ären i skolan via enkÀter och intervjuer för att fÄ deras syn pÄ lekens betydelse.

Bemötande vid psykos : En studie av bemötandeaspekter och hÀlsofrÀmjande faktorer i mötet med psykospatienter

Syftet med studien var att undersöka hur mentalskötare inom psykiatriska vÄrden uppfattade bemötandeaspekters betydelse för patienten psykiska hÀlsa, vilka innebörder de lade i begreppet bemötande och vilka faktorer de lyfte fram som hÀlsofrÀmjande i bemötandet samt vilka faktorer som de uppfattade motverkade ett hÀlsofrÀmjande bemötande. Genom analyserade, transkriberade och halvstrukturerade intervjuer stÀllde jag mentalskötares upplevelser av bemötandeaspekter mot litteratur och teoretiska ramar inom omrÄdet bemötande av vuxna psykospatienter inom slutenvÄrden. Jag fann att den teoretiska ramen KASAM som utvecklats av Antonovsky mycket vÀl kunde appliceras pÄ bemötandeaspekter nÀr det gÀllde begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet och en axel med polerna hÀlsa/ohÀlsa i omvÄrdnaden kunde anvÀndas bÄde praktiskt och teoretiskt. Jag fann att informanterna uppfattade att allians med patienten och tvÄngsvÄrd var viktiga bemötandefaktorer och som hÀlsofrÀmjande faktorer identifierades; tid, bemanning, lokaler, grÀnssÀttning, inlevelse, stÀmning och ?svalkande likgiltighet?.

Att uppmÀrksamma andra(s) kvinnor : Konstruktioner av jÀmstÀllda nationella identiteter inom svenskt partianknutet bistÄnd.

Under 1995 togs ett riksdagsbeslut om att skapa en stödform som möjliggjorde för partier med mandat i riksdagen att med Sida-finansierade projektmedel verka för att bygga upp partisystem i Östeuropa och i utvecklingslĂ€nder genom sĂ„ kallade partianknutna organisationer (PAO). Dessa organisationer skall enligt ett regeringsbeslut frĂ„n 1998 ocksĂ„ arbeta med att sĂ€rskilt uppmĂ€rksamma kvinnor i sina projekt. JĂ€mstĂ€lldhet har sedan mitten av 1990-talet varit ett av huvudmĂ„len för svenskt bistĂ„nd och pĂ„ senare Ă„r har jĂ€mstĂ€lldhet kommit att utgöra en betydelsefull markör för svensk nationell identitet.I uppsatsen studeras hur svenska nationella identiteter konstrueras i PAO:s bistĂ„ndsarbete för jĂ€mstĂ€lldhet, och med att sĂ€rskilt uppmĂ€rksamma kvinnor. Syftet fokuserar pĂ„ hur dessa förestĂ€llningar, sammanlĂ€nkade med idĂ©er om kön och ?ras?, etableras och upprĂ€tthĂ„lls inom PAO-bistĂ„ndet.

En systemanalys av flygtrafikledningstjÀnst med hjÀlp av FRAM

Metoder och modeller Àr viktiga redskap för att utreda sÄvÀl potentiella risker som uppkomna olyckor i sociotekniska system. Vilken modell som anvÀnds avgör vad en analys tittar pÄ och ocksÄ vilka ÄtgÀrder som vidtas. DÀrför Àr arbetet med att utveckla bÄde anvÀndbara och riktiga modeller viktigt.Denna uppsats har med ett systemperspektiv tillÀmpat FRAM pÄ en avgrÀnsad del av ett flygtrafikledningssystem med avsikten att skapa förstÄelse för ett systems funktionalitet och kontextberoende variabilitet. För att illustrera variabiliteten beskrivs ett par scenarion med koppling till insamlad data.Modelleringen har skapats utifrÄn en triangulering av insamlad data och i resultat och diskussion lyfts framförallt tillÀmpningen av sjÀlva modellen upp för diskussion. Slutsatsen av studien Àr att modellen kan adressera risker genom att illustrera den dynamiska interaktionen i ett sociotekniskt system samt att modellen utgör ett stöd för att identifiera ÄtgÀrder i flygledningssystemet.Slutsatsen Àr ocksÄ att modellen som Àr relativt ung behöver utvecklas pÄ vissa omrÄden för att tydliggöra hur funktioner för dynamiska och informationsbearbetande system generellt kan konstrueras pÄ bÀsta sÀtt för att Äterge tillstÄnd och processer.

