Sök:

Sökresultat:

870 Uppsatser om Kulturhistoriskt värdefulla byggnader - Sida 22 av 58

Pigtittaren : Ett kunskapsunderlag till Skansens snickeriverkstad

Detta Àr en berÀttelse.En kritisk fiktion om en specifik möbel som gjordes i en viss tid, pÄ en viss geografisk plats.BerÀttelsens ram, den fiktiva miljön har jag skapat men detaljerna bygger pÄ kunskap utifrÄn min erfarenhet inom omrÄdet, fakta och detaljer i de texter och dokument jag tagit del av. Fakta kring den specifika möbeln, tiden, och platsen: en pigtittare gjord pÄ 1920-talet i Virserum, SmÄland, Sverige. Syftet med undersökningen, detta kunskapsunderlag, Àr att förse Skansen med ett dokument som kan möjliggöra produktion av en ny möbel pÄ Skansens Snickerifabrik, Stockholm, Sverige. En ny tillverkningsartikel som ska bidra till att ge snickeriets gÀster en Ànnu mer autentisk upplevelse och för att uppfylla delar av Skansen uppdrag:?Uppdrag: Friluftsmuseet Skansens uppdrag Àr att, med gÀsten i centrum /?/ Skansen ska vÄrda och bevara samlingarna av byggnader, föremÄl, vÀxt- och djurarter.

Miljonprogrammet : Riva eller renovera?

MÄnga hus frÄn miljonprogrammet Àr idag i behov av flera större renoveringsÄtgÀrder. Husen frÄn miljonprogrammet har betydligt högre energiförbrukning Àn vad dagens byggkrav tillÄter, och med nya mÄl frÄn bland annat EU och Sveriges regering som snart trÀder i kraft, Àr det viktigt att nÄgot görs Ät dessa energislukande byggnader. Syftet med rapporten Àr att jÀmföra ett renoveringsalternativ med ett nybyggnationsalternativ ur en ekonomisk- samt ur en energisynpunkt. MÄlet Àr att föreslÄ det mest lönsamma alternativet. För att nÄ mÄlet kommer program som Revit Architecture, IDA ICE och BidCon anvÀndas samt litteraturstudier.

Osynliga grÀnser i det urbana rummet : En fallstudie över de tvÄ barriosen Poble Sec och El Raval i Barcelona

Uppsatsen behandlar ett urbant grÀnsomrÄde i Barcelona. Studien syftar till att visa att det Àven i det urbana rummet finns grÀnser. GrÀnser som inte Àr tydligt utstakade, men skapade i tidsrummet och formade av olika processer som lett fram till dagens situation. De utvalda omrÄdena för studien Àr barriosen Poble Sec och El Raval i stadens distrikt Sants Montjuïc respektive Ciutat Vella. De bÄda barriosen/kvarteren angrÀnsar till varandra, men skiljs ÀndÄ Ät av den stora avenyn Paral?lel.

Att tillgodose elevers skilda inlÀrningssÀtt i undervisningen pÄ gymnasiet : en kvalitativ studie

I detta examensarbete har fokus rört elevers olika inlÀrningssÀtt. Syftet med detta examensarbete var dels att finna exempel pÄ inlÀrningssÀtt och dels att empiriskt undersöka hur lÀrare tillgodosÄg dessa i den aktuella undervisningen. Uppsatsens empiriska del var av kvalitativ karaktÀr och innehöll tvÄ delar. En enkÀtundersökning som syftade till att kartlÀgga vilka olika inlÀrningssÀtt som existerade i den aktuella klassen, samt fyra observationer som syftade till att undersöka huruvida lÀrarna tillgodosÄg dessa. Resultatet av undersökningarna pÄvisade att det dominerande sÀttet att lÀra sig bÀst pÄ utifrÄn de sociala faktorerna var att arbeta med en kamrat.

HÄllbart byggande i urbaniseringens tecken ? En studie av det framtida underjordiska byggandet i Sverige

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i SverigeanvĂ€nder sig av idag för att öka den sociala hĂ„llbarheten. De projektsom studerats Ă€r Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person frĂ„n varje omrĂ„de studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hĂ„llbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hĂ„llbarheten vid renoveringsobjekt, hur fĂ„r de hela omrĂ„densom lĂ€nge haft ett dĂ„ligt rykte att bli socialt hĂ„llbara dĂ€r stort fokusligger pĂ„ att anstĂ€lla lĂ„ngtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man pĂ„ attföra in den sociala hĂ„llbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrĂ€tter som har en lĂ€gre hyra Ă€n nybyggda lĂ€genheter i dagslĂ€gethar..

