Intresset för ledarskap Àr stort massmedia skapar rubrik kring ledarskapet och hur det ska bedrivas. Det svenska sÀrdraget har vuxit fram ur en stark tradi­tion och kan ha bidragit till den unika svenska ledarskapsstilen, vilken kan vara framti­dens ledande ledarskapsstil. En ledarskapsegenskap Àr self-efficacy vilken stÄr för individens subjektiva tro pÄ sin egen förmÄga. Organisationer bör ge mÀn och kvinnor samma förutsÀttningar för ledande positioner. Aktuell studie Àr en enkÀtbaserad kvantitativ studie som under­sökte om graden av self-efficacy har betydelse för den svenska ledarskaps­stilen och om genus pÄverkar denna.

Syftet med studien Maktens ideologier och sprÄk i svenska skolors vÀrdegrunder Àr att systematiskt analysera innehÄllet i skriftliga dokument som kan sÀgas utgöra eller har utgjort vÀrdegrunder för allmÀnna svenska skolor. Resultaten visar att det finns en relativt tydlig koppling mellan den rÄdande maktordningen i samhÀllet och den vÀrdegrund som rÄder i allmÀnna svenska skolor. Detta tycks gÀlla oavsett historisk epok och oavsett vilka ideologier - religiösa eller politiska - de dominerande maktgrupperna föresprÄkar. AllmÀnna skolor kan sÄledes i hög grad ses som redskap för att reproducera, Äterskapa, makten hos för tillfÀllet dominerande samhÀllsgrupper och för att styra eleverna, samhÀllsmedborgarna, i önskvÀrd riktning..

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur nÄgra textillÀrare i grundskolan Är 3-9 arbetar med hÄllbar utveckling i textilslöjden. I studien har jag anvÀnt mig av bÄde litteraturstudier och en enkÀtundersökning. Litteraturstudiet ger svar pÄ vad begreppet hÄllbar utveckling innebÀr. Studiens slutsats Àr att hÄllbar utveckling Àr en naturligt integrerad del av slöjdÀmnet. I slöjdÀmnet agerar eleven bÄde som designer, producent och konsument och detta ger en tydlig integration med hÄllbar utveckling och alla de aspekter som detta innefattar.

SkolfrÄgan har seglat upp som en av de viktigaste valfrÄgorna inför riksdagsvalet i september. Men medan politikerna grÀlar om Pisa-mÀtningar och lÀrartÀthet finns det en frÄga som gÄtt relativt obemÀrkt förbi, trots att den varje Är berör en allt större del av Sveriges skolbarn. LÀsÄret 2012-2013 fick ungefÀr 99.000 barn grundskolebarn modersmÄlsundervisning i skolan. 85.000 barn deltog inte. Trots att bÄde forskare och myndigheter pekar pÄ stora fördelar med modersmÄlsundervisning finns det allvarliga brister i systemet.VÄr undersökning visar pÄ stora skillnader i hur modersmÄlsundervisningen fungerar runtom i Sveriges kommuner.

I vÄr uppsats har vi undersökt demokratiuppdragets roll i den svenska skolan. detta har vi gjort genom att analysera kursplanen för Àmnet Svenska 2000 med inriktning mot Ärskurs 9 och Àmnesplanen för Svenska 1. Detta med utgÄngspunk i tre demokratiperspektiv som vi har definerat som deltagarperspektivet, det indiviinriktade perspektivet samt det kritiskt granskande perspektivet..

Syftet med studien Àr att undersöka hur muslimska förÀldrar upplever mötet med den svenska förskolan. Vilka problem uppstÄr enligt förÀldrarna och hur tycker de att de blir bemötta av förskolepersonalen. Jag valde att anvÀnda mig av intervjuer som metod. Jag intervjuade sammanlagt fyra muslimska förÀldrar. Resultatet visar att förÀldrarna bland annat tycker att det Àr problematiskt att fÄ barnen att följa de religiösa föreskrifter som förÀldrarna vill dÄ de Àr i förskolan.

