Syftet med genomgÄngna arbetet har varit att undersöka om genusskillnader gÄr att finna i den svenska skolan gÀllande elevers kommunikativa kompetens. Svensk skollag, lÀroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) tillsammans med styrdokumentet i Àmnet svenska, samt tidigare forskning inom Àmnet har studerats och Ätergivits. I den undersökning som genomförts har avgrÀnsningar gjorts till följande tvÄ omrÄden: dominans av talutrymme kopplat till genus samt grad av sÀkerhet i olika talsituationer kopplat till genus. Informanterna har bestÄtt av en klass i Är 8 i grundskolan, en klass i Är 1 i gymnasieskolan samt lÀrare frÄn grundskola och gymnasieskola, alla hemmahörande i PiteÄ kommun. TvÄ metoder har anvÀnts i undersökningen, observation och enkÀt.

DnB NOR, Norges ledande bank Àr en ny aktör som Är 2007 pÄbörjade sin etablering pÄ den svenska bankmarknaden vilken pÄ senare tid prÀglats av förÀndringar. Studiens syfte Àr att utifrÄn ett marknadsföringsperspektiv undersöka och analysera DnB NOR:s val av etableringsstrategi pÄ den svenska bankmarknaden för privatpersoner samt varför företaget valt denna strategi.UtifrÄn studiens teoretiska modell kan ett företag etablera sig antingen via uppköp av befintliga företag eller genom internorganisk tillvÀxt. För uppsatsen har en kvalitativ metodform anvÀnts vilken bygger pÄ semistrukturerade personliga intervjuer med representanter ifrÄn DnB NOR och Svenska Bankföreningen.Slutsatsen Àr att DnB NOR anvÀnt sig av en unik etableringsstrategi som bygger pÄ uppköp av företag verksamma pÄ indirekt relaterade marknader till den svenska bankmarknaden..

Studien berör undervisningen i moderna sprÄk och har ett motivationsperspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka varför elever blir mer eller mindre motiverade i moderna sprÄkundervisningen och hur lÀraren ska förhÄlla sig till eleverna för att motivera dem pÄ bÀsta sÀtt. Det Àr de uppfattningar som elever pÄ grundskolan och pÄ gymnasiet har om sprÄkundervisningen som Àr det centrala i uppsatsen. Arbetet bestÄr av en djupare litteraturstudie som belyser kognitiva motivationsteorier samt forskning kring lÀraren som reflekterande praktiker. DÀrtill har tjugo elever intervjuats.

Sammanfattning Fridvall, Maria (2010) ADHD i grundskolan Fem klienters berÀttelser om sin skoltid Denna studier handlar om fem klienters upplevelser av sin egen tid i grundskolan. Gemensamt för intervjupersonerna Àr att de har fÄtt diagnosen ADHD och att de, under intervjutillfÀllet, befanns sig inom KriminalvÄrdens regi, de var placerade pÄ en anstalt. Studient undersök hur skolgÄngen har upplevts av nÄgra unga mÀn med kriminell belastning och en ADHD-diagnos samt vilka faktorer, företeelser och handlingar som de har upplevt som positiva respektive negativa. Syftet med denna undersökning Àr, att utifrÄn nÄgra klienters egna berÀttelser om sin skolgÄng, försöka finna gemensamma drag, gemensamma mönster som vi pedagoger kan lÀra oss av och utveckla i vÄr egen undervisning och vÄrt eget bemötande av vÄra elever med diagnosen ADHD. Den första delen av uppsatsen bestÄr av en kunskapsgenomgÄng om diagnosen ADHD samt en metoddel. I den andra delen av uppsatsen redovisas resultat/analysen samt sammanfattning/diskussion. Metoden jag valt att arbeta efter Àr en delad förstÄelse-modell, med inriktning mot den narrativa intervjumetoden. Jag har valt att undersöka hur skolgÄngen har upplevts av unga mÀn med kriminell belastning och en ADHD-diagnos samt vilka faktorer, företeelser och handlingar inom skolan som upplevts som positivt/negativt.