Lojalitet, motivation och socialt stöd inom bemanningsbranschen : En kvalitativ studie

Lojalitet, socialt stöd och motivation anses vara vÀsentliga faktorer för företags framgÄng. Bemanningsföretag verkar i en expansiv bransch dÀr konkurrensen om lönsamma affÀrer och professionella medarbetare ökar. Med utgÄngspunkt frÄn att konkurrensen inom branschen kommer att öka finns det fördelar med att verka för en ökad lÄngsiktighet vad gÀller anstÀllningstiden i branschen. Syftet med studien var att undersöka hur ett bemanningsföretags interna medarbetare och externa konsulter upplevde konsultrollen, lojalitet, socialt stöd, kommunikation och motivation samt eventuella diskrepanser mellan de interna medarbetarna och externa konsulternas inom dessa omrÄden. Kvalitativ metod har anvÀnts och semistrukturerade intervjuer har genomförts med nio respondenter.

..."en förutsÀttning för att det ska funka" : En kvalitativ studie om samverkan i verksamheter för personer med autism

Vi möter i denna uppsats kvinnor som successivt förÀndrar vÄr bild av det dubbla straffet, som komplicerar vÄr uppfattning om ett liv i missbruksberoende och livet pÄ kvinnoanstalt, men som ocksÄ förenklar förestÀllningen om den djupa kÀrleken de hyser för sina barn. Eftersom dessa mödrar har arbetat en hel del med sig sjÀlva och tagit sig ur lÄnga perioder av beroende har vi fÄtt kÀnna av den kraft som lösgörs dÄ en mÀnniska verkar inom nÄgonting hon brinner för. Att hjÀlpa andra och att tillÄta sig sjÀlv att ta emot hjÀlp har guidat denna berÀttelse kring mÀnniskans förmÄga att resa sig och gÄ vidare. Det faktum att kÀrleken tycks verka sida vid sida med den skuldtyngda problematiken har vÀckt vÄrt intresse och diskuteras genom texten som en löpande röd trÄd. Genom att lÄta de individuella kÀnslorna möta sociologiska teorier vidgas perspektivet till en vinkel som berör sÄvÀl makro som mikronivÄ i samhÀllet.

Den militÀra nyttan av kurskorrigerande tÀndrör

Sveriges ökade engagemang i internationella konflikter har förÀndrat under vilkaformer och i vilka miljöer som dagens militÀra operationer genomförs. FramföralltinnebÀr det att alla insatsförband inom Försvarsmakten ska kunna verka inom allakonfliktnivÄer och i de flesta miljöer, Àven i urban terrÀng. Som en följd av dettauppkommer nya behov och krav pÄ den indirekta bekÀmpningsförmÄgan i form avprecisionsbekÀmpning.Syftet med föreliggande arbete Àr att kartlÀgga om, och till vilken grad, ettkurskorrigerande tÀndrör bidrar till att öka den taktiska effektiviteten förstÄdd somverkanseffektivitet, kostnadseffektivitet, logistisk effektivitet samt minskad oönskadsidoverkan. KartlÀggningen sker genom en komparativ litteraturstudie medkompletterande expertintervjuer.Med hjÀlp av kurskorrigerande tÀndrör som medger nÀra precisionsbekÀmpning kanen rad vinster erhÄllas. Exempel pÄ sÄdana vinster Àr minskad spridning samt ökaddimensionering av verkan, minskad risk för oönskad sidoverkan, en lÀgre totalkostnad för ammunition samt minskat behov av transporter genom ökad effekt av detenskilda skottet..

