Syftet med uppsatsen Àr att beskriva vilka av de applikationer och intÀktsmodeller, som litteraturen rekommenderar, som anvÀnds av svenska e-handelsföretag och varför de har valt att anvÀnda, eller inte anvÀnda, just dessa..

Specialarbete, 15 hpSvenska SprÄket fördjupningskurs SV1301Ht 2012Handledare: Benjamin Lyngfelt & Julia Prentice.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en insyn i vilket förhÄllningssÀtt fem verksamma grundsko-lelÀrare har kring anvÀndning av digitala verktyg i deras undervisning och hur det pÄverkar deras integrering. I LÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 fram-gÄr det tydligt att handhavandet av digitala verktyg Àr en viktig del dÄ skolan ansvarar för att varje enskild elev efter genomgÄngen grundskola kan anvÀnda modern teknik som verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lÀrande (Skolverket 2011a). För att nÄ syftet i denna studie har vi samlat empiri genom telefonintervjuer som sedan har tolkats och analyse-rats utifrÄn fyra valda teoretiska begrepp, IT, IKT, digital litteracitet och MIK. Studien visade att samtliga lÀrare förhÄller sig positivt till arbete med digitala verktyg i undervisningen dÀr det anvÀnds som stöd för elevers lÀrande. Vidare framkom det att lÀrarna arbetade med olika kunskaper och förmÄgor utifrÄn de teoretiska begreppen.

Sammanfattning Examensarbetet handlar om hur undervisningssprÄket pÄverkar undervisningen i fysik. I denna studie Àr det fysiklÀrare med svenska som modersmÄl som undersöks. Studien undersöker fysiklÀrare som undervisar bÄde pÄ engelska och svenska. Som underlag för examensarbetet finns bland annat en enkÀt som jag utarbetat och skickat till lÀrare som undervisar i fysik pÄ bÄde svenska och engelska eller stÄr i begrepp att börja göra det. Ur svaren frÄn erfarna fysiklÀrare som undervisar pÄ ett annat sprÄk (bÄde svenska och engelska), har jag extraherat nio rekommendationer till lÀrare som precis har börjat undervisa pÄ ett sprÄk som inte Àr hennes/hans modersmÄl. Rekommendationerna handlar om hur han/hon kan utveckla sitt sprÄk, planera sina lektioner och lÀttare övervinna den osÀkerhet som kan finnas nÀr en lÀrare ska övergÄ frÄn att undervisa pÄ sitt modermÄl till att göra det pÄ ett annat sprÄk. Mitt examensarbete fokuserar pÄ lÀrares erfarenheter och upplevelser kring att undervisa pÄ engelska nÀr deras modersmÄl Àr svenska.

Under mina Är som lÀrare i svenska som andrasprÄk har det alltid funnits ett antal Sverigefödda elever som valt att studera Àmnet svenska som andrasprÄk, sva, i stÀllet för svenska pÄ gymnasiet. Jag har stÀllt mig frÄgan vad det beror pÄ: Àr det bristande sprÄkkunskaper eller beror det pÄ nÄgot annat och i sÄ fall, vad? I begynnelsen benÀmndes Àmnet svenska som frÀmmande sprÄk för att sedan bli svenska 2 och sedan 1994 svenska som andrasprÄk.Min ambition var att ta reda pÄ orsaken till valet av svenskÀmne genom fokussamtal med 7 informanter pÄ en gymnasieskola i Mellansverige. Dessa samtal analyserades sedan med Grundad teori. De ursprungliga analyskategorierna var modersmÄl, skolgÄng, upplevelser av att vara flersprÄkig i den svenska skolan, vÀrdering av och attityd till Àmnet, ett eller tvÄ svenskÀmnen, flersprÄkig identitet och ett eller tvÄ modersmÄl.

Detta examensarbete behandlar konflikthantering i grundskolans tidigare Ă„r. Är det en sjĂ€lvklarhet att arbetande lĂ€rare ute pĂ„ skolorna arbetar med konflikter pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt? Hur hanterar man konflikter? Vilka verktyg anvĂ€nder man? Hur arbetar man förebyggande mot att konflikter uppstĂ„r? Vad tycker eleverna om lĂ€rarnas sĂ€tt att hantera konflikter och hur defineras begreppet konflikt av elever och lĂ€rare? Dessa var frĂ„gor som vi stĂ€llde oss och gjorde dĂ€rmed studier ute pĂ„ tvĂ„ grundskolor för att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gor..

Syftet med detta arbete a?r att vi vill undersöka vilken syn lÀrare, specialpedagoger och rektorer har pa? transitionen mellan a?r 6 och 7, med fokus pa? elever i behov av sa?rskilt sto?d. Ett viktigt perspektiv a?r hur de olika akto?rerna, utifra?n ett professionsperspektiv, ser pa? o?verga?ngarna och hur organisationen i samband med dessa a?r upplagd. Fortsa?ttningsvis vill vi underso?ka hur skolans akto?rer kan underla?tta o?verga?ngarna fo?r ba?de elever och pedagoger och vilken roll specialpedagogen kan ha..

Syftet med detta arbete Àr att visa hur tilltalet gestaltas i vardera tre lÀroböcker för gymnasieskolans nybörjartyska, tyska 1, och fortsÀttningstyska frÄn grundskolan, tyska 3. Tilltalet i tyska summeras i orden Sie, som pÄ svenska betyder ni, och du som i överensstÀmmelse med svenskan heter du. För att ta reda pÄ hur tilltalet framstÀlls berÀknas dels andelen Sie- respektive du-dialoger, dels andelen tilltalsord i undersökta dialoger, en kvantitativ undersökning. Dessutom undersöks i varje lÀrobok hur olika Äldersgrupper finns representerade i konversationer. Arbetet studerar Àven kvalitativa data.