LÀsÄret 2000/01 startade, pÄ uppdrag av regeringen, en femÄrig försöksverksamhet som innebar att frivilliga grundskolor i Sverige skulle arbeta utan timplan. HÀr har fyra berörda musiklÀrare fÄtt komma till tals om hur försöket pÄverkat dem och deras undervisning..

Intresset av att studera den institutionaliserade diskrimineringen, det symboliska vÄldet och de mekanismer som skapar inne- och utestÀngningsmekanismer pÄ grundskolan hÀrstammar frÄn erfarenheter under mina Är som student och lÀrare i Sverige. Forskning inom Àmnet visar pÄ att skolan Àr en sorteringsarena dÀr symboliskt vÄld upptar en stor plats. Skolan som den Àr idag Àr lÄngtifrÄn att vara en arena ?för alla? utan vissa personer lider av exkluderande praktiker medan andra njuter av inkluderande praktiker. Jag har anvÀnt mig av self-reportmetoden för att undersöka förekomsten av det symboliska vÄldet ur ett elevperspektiv, samt för att undersöka vad skolchefer gör för att hantera problemet och pÄ sÄ sÀtt Äterge alla samma möjligheter i ett medvetande av ?en skola för alla?.

Syften med detta examensarbete var att fÄ en ökad förstÄelse av elevers sociala delaktighet i grundskolan. Vi har Àven studerat vilka framgÄngsfaktorer som kan stÀrka delaktigheten utifrÄn elevhÀlsans nya mÄl. Vi genomförde en litteraturstudie med en kvalitativ ansats baserad pÄ fem vetenskapliga avhandlingar, en SOU rapport och tre vetenskapliga artiklar för att skapa oss en bild av elevers sociala delaktighet. Vid analysen av insamlad data fann vi tre huvudkategorier vilka var social inklusion, social exklusion och förebyggande arbete. Dessa kategorier analyserades utifrÄn Meads interaktionsteori och Antonovskys teori, det salutogena synsÀttet. Resultaten visade att den sociala delaktigheten inte Àr sjÀlvklar för alla elever.

Valet vi gjorde gÀllande undersökningsomrÄde grundar sig i att vi bÄda kommer att vara verksamma pedagoger i en miljö dÀr flersprÄkighet förekommer. VÄrt syfte med studien var att undersöka hur man i grundskolan arbetar bÄde sprÄk- och kunskapsutvecklande i olika Àmnen för elever med SVA. Vi ville ocksÄ undersöka vikten av meningsfulla lÀrandesituationer samt betydelsen relationen har mellan lÀraren och eleven. För att uppnÄ detta syfte mötte vi klasslÀrare, SVA lÀrare och rektorer och tog del av deras erfarenheter, upplevelser och tankar kring Àmnet. Resultatet som framkommit Àr tydligt, det saknas tid, pengar och kunskaper inom Àmnet SVA.

In school today pupils come in contact with all kinds of reading books. Education of Swedish reading development sometimes contain reading books organized at different levels of difficulty, with different amount of text. The purpose of the different difficulty levels is to give the less skilled readers an easier book and stronger readers a more difficult book. The purpose with this study is to find out if the book which is classified as more difficult, in reality is the most difficult and if the book which is considered to be easier really is. To find answers to these questions I will examine previous researcher?s theories on difficulty levels in reading books.

