Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast Àr det pÄ lÄng sikt ganska sÄ lÀtt att rÀkna hem en ökad isoleringsmÀngd och det Àr just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det frÀmsta argument varför en bestÀllare bör vÀlja den tjockare isoleringen. För en bestÀllare av hyresfastigheter Àr det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska pÄbörjas eller inte och denna studie ska dÀrför vara en hjÀlp till att vÀlja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i vÀggar.Syftet med denna studie Àr att utreda var den optimala vÀggisoleringstjocken hamnar pÄ en hyresfastighet med flerfamiljsbostÀder som byggs pÄ en begrÀnsad byggyta. Inte sÀllan finns det krav pÄ maximal byggyta frÄn kommunen och dÄ innebÀr det att ju tjockare isoleringen Àr desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer lÄg till grund för att bestÀmma nÄgra vanligt förekommande yttervÀggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras pÄ. Dessa yttervÀggar placerades pÄ en teoretisk referensbyggnad som dÀrefter energiberÀknades med hjÀlp av handberÀkningar dÀr matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek anvÀndes.

Mjuka vÀrden Àr de bakomliggande faktorer som pÄverkar kundflödet i en galleria och kan göra den framgÄngsrik. Detta ska stimulera hyresgÀsternas betalningsvilja, vilket i sin tur ger möjlighet för ökat driftnetto hos fastighetsÀgare och ett högre fastighetsvÀrde. De mjuka vÀrden som vi valt att fokusera pÄ Àr gallerians image, hyresgÀstmixen, service, upplevelser och miljöfaktorer. Arbetets syfte Àr att klargöra skillnader i förvaltningen mellan Singapore och Stockholm med fokus pÄ de mjuka vÀrdena. Resultat har tagits fram pÄ plats i Singapore och i Stockholm, dÀr intervjuer med expertis inom omrÄdet och besök av elva gallerior gjordes.En skillnad mellan dessa omrÄden Àr att det finns fler gallerior i Singapore Àn i Stockholm, vilket leder till en ökad konkurrens.

BAKGRUNDEN OCH PROBLEMDISKUSSION: Design som företeelse har fÄtt alltstörre betydelse för nÀringslivet och samhÀllet i helhet. Allt fler företag inser designenspositiva inverkan pÄ verksamheten och vÀljer att arbeta medvetet med det. I samband med attbyggnader ökar kraven pÄ designens funktion, rÀcker estetiken inte lÀngre, designen mÄsteprestera mer och visa att den Àr praktisk och effektiv att tillföra i en byggnad. Designassocieras ofta med stora kostnader men vilka positiva vÀrdeeffekter skapar designen igengÀld?SYFTE: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva de vÀrden design kan framkalla i enbyggnad, samt att försöka förklara sambandet mellan betraktaren och vilka vÀrden den villframhÀva i design.

Norrbottens LÀns Landsting (NLL) har Ärligen höga energikostnader fördelat pÄ ett stort fastighetsbestÄnd. För att undersöka om energikostnaderna kan sÀnkas bör energiutredningar utföras. Genom att utföra en energiutredning pÄ en fastighet uppdagas om möjlighet till energibesparingar finns och vilka ÄtgÀrder som kan utföras. I samrÄd med Dan Sundén fastighetsförvaltare pÄ NLL, Division Service Fastigheter, begrÀnsades denna energiutredning till att omfatta Björkskatans och Hertsöns vÄrdcentraler. Syftet med examensarbetet var att utreda vilka möjliga energibesparingsÄtgÀrder NLL kan genomföra pÄ Björkskatans och Hertsöns vÄrdcentraler.

I detta examensarbete har a?tga?rder i ett energieffektiviseringsarbete av typen EPC analyserats. Umea? kommuns fastighetsavdelning startade sitt EPC-projekt 2008 syftet att energieffektivisera mer a?n 130 byggnader. Detta projekt sades da? vara det sto?rsta av sitt slag i Sverige.