Studien Àr en litteraturstudie som jÀmför tre lÀroböcker i gymnasiekursen Svenska B och hur dessa behandlar skönlitteratur. FrÀmst Àr det lÀroböckernas elevfrÄgor till skönlitteraturen som ligger till grund för undersökningen. Om man ser till elevfrÄgornas utformning behandlar de tre lÀroböckerna skönlitteratur pÄ likartade sÀtt. Eleverna trÀnas i att koppla skönlitteraturen bÄde till det samhÀlle de lever i och det samhÀlle texterna uppkom i. Det finns dock en skillnad i hur lÀroböckerna presenterar författarna till de utvalda texterna.

Den svenska koncernbidragsrÀtten har under de senaste Ären kommit att utvecklas till att i allt större utstrÀckning innefatta utlÀndska förhÄllanden. Den svenske lagstiftaren har dock visat sig motvillig till att ta steget mot att generellt godta resultatutjÀmning över grÀnserna. Efter avgörandet i Marks & Spencer uppkom frÄgan om Sverige ÀndÄ skulle tvingas till en sÄdan utvidgning. Detta kan jÀmföras med det nyligen avgjorda Oy AA som kan ses som ett tecken pÄ att det svenska koncernbidraget har en sÀker position. FrÄgan Àr dock mycket komplex och det Àr lÄngt ifrÄn sjÀlvklart hur rÀttslÀget skall tolkas.

Denna uppsats behandlar konfirmationens förĂ€ndring i den evangelisk-lutherska Svenska kyrkan.  Konfirmationen har sina grunder frĂ„n fornkyrkan. Sedan dess har denna tradition utvecklats, frĂ„n att vara ett sakrament till att bli en ceremoni inom Svenska kyrkan. Följande frĂ„gestĂ€llningar har behandlats: Hur skiljer sig konfirmationen dĂ„ frĂ„n nu? Vad stĂ„r konfirmationen för idag till skillnad frĂ„n dĂ„ Sverige var dominerat av ett statskyrkosystem och ett mer enhetligt, kristet land? Konfirmationen Ă€r en religiös handling. Har denna betydelse glömts bort och ersatts av nĂ„got annat? Är det bara en tradition som har levt kvar utan sin religiösa mening? Är konfirmationen en del av den svenska kulturen?Antalet konfirmander har successivt minskat och Svenska kyrkan arbetar för att öka deltagarantalet.

Denna kandidatuppsats tar upp tankar kring hur de svenska biograferna kan komma att förÀndras i framtiden. Uppsatsen innehÄller en historisk bakgrund om biografen, en enkÀtundersökning om film och biografvanor i Skövde och intervjuer med ett flertal personer inom den svenska filmbranschen. Uppsatsen fokuserar sig i grund och botten pÄ tankar kring hur biografen kommer att förÀndras för biografpubliken dÀr visningsförhÄllanden och tillgÄng till film Àr tvÄ viktiga aspekter. Uppsatsen lÀgger extra stor vikt vid vad som kommer att förÀndras i och med att den svenska biografen gÄr in i en ny digitaliseringsera..

Sverige har en lÄng tradition i att utbilda soldater och förband för försvar av det egna landet. Dettahar varit i fokus för de svenska förbanden under kalla kriget. Idag stÀlls svenska förband inför nyauppgifter och i andra miljöer Àn de traditionella, men framförallt möter de svenska förbanden enmotstÄndare som har andra drivkrafter, medel och metoder Àn vad motstÄndaren hade under detkalla kriget.Uppsatsen syfte Àr att diskutera huruvida den svenska soldat- och förbandsutbildningen Àranpassad för denna motstÄndare. D.v.s. erhÄller de svenska förbanden en relevant utbildning?Denna studie genomförs som en fallstudie av FS 15.

Den 14 januari 2004 inleddes rÀttegÄngen i Stockholms tingsrÀtt mot Mijailo Mijailovic vilket var en början pÄ en lÄng rÀttslig process som avslutades den 2 december 2004 i Högsta domstolen. RÀttegÄngen stod under en stor mediabevakning och följdes dÀrigenom av det svenska folket. Uppsatsen behandlar hur en av Sveriges största dagstidningar, Svenska Dagbladet, har framstÀllt den rÀttsliga processen och vilken eller vilka diskurser som konstrueras och presenteras i deras artiklar. Fokus ligger frÀmst pÄ vilka aktörer Svenska Dagbladet vÀljer att presentera och hur deras Äsikter och resonemang framförs samt hurSvenska Dagbladet framstÀller Mijailovic som subjekt. Teoretisk utgÄngspunkt i uppsatsen Àr socialkonstruktionism samt diskursanalys dÀr diskursteori frÀmst anvÀnds som metod..

Sammanfattning. Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ vad en grupp elever i skolÄr 6 visste om sina resultat i Àmnet svenska i skolÄr 5. Majoriteten av eleverna i gruppen har invandrarbakgrund. Syftet var ocksÄ att försöka ta reda pÄ om de hade nÄgon uppfattning om orsakerna till det resultat de fick. Studien gjordes med hjÀlp av en enkÀt med bÄde fria och fasta alternativ. Alla elever i tvÄ klasser, 31 elever, svarade pÄ enkÀten.