De spÀnnande och vackra kulturmiljöer som vÄra kyrkogÄrdar utgör bör marknadsföras mer för att intressera och attrahera gemene man. Genom en studie av befintlig kyrkogÄrdsturism kartlÀggs situationen idag och positiva erfarenheter lyfts fram för en fortsatt utveckling inom branschen. DÄ Àmnet Àr outforskat, och lite kÀllmaterial finns att tillgÄ, bygger arbetet pÄ subjektivt intervjumaterial och en litteraturstudie med fokus pÄ kulturarv och generell marknadsföring i tjÀnste- och upplevelseföretag. Resultatet visar att för att utveckla dessa kulturmiljöer krÀvs ett lÄngsiktigt mÄl och ett genuint intresse inom förvaltningen och frÄn politiskt hÄll. Studien visar att efterfrÄgan inte nödvÀndigtvis finns naturligt, dÀremot existerar ett stort publikunderlag vilket nÄs genom lÀttillgÀngliga och intressanta aktiviteter.

Bakgrund: BokföringsnÀmnden har nyligen förbjudit progressiv avskrivningsmetod som tillÀmpning för bostadsrÀttsföreningar. Det innebÀr att en byggnad inte fÄr avskrivas progressivt frÄn och med 28 april 2014. Progressiv avskrivning har tillÀmpats sen millenniumskiftet av framförallt nyproduktioner och hyresrÀttsombildningar till bostadsrÀtter. Den progressiva effekten gör att avskrivningarna Àr lÄga i början men dÀrefter accelererar. Ett byte till en linjÀr eller en degressiv metod kommer att krÀvas.

Jag har valt att placera operan i Frihamnen för jag tror att det Àr bra för stadens utveckling att flytta ut viktiga byggnader sÄ att innerstaden fÄr vÀxa ochde nya bostadsomrÄderna fÄr en egen, attraktiv karaktÀr. Operan skulle bli en samlingplats och knutpunkt för den nya vÀrtastaden och skapa ett flöde frÄninnerstan till Frihamnen, vilket skulle gynna verksamheter i omrÄdet och leda till en blandning av bostÀder och olika verksamheter..

En attraktiv stad Àr ett vitt begrepp. Vad som Àr attraktivt för nÄgon behöver inte vara det för nÄgon annan. Vissa faktorer bedömer jag dock att de flesta Àr överens om krÀvs för att vi ska trivas i staden. Det handlar om fysiska och sociala faktorer men ocksÄ om rekreationsmöjligheter, historia, kulturutbud, skönhet med mera. I dettta arbete har jag studerat de fysiska faktorerna nÀrmare och kommit fram till att skala, entréer, gruppering av hus och tydlighet i stadsrummet Àr viktiga ingredienser i omrÄden dÀr mÀnniskor bor och arbetar. Dessa fysiska faktorer har jag sedan försökt att arbeta in i ett förslag till stadsförnyelse i industriomrÄdet Sorgenfri i östra delen av centrala Malmö. För att fÄ en bild av vad som gör staden attraktiv har jag bland annat studerat dess historia och dess parker och grönomrÄden.

Som hjÀlpmedel inför projektering, byggande och fastighetsförvaltning finns ett antal verktyg för att kunna göra miljöbelastningsprofiler för byggnader. I denna rapport har tvÄ metoder anvÀnts för att göra en miljöbedömning av ett flerbostadshus. Metoderna Àr EcoEffect och Green Building Challenge. EcoEffect Àr en svensk miljövÀrderingsmetod för att mÀta och vÀrdera miljöpÄverkan frÄn en fastighet under en tÀnkt livscykel. I EcoEffect beskrivs miljöpÄverkan som negativ pÄverkan pÄ mÀnniskors hÀlsa och ekosystem samt utarmning av naturresurser.Green Building Challenge Àr ett internationellt samarbete som startades 1996 med syfte att anvÀnda en gemensam vÀrderingsstruktur för byggnader.

PÄ Riddarholmen idag finns ett mycket begrÀnsat utbud pÄ publikt tillgÀngliga byggnader. Tots ett centralt lÀge och en attraktiv kulturmiljö, Àr det fÄ Stockholmare som hittar till ön. Genom att bygga ett Musikens hus för amatörmusik intill Riddarholmskyrkan, förbÀttras Riddarholmens publika miljö, samtidigt som det skapas en god plattform för amatörmusiken i Stockholm. Satsas det idag pÄ den marginaliserade amatörmusiken, ges förutsÀttningar för att i morgon ha en livskraftig och kompetent muikscen i Stockholm..

Min studie behandlar social rörlighet som har sin grund i de stora folkförflyttningar som har skett under andra hÀlften av 1900-talet pÄ grund av krig. Mitt syfte Àr att undersöka hur klass gör sig gÀllande i mina tre informanters liv samt hur deras klassidentitet har förÀndrats vid flytten till Sverige. Indirekt talar jag Àven om den klassresa som mina informanter gör, dÄ de lÀmnar sitt gamla liv och etablerar sig i det svenska samhÀllet. Det Àr en undersökning som utgÄr frÄn ett kulturhistoriskt perspektiv, dÀr sociologen Pierre Bourdieu och hans syn pÄ klass har varit den frÀmsta inspirationskÀllan. Resultatet visar att mina informanter har med sig vissa betydelsefulla kapital dÄ de anlÀnder till Sverige.

