Energiarbete handlar inte bara om att energieffektivisera byggnaderna utan även om att skapa platser med god energi som gör att vi mår bra och vill vistas där. Vid energi- och miljöarbete där utemiljön är det centrala arbetsmaterialet kan man få fl era synergieffekter. Energi finns överallt. Det handlar inte bara om att gröna tak och väggar kan ha en isolerande funktion, utan på köpet får man mer funktionsanpassade utemiljöer som kan förbättra livsmiljön.Genom att klimatplanera, som innebär att vi på smarta sätt planerar utemiljön och använder oss av träd, buskar, klätterväxter, grönytor, dagvatt en och refl ekterandematerial kan vi minska behovet av energi egentligen utan att förändra vårt beteende. Däremot behöver vi dessutom ändra vårt beteende för att uppnå en större effekt av klimatplaneringen.

Stadsdelen Alby i Botkyrka kommun utanför Stockholm byggdes i början av 1970-talet som en del av det så kallade miljonprogrammet. I Alby bor i dag människor av olika nationaliteter, med skilda ekonomiska förutsättningar och med skiftande krav på sin utemiljö. Arbetet är uppdelat i tre delar där den första delens avsnitt är ett försök att ge fördjupade kunskaper inför analysarbetet och programskisserna som utgör del två och tre. I avsnittet ?Stadsplanering och grönstruktur? ges en sammanfattning av hur stadsplanering och grönstruktur samspelat under olika tidsperioder från sekelskiftet och framåt. Grannskapsplaneringens fysiska utformning och grönstrukturens uppgift att skilja stadsdelar och bostadsområden från varandra beskrivs.

Att säkert navigera ett fartyg in till eller ut från en hamn är ett av de svårare momenten inom sjöfarten. För att underlätta uppgiften har man under lång tid använt sig av lotsar ? erfarna sjömän med hög grad av lokalkännedom som assisterar fartygets ordinarie besättning med navigering och andra uppgifter relaterade till en säker passage genom farleden och hamnen.Ny teknik, tillsammans med ekonomiska och säkerhetsmässiga överväganden, har lett fram till frågan om det i någon mån är möjligt att bedriva lotsning från andra platser än från fartyget självt, s.k. fjärrlotsning. Att överföra lotsningsfunktioner från en fartygsbrygga till ett landbaserat kontrollrum är emellertid ingen trivial fråga.

Stadens form är en viktig faktor som påverkar människans val av fysiska aktiviteter och livsstil i allra högsta grad. Idag drabbas befolkningen i västvärlden allt oftare av livshotande sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, fetma, diabets typ 2 och benskörhet. Dessa sjukdomar kan härledas till att människan har anammat en allt mera stillasittande livsstil och en avsaknad av fysisk aktivitet. Samhället har utvecklats och moderniserats genom effektiv teknikutveckling som gjort att människan inte behöver anstränga sig fysiskt i lika stor utsträckning. Städerna har vuxit och blivit funktionsuppdelade och avstånden mellan städernas målpunkter har blivit längre. Det blir ofta bilen som förblir det självklara transportmedlet mellan dessa destinationer. Värdefulla grönytor som används för rekreation och en biologisk mångfald får allt oftare ge vika åt städernas frammarch och utbredning.

Det här är ett examensarbete i Landskapsarkitektur. Arbetet handlar om tillkomsten av en förskolegård och landskapsarkitektens intentioner jämfört med hur resultatet, den färdiga gården, används av barnen. I den jämförelse som utförts mellan arkitektens intentioner och det utfall som observerats under ett antal tillfällen på plats kan man se att det är svårt att fullt ut sätta sig in i barnens relation till den utemiljö de vistas i. Även om det nästan blir som arkitekten tänkt sig finns det flera återkommande moment som riskerar att påverka designprocessen på ett dåligt sätt. Några risker som förefaller uppenbara är att man ägnar kraft åt att skapa miljöer för särskilda tillfällen som samlingar och scener för avslutningar, platser som man inte använder i vardagsleken. En annan är att man tar avstamp i den vuxnes syn på utemiljön där ord som säkerhet, skönhet och ekonomi får stor betydelse. Miljöpromenader tillsammans med barnen är ett bra sätt att starta upp planeringsprocessen. Observationer är lämpliga som avslutning av arbetet.