Den civiliserade vilden i den moderna vÀrlden

Denna uppsats handlar om framvÀxten av det moderna samhÀllet och vad som karakteriserar det moderna. Jag menar i uppsatsen att det moderna samhÀllet vÀxte fram ur civiliseringsprocessen, vilken jag kommer att historiskt och ur andra perspektiv beskriva i enlighet med mina teorier, vilka Àr i sin tur pÄverkade av framför allt Bauman och Elias. Jag vill visa konsekvenserna av vad det moderna samhÀllet erbjuder och kommer att visa hur moralen förskjuts i takt med ett alltmer rationellt samhÀlle. Det moderna förutsÀtter ett hÀmmande av det naturliga i mÀnniskan men detta hÀmmande osynliggör egentligen bara det naturliga och dÀrför Àr överföringen frÄn att vara ?naturlig? till att vara ?kulturell? en svÄr, om inte omöjlig process.

Kompetenskrav för anestesisjuksköterskor som deltar vid larm

I anestesisjuksköterskans arbetsuppgifter ingÄr det att verka i samband med larm vilket innebÀr signal som anger fara, exempelvis vid akuta tillbud som krÀver omedelbara vÄrdÄtgÀder. Larmsituationer innebÀr att anestesisjuksköterskan lÀmnar sin ordinarie arbetsplats och invanda miljö. Anestesisjuksköterskan kan i larmsituationen tappa kontrollen över arbetssituationen om kunskaper och fÀrdigheten Àr ofullstÀndiga, vilket kan hota patientsÀkerheten samt medföra vÄrdskada och vÄrdlidande hos patienter. Syftet med denna totalundersökning var att kartlÀgga vilka kompetenskrav som vÄrdenhetschefer stÀller pÄ anestesisjuksköterskor i samband med larm som sker utanför den normala miljön. För att svara pÄ studiens syfte valdes en kvantitativ ansats med deskriptiv statistik samt kvalitativ innehÄllsanalys.

Sjuksköterskors erfarenheter av misstÀnkt barnmisshandel

Bakgrund: Trots att flera professioner Àr skyldiga att anmÀla vid misstanke om att ett barn far illa finns det ett stort mörkertal. Sjuksköterskor som arbetar med barn befinner sig i en idealisk situation för att se tecken och verka förebyggande eller stoppa en fortsatt misshandel. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av misstÀnkt barnmisshandel. Metod: Grunden för studien var en litteraturöversikt över kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som kritiskt granskades. Resultat: Fyra huvudkategorier uppenbarades; sjuksköterskans roll, anmÀlan, kunskap och stöd.

Tillsammans : En studie om ledarskap i stora komplexa projekt

Bakgrund: NÀr projekt blir allt större och mer komplexa blir det ett ökat behov av ett delat ledarskap. Detta kan lÄta logiskt, men som vi har upptÀckt sÄ Àr det inte lika enkelt som det kan verka vid en första anblick. Det delade ledarskapet i denna typ av projekt Àr inte nÄgot som vi har sett fullt utvecklat i projektlitteraturen. DÀrför Àr det vÄr avsikt att utveckla detta omrÄde vidare genom att undersöka det delade ledarskapet i projektorganisationer. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att visa varför stora och komplexa projekt behöver ett delat ledarskap och pÄ vilka viktiga roller ledarskapet delas upp samt att i viss mÄn visa pÄ de problem som detta kan medföra och lösningar till dessa problem.

De osynliga Àldre : Boendechefers framstÀllningar om HBT och HBT-personer inom sÀrskilt boende för Àldre

I det vardagliga livet normala samspel förutses individer leva som en heterosexuell individ. Filosofiska satser frÄn tidigare forskning visar att heteronormen Àven kan verka inom svensk och vÀsterlÀndsk vÄrd och omsorg. Syfte med den hÀr studien Àr att undersöka hur frÄgor kring HBT och HBT-personer framstÀlls av boendechefer inom sÀrskilt boende för Àldre i en medelstor kommun samt undersöka pÄ vilket sÀtt verksamheten arbetar med dessa frÄgor. Genom fem semistrukturerade intervjuer pÄ boendechefer framgick det att samtliga delade uppfattningen om alla individers lika vÀrde. HBT-Àmnet framgick dock vara osynligt i Àldreverksamheten dÄ Àmnet var lÄgt prioriterat och inga diskussioner fördes i verksamheten, vare sig pÄ boendet eller frÄn högre befattningar.