Detta arbete handlar om att skapa en ny cirkushall till cirkus cirkör som vill sammla sin versamhet i en byggnad. PÄ platsen i alby finns redan en byggnad som cirkus cirkör anvÀnder. Jag gör ett tillÀgg till den befintliga byggnaden genom att addera nya mindre byggnader till den större byggnaden och skapa trÀningsytor emellan dem..

EnergianvĂ€ndningen har i Sverige under lĂ„ng tid varit vĂ€ldigt hög. Den höga anvĂ€ndningen leder till stor miljöpĂ„verkan i form av utslĂ€pp av vĂ€xthusgaser. Sett bara till elanvĂ€ndningen Ă€r bostadssektorn det omrĂ„de som dominerar. För att pĂ„ ett enkelt och tillförlitligt sĂ€tt kunna berĂ€kna energianvĂ€ndningen i byggnader anvĂ€nds ofta olika sorters energiberĂ€kningsprogram. Detta examensarbete har kretsat kring en egenutvecklad energiberĂ€kningsmodell, kallad Excel-modellen, utvecklad pĂ„ VVS avdelningen pĂ„ ÅF i Norrköping.

Grunden för examensarbetet Àr den tÀvling om nytt stadsbibliotek i Stockholm som Stockholms stad utlyste 2006. Det nuvarande stadsbiblioteket frÄn 1928, ritat av Erik Gunnar Asplund, Àr en av Sveriges mest kÀnda byggnader. Uppgiften har varit att rita en tillbyggnad som kan bilda en helhet tillsammans med det nuvarande biblioteket. Det har handlat om att först vÀrdera det som finns idag och sedan tillföra nÄgot för framtiden..

SamhÀllets normer och riktlinjer Àr att dagens byggnader ska minska sinenergianvÀndning för att erhÄlla en bÀttre energiprestanda. För att möjliggöra detta harnya lagar tagits fram för att sÀkerstÀlla att sÄ Àr fallet. Högskolan i Halmstad (HH) bestÄridag av 18 byggnadskroppar, var och en med sin egna unika energianvÀndning. För att fÄen helhetsblick över HHs energisituation har mÀtvÀrden för fjÀrrvÀrme, kyla samt el tagitsfram. Uppgiften att fÄ fram dessa mÀtvÀrden har varit mödosam dÄ flera instanser frÄnbÄde HH, leverantören samt fastighetsförvaltaren har behövt rÄdfrÄgas.

Denna uppsats behandlar projektering av ett smÄhus i form av framstÀllande av system och konstruktionsritningar som följer Boverkets byggregler. Den innefattar Àven val av material för utvalda delar av smÄhuset dÀr hÀnsyn tagits till vÀsentliga parametrar. För att framstÀlla godkÀnda ritningar har berÀkningar utförts för att kunna bestÀmma tillrÀckliga dimensioner pÄ ventilation, vÀrme, sanitet och konstruktion. Slutligen har Àven en kostnadskalkyl utförts för att analysera totalkostnad och driftskostnader för smÄhuset.Detta Àr fördjupningsdelen i ett arbete som ocksÄ innefattar projektering och dimensionering av ett smÄhus. .

Utvecklingen i vÀrlden och Àven i vÄra svenska stÀder gÄr mot att bygga mot allt högre höjder. Linköping Àr inget undantag och PEAB bygger just nu det som ska bli stadens högsta kontorsbyggnad kallad Tornet. Med sina 19 vÄningar kommer den att strÀcka sig ca 65 meter upp i luften, ingen höjd i vÀrldsliga sammanhang, men i Sverige hamnar det pÄ en 21:a plats över landets högsta byggnader. Huset Àr placerat i nÀrheten av centrum och skall fungera som kontor och företagshotell Ät ett av stadens fastighetsbolag. PEABs erfarenhet av att bygga höghus Àr dock begrÀnsad, dÀrför har jag kommit överens med företaget om att undersöka vilka riskerna, men Àven möjligheterna Àr att bygga pÄ höjden.

Bakgrunden till arbetet ligger i de lagĂ€ndringar som trĂ€dde i kraft den 1 maj 2009. Med hjĂ€lp av dessa blir det möjligt att inrĂ€tta Ă€garlĂ€genheter som en ny boendeform i Sverige. Vi vill klargöra vad som gĂ€ller för att fĂ„ inrĂ€tta Ă€garlĂ€genheter i befintlig bebyggelse samt utreda hur erfarenheter, kunskaper och förvĂ€ntningarna pĂ„ den nya boendeformen ser ut. Vid ett flertal tillfĂ€llen sedan 1990-talet har frĂ„gan om att fĂ„ inneha enskilda lĂ€genheter i flerbostadshus med Ă€ganderĂ€tt s.k. Ă€garlĂ€genheter varit aktuell. År 2004 infördes möjlighet till tredimensionell fastighetsindelning, vilket Ă€r avgörande för att kunna skapa Ă€garlĂ€genheter.

Just nu p?g?r studier om nya tekniker inom forensisk verksamhet som ska m?jligg?ra anv?nd ning av DNA f?r att f?ruts?ga fenotypiska egenskaper, s?som ?gon- och h?rf?rg, fr?n biologiskt material som hittats p? brottsplatser. Dessa prediktioner kan vara s?rskilt v?rdefulla i utred ningar d?r traditionell DNA-profilering inte ger tillr?cklig information. I denna rapport har data fr?n R?ttsmedicinalverket anv?nts, best?ende av sex single-nucleotide polymorphisms (SNPs) associerade med ?gonf?rg och 22 SNPs associerade med h?rf?rg, insamlade fr?n 85 individer.