Studiens syfte innebar att undersöka situationen för människor med normalbegåvning och funktionshinder i dagens svenska samhälle samt att studera diskrepansen mellan aktörer med synliga funktionshinder och aktörer med osynliga funktionshinder. Detta på arenorna: Arbete/studier/daglig verksamhet, fritidsverksamhet och på allmänna platser i samhälletStudiens forskning utgår från en metodisk grund som bygger på Layders domänteori, hermeneutisk metod och inspiration av Grundad Teori. Tillvägagångssättet har varit en triangulering bestående av samhällsvetenskapliga teorier, en kvalitativ intervjuundersökning och en kvantitativ enkätundersökning. Resultatet av studien visar på aspekter både av inkludering och av exkludering för människor med funktionshinder. Det konstateras att det existerar stora hinder för aktörer med funktionshinder på studiens arenor.

För att undvika en känsla av meningslöshet är det viktigt att arbetsmiljön känns levande. Vårt sensoriska system utvecklades i naturen och upplevelsen av livsmiljön förmedlas till 80 % av ljus. Dagens teknik ger helt nya möjligheter att skapa dynamiska ljusmiljöer, men såväl mätmetodiken som begreppsapparaten är dåligt utvecklad. Det som möjliggjort denna studie är att jag fick chansen att fokusera på Biokontorets gröna ljusa kontorsmiljö som en begriplig konkret arbetsmiljöförbättring, och att prova Synfältsanalysen som metod att analysera det ljusflöde man ser. Uppsatsens metodik kombinerar detta med intervjuer som visar att de flesta användarna av Biokontoren tycker belysningen är viktigast. Kombinationen med intervjuer om hur man upplever sin arbetsmiljö ger vägledning för hur tolkningen av de bildbaserade analyserna kan utvecklas. Uppsatsen inkluderar teori om att människor föredrar platser där det finns levande organismer och där vår förmåga att bearbeta information stimuleras lagom mycket och på lämpligt sätt. Ett problem som noteras är att dagens kontorsarbete och bildskärmar gör att det finns risk för synstress.

Med klimat avses statistiska väderförhållanden såsom temperatur, nederbörd, vind, et cetera.  Dessa statistiska förhållanden skiljer sig mycket på olika platser på jorden. I detta arbete har klimatet för en viss breddgrad runt hela jorden studerats och hur klimatet beror av geografiska förhållanden såsom berg och hav. Breddgraden är vald till 59±2 grader nord. På denna breddgrad förekommer både stora kontinenter och världshav med stora skillnader i till exempel topografi och avstånd till hav/sjöar.För att kunna studera detta har data över månadsmedeltemperaturen och månadsmedelnederbörden samlats in från en klimatdatabas (www.worldclimate.com).

 SammanfattningVårt syfte med den här studien har varit att studera vilka föräldraroller som framträder inom en föräldrakooperativ förskola beroende på tid och plats. Vi ville även undersöka om barnen handlar annorlunda när föräldrarna är närvarande i verksamheten i jämförelse med när deras föräldrar inte är det. För att undersöka vilka roller som framträder i ett föräldrakooperativ har vi genomfört fyra föräldraintervjuer samt observerat fem dagar på ett föräldrakooperativ. Denna studie visar att det framträder tre olika föräldraroller samt att de förekommer på olika platser. Studien visar även utifrån observationer och intervjuer att en del barn handlar olika när föräldern är närvarande i jämförelse med när de inte är det.

Arbetar man med att planera våra offentliga rum har man förhoppningsvis inställningen att dessa rum ska stimulera alla sinnen. För att kunna göra detta måste man veta vad det är som behöver stimuleras. Boverket, den nationella myndigheten för frågor om samhällsplanering, stads- och bebyggelseutveckling, byggande och förvaltning och för bostadsfrågor, är en av de instanser som arbetar för att planera för alla sinnen. Dock ligger fokus fortfarande på att minska de negativa intrycken, och göra platser tillgängliga, till exempel att minska buller, och bygga ledstråk. Att alla sinnena och alla delar av sinnena stimuleras på ett positivt sätt är viktigt, särskilt för barn då deras utveckling är avhängigt det.