Möjliga hinder för sjuksköterskan att samtala om vÄld i nÀra relationer med den vÄldsutsatta kvinnan

VÄld i hemmet Àr, och har alltid varit, en fruktansvÀrd realitet för mÄnga kvinnor.Antalet misshandlade kvinnor i dagens samhÀlle uppgÄr Ärligen till flertalet tiotusenmen lÄngt ifrÄn alla fall anmÀls till polisen. KvinnovÄldet sker oftast i hemmet och imycket stor del av fallen Àr den misstÀnkte förövaren en manlig bekant till kvinnansom hon har eller har haft en nÀra relation till. VÄldet mot kvinnor kostar samhÀlletcirka tre miljarder kronor per Är. Den hÀr uppsatsen har som syfte att undersöka vadsom frÄn sjuksköterskans sida kan utgöra möjliga hinder för samtal om vÄld i nÀrarelationer dÄ en vÄldsutsatt kvinna söker vÄrd. OmvÄrdnadsteoretikern JoyceTravelbees fokus pÄ mötet mellan sjuksköterska och patient, och denkommunikation som kan anvÀndas som ett redskap för att uppnÄ omvÄrdnadens mÄl,ligger till grund för detta arbete.

TelefonförsÀljning av försÀkringar

Uppsatsen kommer att behandla de frĂ„gestĂ€llningar som aktualiseras för försĂ€kringsbolag som vĂ€ljer att sĂ€lja sina försĂ€kringar genom sĂ€ljmetoden telefonförsĂ€ljning. Eftersom bĂ„de telefonförsĂ€ljnings- och försĂ€kringsomrĂ„det aktualiserar en mĂ€ngd olika regelverk av olika karaktĂ€r, kan det dĂ„ dessa regler skall fungera och verka pĂ„ samma marknad uppkomma en del problem dĂ„ lagreglerna inte alltid kompletterar varandra. Överlappande lagstiftning och i viss mĂ„n till och med motstridig lagstiftning Ă€r nĂ„got som förekommer och som kommer att uppmĂ€rksammas i denna uppsats. I uppsatsen uppmĂ€rksammas de rĂ€ttsliga hinder, möjligheter, risker och problem som Ă€r förenade med telefonförsĂ€ljning och som i sin tur Ă€r en grundlĂ€ggande förutsĂ€ttning för de kommersiella övervĂ€ganden som försĂ€kringsbolagen stĂ€lls inför vid val av sĂ€ljkanal och sĂ€ljmetod. FramstĂ€llningen innehĂ„ller Ă€ven förslag pĂ„ hur dessa risker och problem kan hanteras av försĂ€kringsaktörerna.I uppsatsen kommer inledningsvis den bakomliggande lagstiftningen som aktualiseras vid telefonförsĂ€ljning av försĂ€kring att studeras.

Musikens (rockŽn) roll i skolan ? egenvÀrde, mervÀrde eller bara en bisak? Uppfattningar om musikens roll i skolan bland elever och lÀrare i skolÄr 5, 7 och 9

Studien visar hur nÄgra lÀrare och elever i skolÄr 5, 7 och 9 i intervjuer beskriver musikens roll i skolan och vad den kan ha för betydelse för lÀrandet. LitteraturgenomgÄngen behandlar musikens roll i utbildningen genom historien och i de senaste lÀroplanerna, olika musikpedagogiska idéer samt forskning om musik och lÀrande. Teoretiska utgÄngspunkter Àr resonemang av SÀljö, Marton och Booth och teorin om habitus. Resultaten frÄn intervjuerna pekar pÄ att musik kan ha mÄnga olika roller i skolan i olika sammanhang. Rollerna kan ses i termer av egenvÀrde och mervÀrde.

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->