Vi har granskat svenska företag som blivit uppköpta av utlÀndska företag för att undersöka hur sysselsÀttningen i den svenska verksamheten pÄverkats efter uppköpet. Vi undersökte om centrala svenska huvudkontorsfunktioner flyttas utomlands efter förvÀrvet. För att uppfylla vÄrt syfte har vi valt att anvÀnda oss av en induktiv metod. VÄr undersökning baseras pÄ en kvalitativ studie med kvantitativa inslag i form av en jÀmförelsestudie. Vi undersökte Ätta utlÀndska företagsuppköp av svenska företag.

Vi har gjort en undersökning om den svenska skolans bemötande av muslimska barns och förĂ€ldrars behov. Upplever muslimska barn och förĂ€ldrar att deras behov tillgodoses av den svenska skolan? Är vissa behov och diskussioner mer vanligt förekommande Ă€n andra? PĂ„ vilket sĂ€tt bemöts de behov och diskussioner som kan uppstĂ„ av den svenska skolan?Litteraturdelen behandlar de omrĂ„den i svensk skola som för vissa muslimer kan komma bli svĂ„ra att delta i samt ger exempel pĂ„ hur lĂ€rare kan bemöta detta. Det vi har kommit fram till Ă€r att mĂ„nga förĂ€ldrar kĂ€nner bristande engagemang frĂ„n lĂ€rarens hĂ„ll nĂ€r det gĂ€ller att sĂ€tta sig in i olika religioner. Vi har ocksĂ„ kunnat se att det inte fanns nĂ„gon skolplan om hur muslimska barn och förĂ€ldrars behov bör bemötas, i kommunen dĂ€r vi genomförde vĂ„r undersökning..

Denna studie bygger pÄ intervjuer med lÀrare och invandrarelever om hur de upplever sin situation i skolan nÀr det gÀller kulturmöten. Deras svar Àr ett litet urval av den mÀngd av erfarenhet som finns ute pÄ de svenska skolorna. I denna uppsats har vi tÀnkt reflektera och diskutera kring de resultat vi redovisat i de olika kategorierna och hur detta arbete fördjupat vÄra kunskaper som pedagoger.VÄra frÄgestÀllningar har varit:Vad har invandrarelever för uppfattning om den svenska skolan?Vilket förhÄllningssÀtt har lÀrarna till invandrarelever i den svenska skolan?.

Olika sÀtt att lÀra - en utmaning i det pedagogiska uppdraget, av Birgitta Sundström och Caroline Wahlström, Àr en kvalitativ och beskrivande undersökning av sju lÀrares Äsikter om sin yrkesroll dÄ de tillÀmpar teorier om lÀrstilar i sitt arbete. Undersökningens fokus Àr riktat mot lÀrarperspektivet dÄ vi saknar detta i de tidigare examensarbeten vi tagit del av. Insamling av datamaterial till vÄr undersökning har bestÄtt av litteraturstudier samt genomförande av intervjuer med sju lÀrare som aktivt arbetar med lÀrstilar som ett redskap i sin undervisning. Av dessa Àr fem lÀrare verksamma inom grundskolan, frÄn Är tre till Är nio, och tvÄ Àr lÀrare inom gymnasieskolan och KomVux. Vi har ocksÄ dokumenterat klassrumsmiljöer samt konkret material som anvÀnds i undervisningen med lÀrstilar. Syftet med vÄr undersökning var att söka efter mönster och variationer i de intervjuade lÀrarnas Äsikter om tillÀmpning av teorier om lÀrstilar som ett pedagogiskt redskap.