I dagens samhÀlle projekteras alltmer komplicerade byggnader, samtidigt som projekteringen av den enskilda byggnaden skall ske i en allt snabbare takt. Detta har onekligen bidragit till att det blivit allt vanligare med datoriserade hÄllfasthetsberÀkningar, som ofta baseras pÄ finita elementmetoden istÀllet för de klassiska handberÀkningmetoderna. FrÄgan som mÄnga dÄ stÀller sig Àr huruvida resultaten skiljer sig Ät mellan de olika berÀkningsmetoderna, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? För att kunna besvara denna frÄga har detta arbete inletts med en genomgÄng av de klassiska handberÀkningsmetoderna, vilka bygger pÄ grÀnslastteori. De viktigaste egenskaperna för varje metod har redovisats och förklaras.

Idén om att kunna utnyttja ett vÀxthus till att skapa ett lokalt mikroklimat kring en byggnad Àr inte ny, redan 1976 byggdes en sÄdan villa ute i Saltsjöbaden utanför Stockholm. DÀr byggdes ett hus inuti ett vÀxthus, och det finns Àven andra exempel frÄn Sverige och utlandet. Det Àr dÀremot ingen vidare utbredd byggnadslösning utan det Àr endast ett fÄtal byggnader som Àr byggda enligt den principen. Tanken Àr att glasbyggnaden som omsluter den inre byggnaden ska ge varmare temperaturer runt huset och dÀrmed minska byggnadens vÀrmebehov. I detta examensarbete har en byggnad innesluten i en glasbyggnad simulerats i simuleringsprogrammet IDA ICE 4.21. Modellen ska gestalta principen och Àr inte baserad pÄ en existerande byggnad.

I detta examensarbete har Alne församlingshem i Örnsköldsviks kommun varit den centrala delen. För att företaget Tecnicon, som projekterat byggnaden, ska fĂ„ ett kvitto pĂ„ vad som blev bra och vad som blev mindre bra frĂ„n projektering, sĂ„ jĂ€mförs energiprestandan mellan projekterad och uppföljd. Utöver detta undersöktes det om byggnaden blev ett lĂ„genergihus samt ur en miljömĂ€ssig, energimĂ€ssig och ur ett ekonomiskt perspektiv jĂ€mfördes Alne församlingshems klimatskal med ett klimatskal som uppfyller energiprestanda kraven som BBR stĂ€ller.För att genomföra detta gjordes en energideklaration över byggnadens energianvĂ€ndning och som jĂ€mfördes med det projekterade resultatet. VĂ€rden för energiberĂ€kningarna har avlĂ€sts pĂ„ el- och vattenmĂ€tare, hĂ€mtats frĂ„n elbolaget, i tekniska datablad, schablonvĂ€rden samt antagna vĂ€rden. Som hjĂ€lp vid energiberĂ€kningarna anvĂ€ndes ett Excel-dokument dĂ€r energiprestandan berĂ€knades.

Deformationsövervakning har en betydande roll i samhÀllet idag. Genom att studera och förutse deformationer har problemen kring konstruktion av dammar, broar och tunnlar kunnat hÄllas nere. Utan en fungerande deformationsövervakning kan sÄvÀl industrier som mÀnniskor pÄverkas negativt. Deformationer i gruvor kan leda till stopp i produktionen medan deformationer i byggnader utgör en risk för mÀnniskans sÀkerhet. För att förhindra dessa följder Àr det viktigt att analysera och övervaka deformationer med lÀmpligast mÀtningsmetod.

Mindre samhÀllen som Àr starkt prÀglade av enskilda industrier Àr till stor del beroende av de arbetstillfÀllen industrin ger. DÄ svÀngningar i konjunkturen gör att dessa arbetstillfÀllen varierar, varierar Àven samhÀllets efterfrÄgan och struktur.För att försöka skapa en robustare samhÀllsstruktur trots konjunktursvÀngningarna och minska samhÀllens pÄverkan av en stark industri har ett antal riktlinjer tagits fram. Dessa inbegriper vikten av alternativa nÀringar och arbetsplatser för att minska beroendet av den enskilda industrin. Det tydliggörs att ett samhÀlles identitet och attraktivitet Àr mycket viktiga i konjunkturkÀnsliga samhÀllen och detta kan frÀmja en arbetspendling istÀllet för flytt, dÄ platsen för arbete varierar. Goda kommunikationer sÄ som vÀgar och jÀrnvÀgar Àr viktiga för att arbetspendlingen och dÀrmed Àven regionförstoring ska kunna ske.