Köket på centralsjukhuset i Karlstad har byggts om. Efteråt har fuktproblem lokaliserats i vissa delar av krypgrundens tak under köket. Landstingsfastigheter, som sköter lokalerna, är intresserade av att få bort fukten samt undersöka hur klimatet i krypgrunden skulle förändras vid eventuella åtgärder med detta syfte.Genom mätningar av temperaturer och fuktighet på olika platser i krypgrunden har klimatet fastställs. De mätningar som gjordes momentant var yttemperaturer på krypgrundens golv och tak samt kökets golv. Även luftens hastighet i krypgrunden mättes.

I Sverige används nollvisionen som strategi för att forma ett säkert vägtransportsystem. Nollvisionen innebär att människor inte ska dödas eller skadas i vägtrafiken då det anses oacceptabelt att vägtrafiken kräver människoliv. För att förhindra olyckor vidtas åtgärder, men hänsyn måste tas till att människor gör misstag varför också nollvisionen accepterar olyckor men inte sådana som leder till allvarliga personskador eller död.Trafikplatser med överliggande cirkulationsplats har kommit att bli ett allt vanligare inslag i den byggda miljön då de i regel är mindre utrymmeskrävande än traditionella trafikplatser såsom ruter-, klöver- och trumpetkorsningar. Avsaknaden av analyser huruvida trafikplatser med överliggande cirkulation påverkar trafiksäkerheten är påtaglig. De förekommer vanligen i tätortsmiljö med höga trafikflöden vilket gör att en felaktig utformning skulle kunna få stora konsekvenser.

Syftet med studien var att beskriva hur föräldrar till barn med autism skildrar erfarenheter av delaktighet i dagliga aktiviteter. För att studera detta genomfördes en litteraturbaserad studie med analys av fem biografier. De utvalda böckerna var skrivna 1995 eller senare av svenska föräldrar till barn med autism och skildrar familjens förhållanden innan barnet fyllde 18 år. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys och i resultatet framträdde det övergripande temat, Vardagen präglas av rutin och struktur, samt tre underteman, Föräldraansvaret dominerar vardagen, Förändrade relationer och minskat umgänge med andra och Begränsat tillträde till samhällets olika arenor. Resultatet visade hur familjens vardag på olika sätt påverkades av det behov barnet med autism har av rutiner och struktur samt hur det fick konsekvenser i form av minskad delaktighet i vardagens aktiviteter för hela familjen.

Språkundervisningen skall idag leda till kommunikativ kompetens och interkulturell förståelse. Tidigare forskning har visat att läroboken har en stark ställning och auktoritär roll i engelskundervisningen. Studier har visat att etnisk tillhörighet ofta framställs som traditionell och ensidig. Uppenbara rasistiska element har försvunnit men schablonmässiga framställningar finns fortfarande kvar i läroböckerna.I examensarbetet studeras hur kulturella inslag med betoning på etniska stereotyper och schablonmässiga föreställningar presenteras i två läroböcker i engelska framtagna för skolår nio i grundskolan. Forskningsfrågorna syftar till att visa hur respektive lärobok skildrar kulturella inslag samt om dessa innehåller etniska stereotyper.

Boken Byggprocessen beskriver att ett byggprojekt uppstår när det uppkommer ett behov, i form av att en plats inte längre fyller sin funktion, eller att en verksamhet behöver en plats att vistas på (Nordstrand, 2008). Kommuner har regler att rätta sig efter när det gäller att kunna bygga och omprojektera platser, politiska beslut avgör och sätter igång ett byggprojekt (Nordstrand, 2008). Syftet med examensarbetet är att öka kunskapen och klargöra vad som krävs för att från idé till färdigställande och förvaltning, få processen att gå smidigt och med ett gott resultat. Ett projekt som har rykte om sig att ha lyckats med sin process och fått en uppskattad slutprodukt, är ombyggnaden av Stortorget i Gävle. Genom att studera varför projektet Stortorget i Gävle anses vara så lyckat kan vetskapen om framgångsfaktorerna bli större. Vad är det som gör att en plan- och byggprojekt lyckas? Vilka är framgångsfaktorerna? Under studien har tre personer intervjuats om byggprocessen av Stortorget i Gävle.