AnvÀndandet av pekplattor i skolan och utvecklandet av sÄ kallade lÀromedelsapplikationer har ökat kraftigt de senaste Ären i Sverige. Trots det ökade anvÀndandet sÄ saknas det undersökningar i omrÄdet. För att undersöka omrÄdet har en fallstudie genomförts pÄ en specifik lÀromedelsapplikation i matematik för grundskolan. LÀromedelsapplikationen heter Parama Matte 1 och Àr baserad pÄ den svenska lÀroplanen i matematik. FrÄn ett interaktionsperspektiv undersöker studien hur en lÀromedelsapplikation kan designas i relation till hur den Àr utvecklad för att fungera som ett lÀromedelsverktyg.

Bakgrund Under den verksamhetsförlagda tiden pÄ lÀrarutbildningen har jag vid flertalet tillfÀllen sett lektioner inom ramen för livskunskap eller EQ (emotionell intelligens). Genom övningar, rollspel och diskussioner trÀnar man eleverna att utveckla sina sociala och emotionella förmÄgor. Syftet Àr, att med hjÀlp av dessa lektioner, pÄverka eleverna, inte bara till bÀttre medmÀnniskor, utan ocksÄ förebygga mobbing och skapa ett bÀttre klassrums- och arbetsklimat. Men hur ser diskursen ut gÀllande skolans vÀrdegrundsuppdrag och hur talar och tÀnker lÀrare om deras socioemotionella arbete med elever i grundskolan? Syfte Syftet Àr att finna diskursen om skolans vÀrdegrundsuppdrag samt ur ett lÀrarperspektiv, studeras lÀrares arbetssÀtt och tankar kring lÀroplanens vÀrdegrundsuppdrag i grundskolan, med fokus pÄ socioemotionellt arbete med elever. Metod Genom en enkÀtundersökning, vÀnd till grundskollÀrare, undersöktes arbetssÀtt och attityder kring ovan nÀmnda syfte.

Sammanfattning Syftet med vÄrt examensarbete Àr att kartlÀgga ungdomars förestÀllningar om arbetslivsorientering och prao. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av en kvantitativ metod och gjort en enkÀtundersökning med 67 elever i Ärskurs 9 i den kommunala grundskolan. VÄrt resultat visar att det Àr i Àmnet SO som eleverna uppfattar att de arbetar med frÄgor som rör arbetslivet. Prao och studiebesök Àr inslag som eleverna frÀmst förknippar med arbetslivskontakter i undervisningen. Alla elever som ingick i vÄr undersökning har varit ute pÄ prao i Ärskurs 8.

Denna studie tar sin utgÄngspunkt i den socio-politiska teorin. Fokus ligger pÄ att synliggöra samspelet mellan individer i olika beroendesituationer och maktförhÄllanden i de svenska (matematik) klassrummen utifrÄn ett elevperspektiv. Syftet för studien inriktades till en början pÄ att undersöka eventuella kunskapsluckor som leder till ett glapp mellan grundskolan och gymnasiet. Vidare söktes svar pÄ om det sker en skuldbelÀggning pÄ grund av dessa eventuella kunskapsluckor och vem som i sÄ fall fÄr bÀra skulden för dessa. Resultatet visar, bland annat utifrÄn klassrumsobservationer och fokusgruppsintervjuer med elever, att kunskapsluckor existerar och dÀrmed synliggörs glappet.

I likhet med svensk lag saknar Europakonventionen reglering avseende högsta möjliga hÀktningstid. Huruvida en hÀktningstid varit skÀlig har egentligen inte prövats av den svenska domstolen medan Europadomstolen har en omfattande praxis dÀr frÄgan om skÀlig hÀktningstid prövats. Den övergripande frÄgestÀllningen har under uppsatsen varit om svenska hÀktningstider Àr skÀliga mot bakgrund av Europakonventionens bestÀmmelser. För att bemöta frÄgan har en rÀttsdogmatisk metod anvÀnds dÀr bÄde beslut frÄn JK och andra organ studerats för att kompensera för avsaknaden av lÀmplig juridisk litteratur. Utöver det har rÀttsfall frÄn Europadomstolen samt den svenska domstolen presenterats som till viss del berör frÄgan.