Den första provisoriska strandskyddslagstiftningen infördes i Sverige 1950, Àven om man tidigare hade skydd för vissa naturomrÄden för att sÀkra allmÀnhetens tillgÄng. De första lagarna som gav strÀnderna ett skydd skulle fungera i samspel med allemansrÀtten som dÄ lyftes fram och fick en ny betydelse i samhÀllet. Den provisoriska strandskyddslagstiftningen ersattes av en permanent nÄgra Är senare, och har dÀrefter har kompletterats och förÀndrats. Den största förÀndringen skedde 1975, dÄ strandskyddet blev generellt och dÀrmed obligatoriskt. Strandskyddslagstiftningen gÀller vid alla kuster, sjöar och vattendrag och innebÀr att inga byggnader, anlÀggningar eller verksamheter fÄr uppföras inom 100 meter frÄn strandlinjen, bÄde i havet och pÄ land.

Historiska stadsbyggnadsstrategier med fokus pÄ hÄllbarhet eller grönska utgör utgÄngspunkten för framtagandet av en ny stadsbyggnadsstrategi som ska vara hÄllbar ur alla aspekter; bÄde ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. I kandidatuppsatsen undersöks möjligheterna att fortsÀtta förtÀta staden och samtidigt behÄlla stadens parker och grönska. Stadsbyggnadsstrategin Àr döpt till Stad-i-park och Àr en utopisk vision som syftar till att förÀndra vÄrt sÀtt att leva och vilken funktion en stad ska fylla för att nÄ en hÄllbar utveckling. Detta uppnÄs i teorin genom att ersÀtta transporterna inom staden med framförallt spÄrbunden trafik, öka mötesplatserna i staden genom att föra in mer grönska och torg samt att förtÀta staden dÄ byggnader som tillhör dagens trafiksystem inte lÀngre behövs. FörÀndringar i infrastrukturen ska inte pÄverka rörligheten utan staden ska Àven i fortsÀttningen vara tillgÀnglighetsanpassad vilket bl.a.

Detta examensarbete pÄ 15 hp. har haft mÄlet att kunna hitta en guide för planering av fönster för byggnader som ska certifieras med Miljöbyggnad. I certifieringsprocessen ingÄr berÀkning av solvÀrmelasten, vilket ger en siffra pÄ hur mycket solvÀrme som strÄlar in i byggnaden, som sedan kan behövas ventileras eller kylas bort under sommarhalvÄret. I processen berÀknas Àven dagsljusfaktorn, vilket ger en siffra pÄ hur mycket dagsljus kommer in i byggnaden. DÄ dessa tvÄ aspekter pÄverkar negativt pÄ varandra har olika tester gjorts med hjÀlp av olika datasimuleringar för att finna vilken fönsterarea skulle kunna vara lÀmplig för att fÄ ett bra betyg i Miljöbyggnad.

Den globala uppvÀrmningen Àr nÄgot som har pÄgÄtt under en lÀngre tid och i takt med att utslÀppen av vÀxthusgaserna ökar, stiger temperaturen pÄ jorden vilket kan fÄ konsekvenser i framtiden. Under vÄr, höst och vinter kommer Sverige att fÄ intensivare nederbörd samt ökad havsnivÄ. Somrarna förvÀntas bli torrare och varmare. I takt med att stÀder vÀxer och blir allt tÀtare ökar andelen hÄrdgjorda ytor. Detta kan stÀlla till problem om regnet ökar eftersom vattnet inte kan infiltreras pÄ ett naturligt sÀtt vilket leder till översvÀmningar som kan skada bebyggelse och infrastruktur. För att minska riskerna för översvÀmningar i stÀder har allt fler projekt pÄbörjats som arbetar med att integrera klimatförÀndringar i planering och gestaltning.

Vellinge Àr bÄde centralorten i Vellinge kommun och en bostadsförort till Malmö. Orten bestÄr till stor del av villabebyggelse. Vellinges expansion kan hÀrledas till tvÄ viktiga hÀndelser dÀr den första var jÀrnvÀgen drogs in till Vellinge. JÀrnvÀgen skapade nya förutsÀttningar för industrier, handel och framförallt nya kommunikationer. Den andra hÀndelsen var bilens starka intÄg under 50-talet.