Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.

Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.

Denna uppsats a?r en studie av Svenska Dagbladets agenda och La?kare Utan Gra?nsers och Ro?da Korsets informationsflo?de med fokus pa? humanita?ra kriser. Syftet fo?r va?r studie a?r att ta reda pa? i vilken utstra?ckning hja?lporganisationernas informationsflo?de o?verenssta?mmer med Svenska Dagbladets agenda. Fo?r att fa? en helta?ckande studie vill vi a?ven ta reda pa? hur hja?lporganisationerna go?r fo?r att fo?rso?ka styra mediernas agenda.Ide?n till denna studie utvecklades efter att La?kare Utan Gra?nser presenterade rapporten Kriserna svenskar glo?mt som visar att flera humanita?ra kriser som drabbat miljontals ma?nniskor ga?tt svenskarna fo?rbi.

Sveriges riksdag har beslutat att energianvÀndningen i bebyggelsen mÄste minskas. Detta gÀller Àven den befintliga bebyggelsen till vilken den kulturhistoriskt vÀrdefulla bebyggelsen hör. Vid energieffektivisering av kulturhistoriskt vÀrdefull bebyggelse upplever ofta förvaltare att processen att vÀlja energieffektiviserande ÄtgÀrd tar för lÄng tid. Detta beror pÄ att det saknas ett rationellt sÀtt att jÀmföra olika ÄtgÀrders konsekvenser. Antikvarier har ofta en motsatt uppfattning och upplever att förvaltare mÄnga gÄnger ser mer till ÄtgÀrdens besparingspotential istÀllet för dess pÄverkan pÄ de kulturhistoriska vÀrdena. Syftet med examensarbetet Àr att göra jÀmförelsen av energieffektiviserande ÄtgÀrder i kulturhistoriskt vÀrdefull bebyggelse mer överskÄdlig för förvaltare.

Syfte och fr?gest?llningar: Studiens syfte ?r att analysera r?ttf?rdigande och f?rd?mande av skolattentat p? internetplattformen Flashback. F?r att ytterligare komma ?t r?ttf?rdigande breddas fokuset ?ven till hur tillv?gag?ngs?tt och strategier f?r att beg? skolattentat ?l?rs ut? p? Flashback. Studien ?r viktig f?r att den i f?rl?ngningen skulle kunna bidra med identifiering av potentiella g?rningspersoner och d?rmed bidra till det brottspreventiva arbetet i samh?llet.

Det finns olika system för att hantera och delge information till fastighetsÀgare och förvaltare. Dessa system Àr idag oftast pappersbaserade, oftast en pÀrm med information. Med den digitala tekniken kan man idag göra dessa handlingar mer attraktiva och lÀttillgÀngliga. Denna rapport, som Àr resultatet av mitt examensarbete, belyser vad ett vÄrdprogram Àr, hur det upprÀttas och vad det bör innehÄlla. Dessutom pÄvisas i rapporten hur man kan anvÀnda moderna IT-verktyg för att förenkla framstÀllningen och redovisningen av vÄrdprogram.

Landskapsarkitektyrket handlar ofta om att göra prioriteringar mellan olika intressen som stÀlls mot varandra. Exempel pÄ sÄdana Àr kulturhistoriskt vÀrdefulla miljöer samt vÀrdet av bevarande och utveckling av stÀders biologiska mÄngfald. Om bÄda dessa vÀrden finns att ta hÀnsyn till pÄ en och samma plats har landskapsarkitekten en roll att vÀva samman dem till en fungerande helhet. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur man kan förstÀrka de historiska vÀrdena pÄ en urban plats och samtidigt frÀmja stadens biologiska mÄngfald pÄ ett samspelande sÀtt. Odinslund i Uppsala valdes ut som studieobjekt eftersom det Àr en centralt belÀgen promenadpark i ett omrÄde med höga kulturhistoriska vÀrden.

Med en vÀxande befolkning och förtÀtning av innerstaden ökar konkurrensen om markytan i centrala Uppsala. I denna uppsats analyseras anvÀndningen av markytan pÄ St: Eriks torg i Uppsala. St: Eriks torg Àr belÀget mitt i centrala Uppsala, omgivet av flera kulturhistoriska byggnader, och anvÀnds för nuvarande som en parkeringsplats. Alternativen som analyseras Àr att fortsÀtta lÄta torget anvÀndas som en parkeringsplats eller att konvertera torget till dess ursprungliga anvÀndningsomrÄde, ett torg med torghandel. Alternativen analyseras med hjÀlp utav en kostnadsnyttoanalys dÀr kostnader och nyttor för alternativen monetÀriseras i största möjliga mÄn.