HisskÀrna av skalvÀggar i höga byggnader : Ett alternativ till den platsgjutna kÀrnan

A common way to stabilize high rise buildings is to use an elevator core built of concrete. Today, we use to build these elevator cores of in-situ concrete. Precast concrete twin wall (double wall) is a semi-finished product that has become more common in recent years. This diploma work studies how the twin wall works out as structural elements in an elevator core. The work also shows some possible ways of designing twin walls and highlights some important parts of the design that will be vital to the stability of the building.    The result shows that it is important to think through where the element joints should be placed.

FörutsÀttningar för storskalig fastighetsanknuten energiproduktion i den befintliga infrastrukturen

MiljöfrÄgor har fÄtt en allt större betydelse i dagens samhÀlle, sÄ Àven i fastighetsbranschen. Dagens nyproducerade byggnader Àr lÄngt mer energieffektiva Àn byggnader som uppfördes för bara nÄgot Ärtionde sedan. Utrymmet för ytterligare miljöbesparingar pÄ de enskilda fastigheterna minskar dock i takt med att byggnaderna blir allt mer energisnÄla, vilket leder till att de största miljövinsterna finns att hÀmta i energin som tillförs fastigheten.För att kunna erbjuda sina kunder garanterat grön energi undersöker Skanska nu möjligheterna för gemensamt Àgd energiproduktion för el via vindkraft och vÀrme via solfÄngare som ansluts till den befintliga infrastrukturen. PÄ det sÀttet kan man uppnÄ större volymer, minska energiförluster och fÄ en mer rationell energiproduktion med stordriftsfördelar jÀmfört med fastighetsspecifika energilösningar sÄ som exempelvis bergvÀrme.Skanska tÀnker sig att dessa anlÀggningar pÄ ett eller annat sÀtt lÄngsiktigt ska vara bundna till de fastigheter som Àr anslutna till anlÀggningen. Det har dock efter granskning av gÀllande fastighetsrÀttslig lagstiftning samt efter intervjuer med sakkunniga, visat sig att denna koppling skulle vara svÄr att Ästadkomma rent fastighetsrÀttsligt.

Datorstöd i Geoteknik

Detta examensarbete Àr utfört för att fÄ kunskap om hur man kan anvÀnda datorbaserade verktyg för att rita upp och analysera data som erhÄllits i samband med en geoteknisk fÀltundersökning. Geotekniken syftar till att fÄ förstÄelse om hur olika jordarter Àr uppbyggda och hur jorden reagerar dÄ den utsÀtts för belastningar. Dessa kunskaper Àr nödvÀndiga för att utforma grundlÀggningen för en byggnad.Det datorbaserade verktyg som har anvÀnts i denna rapport Àr programmet Novapoint GeoSuite som Àr ett vanligt förekommande program inom byggindustrin i Sverige. Programmet anvÀnds bland annat till att ta fram plan- och sektionsritningar, samt att utföra berÀkningar av slÀntstabilitet och sÀttningar för byggnader.I rapporten redovisas ett fiktivt exempel pÄ grundlÀggning av en fÀrjeterminal pÄ ön Blixholmen i Norrköping. Exemplet syftar till att visa hur man arbetar fram geotekniska resultat med hjÀlp av programmet Novapoint GeoSuite.Det undersökta datorprogrammet Àr mycket detaljerat och ger realistiska resultat vid jÀmförelse med manuella berÀkningar.

TillgÀnglighet ? Att anpassa befintligabyggnader och nÀrmiljön till dagens kravför att öka kvarboende

Antalet Àldre i samhÀllet ökar, och befintliga byggnader behöver anpassas efterderas behov pÄ tillgÀnglighet. I dagslÀget omfattar det befintliga bostadsbestÄndetav flerbostadshus en mÀngd byggnader frÄn miljonprogrammet, och dessainnehÄller mÄnga hinder och svÄrigheter för personer med nedsatt rörelseförmÄga.Syftet med arbetet Àr att undersöka möjligheten för Àldre att kunna bo kvarhemma genom att studera vilka ÄtgÀrder som krÀvs för att tillgÀnglighetsanpassade gemensamma ytorna och nÀromrÄdet i anslutning till bostaden. MÄlet Àr att tareda pÄ vilka de vanligaste ÄtgÀrderna Àr samt studera nÄgra metoder som gÄr attanvÀnda vid en tillgÀnglighetsinventering.En litteraturstudie har genomförts dÀr referensobjekt, lagar, regler och krav sombehandlar tillgÀnglighet har studerats. En fallstudie har genomförts dÀrtillgÀngligheten i bostadsomrÄdet Tunet i Mjölby har undersökts. EntréernainnehÄller mÄnga nivÄskillnader i form av trappsteg och trösklar, hiss saknas ochentrédörren Àr tung att öppna.

Gustavsberg : förnyelse i kulturhistorisk miljö. Ett planförslag för centrala Gustavsberg med fokus pÄ kulturmiljövÄrd.

