Med utgÄngspunkt i mina egna erfarenheter av stegintegrering i sprÄkundervisning utforskas i följande studie gymnasielÀrares upplevelser av undervisningsmetoden och hur de praktiskt bemöter eleverna i klassrummet. I bakhuvudet har en pedagogisk idé om elevberikande Àven funnits. Studien uppnÄs genom en kvalitativ undersökning i form av intervjuer pÄ tvÄ gymnasieskolor dÀr stegintegrering förekommer - sju lÀrare och en elev deltog. Resultatet visar att lÀrarna i liten mÄn anvÀnder sig av den fysiska stegintegreringen och istÀllet delar upp de olika elevgrupperna och undervisar dem var för sig. Undersökningen visar Àven pÄ en frustrerande situation dÀr lÀraren mÄnga gÄnger kÀnner sig otillrÀcklig och dÀr arbetsbördan blir större Àn vid den klassiska undervisningssituationen.

Arbetets syfte Àr att undersöka hur olika lÀrare arbetar kring svenska som andrasprÄks undervisningen och integrationen av de elever som lÀser svenska som andrasprÄk. Arbetet Àr relevant dÄ det pÄ de flesta skolor finns elever i behov av att lÀsa svenska som andrasprÄk. Undersökningen gjordes med intervjuer som vald metod. Analysen av de svar som lÀrarna gav jÀmfördes med varandra i resultatet. Resultatet visade att samtliga lÀrare hade mycket lika tankar kring svenska som andrasprÄksundervisningen och integreringen av eleverna.

Uppsatsen beskiver den europeisering av den svenska sÀkerhetspolitiska diskursen som har skett sedan det svenska intrÀdet i den europeiska unionen. Genom att utgÄ frÄn konstruktiv teori förklarar arbetet hur normer inom det europeiska utrikes- och sÀkerhetssamarbetet (CFSP) förs över till den svenska sÀkerhetspolitiska diskursen. I arbetet framhÄlls att den svenska sÀkerhetspolitiken, efter det kalla krigets slut och Sveriges medlemskap i EU, i allt större utstrÀckning börjat korrelera med den europeiska sÀkerhetspolitiska diskursen. Korrelation framtrÀder framförallt nÀr den svenska neutralitetspolitiken studeras, en politik som omvÀrderats sedan intrÀdet i EU. Uppsatsen belyser ocksÄ hur bÄde den svenska och den europeiska sÀkerhetspolitiska diskursen har förÀndrats över tid..

Det har gjorts studier om den privata sektorn som visar pÄ att svenska chefer anammar globala managementmodeller utan att reflektera över vad detta kan ha för konsekvenser. Det har visat sig att effekterna av detta har varit att vi rört oss bort frÄn den svenska ledarskapsmodellen trots att den framstÄtt som framgÄngsrik.I denna uppsats har vi identifierat centrala drag i det svenska ledarskapet, dessa Àr maktdistans, delaktighet och konsensus. Vidare har vi undersökt vad som har hÀnt med den svenska ledarskapsmodellen i den offentliga sektorn och om den har förÀndrats efter införandet av New public management med hjÀlp av de centrala dragen. Vi har valt att begrÀnsa oss till förskoleverksamheten och förskolecheferna i Stockholms kommun. Teorierna vi har utgÄtt ifrÄn Àr den svenska modellen, den svenska ledarskapsmodellen och New public management.Vi har utfört en kvalitativ tvÀrsnittsanalys dÀr vi intervjuat fem förskolechefer som leder och samordnar arbetet pÄ förskolan.

Studien syftar till att kontrollera Äldern pÄ kartmaterial som grundskolan har att tillgÄ i geografiundervisningen samt fÄ kÀnnedom om hur pedagoger ser pÄ materialet. Undersökningen omfattar femton skolenheter och femton pedagoger, detta för att nÄ ett för LuleÄ kommun generellt och allmÀngiltigt resultat. RÄdata har insamlats med enkÀt- och observationsmetoder. Undersökningen kan sÄledes ses bÄde ur ett kvalitativt och ett kvantitativt perspektiv. Resultatet pÄvisade att en stor del av materialet var mycket eller delvis förlegat.

Denna undersökning Àr en intervjuundersökning med inlÀrare av svenska som har lyckats lÀra sig grunderna i svenska pÄ kort tid. Intervjuerna syftade till att ta reda pÄ vilka faktorer som har varit gynnsamma för inlÀrarna i deras inlÀrning av svenska. Resultatet visar att det Àr komplext vilka faktorer som spelar in nÀr man ska lÀra sig ett nytt sprÄk. Av intervjuerna kan man dra slutsatsen att motivation Àr en av de tyngsta faktorerna för dessa inlÀrares inlÀrning av svenska. Tidigare sprÄkkunskaper och eventuellt Àven sprÄkbegÄvning kan ocksÄ ha bidragit till inlÀrningen..

Syftet med uppsatsen har varit att ta reda pĂ„ hur slöjdlĂ€rare arbetar med slöjd som ett sammanhĂ„llet Ă€mne utifrĂ„n lĂ€roplanen. Ända sedan LĂ€roplan för grundskolan (hĂ€danefter Lgr 80, Skolöverstyrelsen, 1980), har slöjd varit ett sammanhĂ„llet Ă€mne med ett betyg i slöjd. Trots detta Ă€r slöjden oftast uppdelad i tvĂ„ separata Ă€mnen pĂ„ schemat med tvĂ„ slöjdlĂ€rare med olika utbildningsinriktning som undervisar. Dessutom med tvĂ„ salar varav en utrustad för undervisning med textila material och en utrustad för undervisning med hĂ„rda material som trĂ€ och metall. I LĂ€roplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (hĂ€danefter Lgr 11, Skolverket, 2011a) Ă€r det stort fokus pĂ„ samarbete och utifrĂ„n det har jag undersökt pĂ„ vilket sĂ€tt slöjdlĂ€rare samarbetar inom Ă€mnet slöjd. Jag har valt en kvalitativ forskningsmetod med halvstrukturerade intervjuer.