Denna uppsats a?r en studie av Svenska Dagbladets agenda och La?kare Utan Gra?nsers och Ro?da Korsets informationsflo?de med fokus pa? humanita?ra kriser. Syftet fo?r va?r studie a?r att ta reda pa? i vilken utstra?ckning hja?lporganisationernas informationsflo?de o?verenssta?mmer med Svenska Dagbladets agenda. Fo?r att fa? en helta?ckande studie vill vi a?ven ta reda pa? hur hja?lporganisationerna go?r fo?r att fo?rso?ka styra mediernas agenda.Ide?n till denna studie utvecklades efter att La?kare Utan Gra?nser presenterade rapporten Kriserna svenskar glo?mt som visar att flera humanita?ra kriser som drabbat miljontals ma?nniskor ga?tt svenskarna fo?rbi.

Detta examensarbete syftar till att utreda inneklimat- och energisituationen i Lekaryd kyrka. För att göra detta har klimatmÀtning genomförts, samt simuleringar med datorsimuleringsprogrammet IDA ? Klimat och energi. Kyrkan har höga energikostnader och för att fÄ kÀnnedom om energiförlusternas storlek och fördelning, har en kartlÀggning av kyrkans energiflöden genomförts i syfte att faststÀlla dess energibalans. MÄlet Àr att resultaten frÄn klimatmÀtningen och datorsimuleringarna ska kunna anvÀndas som underlag vid utarbetande av ÄtgÀrdsförslag för en lönsammare och ur bevarandesynpunkt skonsammare drift av Lekaryd kyrka.

Det förekommer ett eftersatt underhÄll i landets utemiljöförvaltningar, vilket leder till konsekvenser för anlÀggningarna och förvaltningarnas ekonomiska resurser. Detta arbete ansluter till SLU Moviums projekt UnderhÄllsskulden som Àmnar belysa problematiken. Begravningsplatser Àr en del av vÄrt kulturarv och deras kulturhistoriska vÀrden ska skyddas enligt 4 kap. kulturminneslagen. UnderhÄllet ska sÀkerstÀlla ett bevarande.

I dagens samhÀlle Àr det mycket som inte Àr tillgÀngligt och anvÀndbart för alla. MÄlet Àr att det ska vara jÀmlikt att leva och ta del av omgivningen. Detta innebÀr att Àven personer med en funktionsnedsÀttning ska kunna ta sig in i en byggnad, helst genom huvudentrén. Förr i tiden tÀnkte man inte pÄ tillgÀnglighet pÄ samma sÀtt och byggnaderna blev dÀrför inte tillgÀngliga för alla. Men idag finns det bestÀmmelser som mÄste följas och Àven kulturhistoriskt vÀrdefulla byggnader mÄste tillgÀnglighetsanpassas.

I utbildningen SamhÀllsbyggnad pÄ LuleÄ Tekniska Universitet ingÄr ett examensarbete som en avslutande del av utbildningen.Examensarbete gÄr ut pÄ att undersöka och studera tidigare dokumentationer av kulturhistoriska byggnader som har dokumenterats innan avveckling. Detta för att fÄ fram ett underlag till de kommande dokumentationsarbeten i Kiruna dÀr ett flertal kulturhistoriskt vÀrdefulla byggnader mÄste avvecklas i samband med stadsomvandlingen..

Basen för denna studie har varit observationen av att antalet ÄterlÀmnade/Ätertagna familjegravplatser ökar. Orsaker kan vara en ökad mobilitet samt att enklare gravskick som minneslunden efterfrÄgats mer. Dessa familjegravplatser har traditionellt upptagit största delen av kyrkogÄrdens yta och det vÀcker nu frÄgor kring hur man ska kunna finna nya sÀtt att anvÀnda dessa ytor. Syftet med arbetet har varit att skapa kunskap och verktyg för att pÄ ett bÀttre sÀtt arbeta med en kyrkogÄrd i förÀndring. TillvÀgagÄngssÀttet har varit kunskapsinhÀmtning, fallstudie, skissande som metod och reflektion.

I den ha?r vetenskapliga essa?n underso?ks starten av en skrivworkshop, i tva? ungdomsgrupper, som en ga?stande skrivpedagog och fo?rfattare leder pa? deras skola. Den inledande bera?ttelsen belyser fo?rfattarens skrivarbete och spra?kha?llningar. I tva? fo?ljande bera?ttelser, fra?n tva? workshopsituationer i tva? klasser, gestaltas hur olika ha?llningar till det skrivna och talade spra?ket konfronterar varandra.