En kulturmiljö bestÄr i princip av hela vÄr fysiska omgivning, undantaget helt orörd natur. Dessutom kan kulturmiljön vara av social art, det vill sÀga att den Àr immateriell och innefattas av bland annat traditioner, folkminnen och ortsnamn. Eftersom begreppet kulturmiljö omfattar sÄ mycket Àr det svÄrt att kunna praktisera en kulturmiljövÄrd utan att ha nÄgra riktlinjer och urvalsmetoder. Allt kan inte bevaras och vÄrdas i oförÀnderligt skick till kommande generationer, utan det mÄste finnas en kontinuitet i utvecklingen av den fysiska miljön. Varje tid bör lÀmna sina spÄr till eftervÀrlden utan att Àldre spÄr helt raderas ut.

Ett Nytt Svenskt Residens i Santiago, Chile

Fastighetsverket ska bygga ett nytt residens för Sverigesambassadör i Chile. Residenset skall tillgodose högtstÀllda krav pÄ arkitektonisk utformning. MÄlet Àr attskapa moderna, vackra, effektiva och representativalokaler som ökar intresset och uppmÀrksamheten förSverige. Byggnaden, interiören och inredningen skalltillsammans utgöra en enhetlig gestalt och förmedla enpositiv bild av Sverige pÄ ett tydligt sÀtt. Residenset Àrlikasom ambassaden Sveriges ansikte utÄt.

Skola och lÀrande i glesbygd och tÀtort. En jÀmförelse utifrÄn lÀrarintervjuer.

Det hÀr arbetet behandlar skola och lÀrande i glesbygd och tÀtort. Syftet Àr att visa pÄ likheter och skillnader mellan skolor i glesbygd och stad. Vilka skillnader i arbetssÀtt som finns och hur lÀrarna uppfattar sin lÀrarroll pÄ grund av arbetsplatsens geografiska placering. Vidare belyses skillnader och likheter vad gÀller byggnader och lokaler. Arbetet bygger pÄ intervjuer med verksamma lÀrare, bÄde i glesbygd och i tÀtort.

Detaljplan och tredimensionell fastighetsbildning

Tredimensionell fastighetsbildning Àr sedan Ärsskiftet 2003/2004 ett nytt inslag i svensk lag. Detta erbjuder nya möjligheter för stadsbyggnaden men skapar ocksÄ nya problem. Syftet med detta examensarbete Àr att utreda hur tredimensionell fastighetsbildning hittills behandlats och att undersöka möjligheterna till att utveckla redovisningen av detaljplaner med hjÀlp av 3D-teknik. Arbetet baseras pÄ litteraturstudier och undersökningar av detaljplaner. Examensarbetet har tvÄ delar.

Droppsprutning som tÀtningsmetod mot vattenlÀckage i Tranebergstunneln

TÀtning av tunnlar med cement mot vattenlÀckage har gjorts sedan 1800-talet menpÄ senare Är har kraven pÄ tÀtningseffekten ökat, detta gÀller sÀrskilt i stadsomrÄdendÄ sÀttningar kan medföra stora skador pÄ byggnader.I mÄnga fall finns det kvar inlÀckage i den utsprÀngda tunneln trotsförinjekteringen och drÀner som att satts upp för att leda bort vattnet. En nyare metodför att reducera det kvarstÄende droppet Àr droppsprutning. DÄ metoden Àr relativt nyÀr tÀtningseffekternas bestÀndighet inte utredda. I detta arbete undersöktsTranebergstunnelns droppsprutningar för att se om metoden fungerar och om desseffekt avtar med tiden. Metoden som anvÀndes för undersökningen vardroppkartering av droppsprutningarna en gÄng i mÄnaden under vÄren 2014.Resultatet jÀmfördes sedan med den geologiska karteringen som gjordes 2011 ochett samband mellan svaghetszoner, droppsprutningar och kvarvarande lÀckagekunde ses.

Strandskyddslagstiftningen: ett effektivt skydd eller en urholkad lagstiftning?

I Sverige infördes de första provisoriska strandskyddsreglerna genom lagstiftning under 1950-talet för att trygga det ökade behovet av rekreation och friluftsliv vid strÀnderna. Genom en lagÀndring 1975 blev strandskyddet obligatoriskt och gÀller sedan dess vid kusten, sjöar och vattendrag. Strandskyddet innebÀr ett generellt förbud mot att inom 100 meter frÄn vattenlinjen uppföra nya byggnader, anlÀggningar eller vidta liknande ÄtgÀrder. Under Ären har dock en kritik mot strandskyddsreglerna vuxit sig allt starkare. FrÀmst har det varit den generösa kommunala dispensgivningen som har varit föremÄl för kritik.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->