Som lÀrare i grundskolan Àr kontakten med förÀldrar nÀstintill oundviklig. Relationen anses vara komplex och problem kan uppstÄ. Syftet med vÄr studie Àr att fÄ kunskap om och förstÄelse för relationen ur ett lÀrarperspektiv. Lars Eriksson (2004) talar om relationen utifrÄn fyra olika principer, varav tvÄ av principerna förklarar vi mer grundligt. För att fÄ veta varför relationen ser ut som den gör idag följer en historisk Äterblick för att kunna se hur utvecklingen har skett frÄn 1940-talet fram till idag.

I den hÀr uppsatsen har vi tittat nÀrmare pÄ hur det stÄr till med grammatikundervisningen i dagens gymnasieskola.I vÄr uppsats tar vi först upp historik om grammatik och grammatikundervisning. För att fÄ veta vad lÀrare i gymnasieskolan ska strÀva efter i sin undervisning har vi ocksÄ Àgnat en del av uppsatsen Ät lÀroplaner och kursplaner.VÄrt syfte Àr att undersöka hur undervisningen i grammatik ser ut pÄ gymnasiet och vilken instÀllning lÀrarna har till grammatik. VÄra frÄgestÀllningar Àr *Vilken instÀllning har lÀrare pÄ gymnasiet till grammatik och grammatikundervisning? * Hur arbetar lÀrare med grammatikundervisning pÄ gymnasieskolan?Vi genomförde sex djupintervjuer med lÀrare i svenska pÄ gymnasieskolan. LÀrarna Àr i olika Äldrar och arbetar pÄ tvÄ olika skolor och kommuner.

Syftet med studien var att belysa och analysera faktorer, som pÄverkar upplevelsen av trivsel i skolan för fyra 12-Äriga pojkar med diagnos ADHD. Vidare var syftet att beskriva och jÀmföra hur verksamheten organiseras och hur den fysiska och sociala miljön anpassas för dessa elever inom grundskolan och sÀrskolan, för att skapa förutsÀttningar för social utveckling. TvÄ undersökningsmetoder anvÀndes. Fyra 12-Äriga pojkar intervjuades med hjÀlp av ett frÄgeformulÀr med svarsalternativ samt nÄgra öppna frÄgor. Intervjuerna bandades och valda delar transkriberades.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

i den tidiga undervisningen i grundskolan inom Àmnet svenska sÄ har inlÀrningsmiljön stor betydelse. Genom att introducera en förÀnderlig sprÄkmiljö stimuleras elever till att bli nyfikna, intresserade och aktiva. Att möblera sÄ alla ser alla, inkluderar ett tydliggörande av vilka man har tillgÄng till och möjliggör samtal med flera personer samtidigt. Rum för samtal och diskussioner Àr viktigt i lÀrandeaktiviteter. Studien syftar till att generera kunskap om hur lÀrare organiserar den fysiska klassrumsmiljön, samt motiv för densamma.

Svenska kyrkans medlemsantal minskar, till följd av fler uttrÀden och att fÀrre yngremÀnniskor trÀder in mot tidigare, vilket medför en skev Äldersstruktur. Dessutom har mÄngamÀnniskor en svag relation till kyrkan och en, enligt kyrkan, felaktig bild av vad Svenskakyrkan stÄr för. Syftet med utredningen Àr att, utifrÄn Berrys tjÀnstevarumÀrkesmodell,analysera hur Svenska kyrkan arbetar med att skapa relationer med mÀnniskor genom attbygga upp ett tydligt och identifierbart varumÀrke.Vi har med hjÀlp av tre utredningar utrett allmÀnhetens bild av Svenska kyrkan. Vi hardessutom, genom tvÄ intervjuer, klargjort Svenska kyrkans varumÀrkesbyggande. Med stödav tjÀnstevarumÀrkesmodellen har vi sedan analyserat hur Svenska kyrkan skapar relationermed mÀnniskor utifrÄn allmÀnhetens bild av organisationen och kyrkansvarumÀrkesbyggande.För att Svenska kyrkans varumÀrkesarbete ska underlÀtta för mÀnniskor att identifiera ochkÀnna samhörighet med kyrkan, mÄste kyrkan agera kraftfullare för att motverka dennegativa publiciteten samt lyckas med implementeringen av projektet.

Examensarbetet belyser hur kommunikativ undervisning har utvecklats inom svenska som andrasprÄk..

Syftet med denna studie har varit att belysa hur en grupp pedagoger talar om sin undervisning i svenska som andrasprÄk utifrÄn skolorganisation, undervisningsformer och Àmnets gagn för elevers lÀrande Det empiriska materialet grundar sig i kvalitativa intervjuer med Ätta undervisande svenska som andrasprÄkslÀrare.Resultaten visar att lÀrare som har kunskap om styrdokumentens betydelse för Àmnet har en större möjlighet att höja Àmnets status bland kollegor, förÀldrar och elever..