Syftet med denna studie Àr att belysa de uppfattningar barn som lever och befinner sig i en internationell kontext har, om hur begreppet nationalitet uppfattas och spelar in i deras liv. I förlÀngningen Àr syftet att uppsatsen ska vidga förstÄelsen för begreppen nationalitet och globalitet.I den teoretiska genomgÄngen presenteras bland annat teorier vilka ger ett globalt perspektiv pÄ vad nationalitet kan innebÀra. HÀr presenteras Àven idéer om hur ungdomar, vilka har vÀxt upp i en kultur som inte Àr förÀldrarnas ursprungskultur, ser pÄ sig sjÀlva i förhÄllande till omgivningen.I studien har anlagts ett kvalitativt angreppssÀtt inspirerat av hermeneutik. Syftet med detta metodval Àr att söka ge en varierad och mÄngfacetterad snarare Àn statistiskt sÀkerstÀlld bild av informanternas uppfattningar. I tolkningen av det empiriska materialet har intentionen varit att se pÄ intervjusvaren ur informanternas eget perspektiv.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka för- och nackdelar med anvÀndandet av interaktiva whiteboards i grundskolan. Ambitionen fanns Àven att vÀcka nyfikenhet och informera vÄr tÀnkta mÄlgrupp om Àmnet. Vi genomförde intervjuer med tvÄ klasslÀrare och tvÄ elevgrupper i grundskolan samt en IT-pedagog. Enligt flera forskare har IKT positiva effekter pÄ lÀrandet genom att undervisningen blir roligare med mer engagerade och motiverade elever till följd. Det har konstaterats i en engelsk undersökning att elever övervÀgande Àr positiva till att arbeta med interaktiva whiteboards.

Att alla elever fĂ„r vara delaktiga under skolans aktiviteter kan ses som en sjĂ€lvklarhet i en skola för alla. Men för alla elever Ă€r det inte sĂ„ enkelt, och nĂ„gra elever som ibland inte fĂ„r vara delaktiga Ă€r elever med rörelsehinder. Ämnet som de ibland inte fĂ„r vara delaktiga i inom skolans undervisning Ă€r Ă€mnet idrott och hĂ€lsa. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka och fĂ„ en större förstĂ„else för hur personer med rörelsehinder upplevt undervisningen i idrott och hĂ€lsa i grundskolan. För att uppnĂ„ detta gjordes intervjuer med fem personer med rörelsehinder i Ă„ldrarna 19-30 Ă„r.

En vetenskaplig text. Hoppas att denna text blir till nytta för kommande studenter och blivande lÀrare..

Syftet med denna studie Àr att undersöka om elever i densenare delen av grundskolan kÀnner sig utanför ellermobbade dÄ ett annat sprÄk Àn svenska talas. Ytterligareett syfte med studien Àr att se pÄ vilket sÀtt man kan skapaett sprÄkförbud som passar in pÄ en skola för alla. För attuppnÄ syftet anvÀnds en kvantitativ metod, i form avenkÀter, samt en kvalitativ metod, i form avensemistrukturerad intervju. Urvalet bestod av 60 elever iskolÄr nio samt tvÄ rektorer pÄ tvÄ olika grundskolor.Resultatet av studien visar att, större delen av elevernamed mer Àn ett sprÄk anvÀnder det i skolan och att deandra eleverna kÀnner sig utanför dÄ de inte förstÄr. Detvisar Àven att skolorna arbetar aktivt mot att elever skakÀnna sig utanför pÄ grund av detta problem.

SyfteStudiens övergripande syfte var att studera friluftsundervisningen i utvalda grundskolor i Oslo och Stockholm och dÀrvid jÀmföra möjligheter och instÀllningen till friluftsliv samt stÀlla detta i relation till hur friluftsliv behandlas i respektive lands styrdokument.MetodStudien tar sin utgÄng i den kvalitativa forskningstraditionen och bestÄr av en litteraturstudie, dÀr bl. a. styrdokument för respektive land studerats för att kunna jÀmföra skillnader och utvecklingen i momentet friluftsliv. DÀrutöver genomfördes sex telefonintervjuer, tre i vardera stad, för att fÄ en bild av dagens friluftundervisning. De intervjuade skolorna har slumpmÀssigt valts ut.