Denna studie har utförts med avseende på förvaltning av byggnader enligt BREEAM In-Use, som används för miljöcertifiering av befintliga byggnader. Rapporten är inriktad på aspekterna av att certifiera en byggnads förvaltning samt den verksamhet som förs inom denna. Kopplingen mellan brukaren och förvaltaren är väsentlig för att säkerställa att man uppnår de krav som BREEAM ställer. Ett hjälpmedel för att främja denna kommunikation mellan dessa parter är de gröna hyresavtal från fastighetsägarna, som har visat sig vara en nödvändig länk. Det har visat sig att befintlig förvaltningsmetodik behöver utvidgas i dess rutiner och att kunskap om BREEAM är nödvändig inom förvaltningen.

Byggnader kan rymma personliga minnen från svunnen tid i form av en privat levnadshistoria. De kan också genom sin ursprungligt avsedda funktion rymma information om den tidens ideal och förutsättningar. Byggnader är en del av vår historia och därmed även av vårt kulturarv. För att bevara detta arv, byggnadernas historia och den information som de kan ge skyddas vissa av dessa i Sverige enligt svensk lag och internationellt enligt FN:s världskulturarvskonvention. Detta arbete behandlar ett exempel på en byggnad, Riksmannagården i Alvesta, som är byggnadsminnesmärkt vilket innebär att det skyddas utifrån kulturminneslagen av länsstyrelsen.

Detta examensarbete har utförts i samarbete med Sigtuna Kommunfastigheter. Målsättningen med arbetet har varit att ta reda på vilken tekniklösning som skulle passa bra för nybyggnation av en energieffektiv förskola med tonvikt på klimatskal.Under arbetets gång har material samlats in i form av litteratur, studiebesök samt intervjuer med nyckelpersoner som har erfarenheter från tidigare byggda lågenergiförskolor och byggnader i relevant geografiskt område. Studierna visar att det finns ytterligare alternativ på byggnation av energieffektivhus som i viss omfattning har andra tekniklösningar.I samband med miljömålen som beslutas av EU och som Sverige också följer, växer efterfrågan på energieffektiva byggnader. Målen omfattar minskning av växthusutsläppen med 20 procent till år 2020, i förhållande till år 1990 ökning av energieffektivitetens med 20 procent. Eftersom byggsektorn står för 40 procent av Sveriges totala energianvändningen och ca 50 procent för den totala elanvändningen är det av stor vikt att tänka miljö- och energieffektivt när det gäller  nyproduktion av bostäder och lokaler.Passivhus är en av de lågenergibyggnader som svarar för energieffektiva bostäder och lokaler.

Bakgrunden till denna uppsats grundas i ett egenintresse i förvandlingen av stationshuset i Vara. Sedan jag genom mina föräldrar som bor kvar i orten, på tidig vår 2010 fick reda på att huset skulle bli korallrött har detta numer blåa konstverk retat mig. Detta kandidatarbete har gett mig möjligheten att på ett vetenskaplig sätt utröna bakomliggande orsaker till stationshusets förvandling till det Vara kallar, Sveriges största konstverk. Syftet med denna uppsats är att utreda hur den estetiskt tilltalande utformningen av byggnader vilka klassas som konstverk bör regleras enligt Plan- och Bygglagen och vilken roll kulturell planering spelar i den estetiskt tilltalande utformningen av den offentliga miljön. Genom två olika typer av fallstudier har tre olika konstverksprojekt studerats och analyserats utifrån inventeringar, observationer, intervjuer och innehållsanalys om bland annat begreppen byggnad, estetik och konstverk.

Jag har valt ut 12 st. av de bostadsprojekt som jag arbetat med under de senaste tjugo åren. För dessa projekt gäller att jag som arkitekt har haft ett huvudansvar för hela projektet eller delar av det. Jag inleder min text med reflektioner kring några aspekter som styrt mitt arbete och som gäller för alla de 12 projekten. Jag avslutar med en kort beskrivning av de valda projekten, ett för ett.

Inneklimatet pa? Skoklosters slott a?r pa? vissa ha?ll problematiskt. Mögelangrepp förekommer i somliga rum, främst sådana som a?r bela?gna i norrla?ge och da?rmed lite kallare a?n o?vriga rum. Fo?r att finna en lo?sning pa? mo?gelproblemen inleddes va?ren 2013 ett trea?rigt experiment vars syfte var att utro?na om mo?gelproblemen skulle kunna undvikas med aktiv klimatstyrning, vilket inte funnits innan experimentet.

Jag har i mitt kandidatarbete arbetat med ljud och akustik i gamla kyrkor. Gamla byggnader och hus har alltid fascinerat mig. Det finns en sorts tyst berättelse i äldre byggnader. Jag känner en vördnad inför gamla hus och de som ritat och byggt dem. De berättar om sin tid och om saker vi glömmer bort.

I och med höjda energipriser och ökad medvetenhet om naturresursernas ändlighet har intresset för energieffektivisering ökat inom alla områden. I ett av riksdagens miljökvalitetsmål anges att energianvändningen i bostäder och lokaler bör minska med 20 % till år 2020 i förhållande till den användning som var 1995. Som det ser ut idag har energianvändningen i bostäder och lokaler snarare ökat än minskat sedan 1995 därför krävs stora krafttag om målet ska nås.De största värmeförlusterna i en byggnad sker genom transmissionsförluster. En annan förlustfaktor i en byggnad är det okontrollerade luftflödet som transporteras in eller ut ur klimatskalet genom springor och otätheter i konstruktionen. Detta luftläckage är svårt att uppskatta eller beräkna utan att göra en täthetsmätning av byggnaden.

Examensarbetet undersöker hur gestaltning av byggnader och jordbruksmark tillsammans kan bidra till att skapa ett ekonomiskt och ekologiskt självförsörjande center för föräldralösa barn i Tanzania..

Det svenska byggnadsbeståndet är i stort behov av att energieffektiviseras. Framförallt byggnader som är gjorda under det så kallade miljonprogrammet som innebar att en miljon bostäder skulle byggas under 1960-talet och början på 1970-talet. Gimmel Fastigheter är ett fastighetsbolag som äger 24 stycken lamellhus på Granbergshöjden i Bollnäs. Dessa byggnader är uppförda under denna period och är dåligt värmeisolerade samt har fuktläckage från takkonstruktionen. Gimmel Fastigheter planerar utifrån detta att byta takkonstruktion från de horisontella taken till ett sadeltak och samtidigt tilläggsisolera vindsbjälklaget.

På Beckholmen ligger stockholmsregionens enda aktiva reparationsvarv med kapacitet att ta emot såväl större fartyg samt skärgårdstrafikens fartyg. För att kunna bedriva verksamheten på ett säkert och miljövänligt sätt krävs infrastrukturella investeringar i form av byggnader och anläggningar. Stockholms stad har påbörjat ett programarbete och  presenterat ett förslag till detaljplan som möjliggör dessa investeringar. Då det handlar om stora investeringar och förändringar i stadsbilden är den nya detaljplanen ett känsligt projekt, särskilt om varvsverksamheten skulle hamna i ekonomiska svårigheter. I det förslag till detaljplan som presenterats hösten 2012 har varsverksamhetens funktioner lagts inom en och samma byggnadsvolym, som till en följd blir väldigt stor. Frågeställningen i ?Beckholmen bit för bit? är om en detaljplan som låter verksamheten växa mer inkrementellt fördelat på fler byggnader kan göra projektet mer flexibelt. Efter studier av varvsverksamhetens program samt volym och planstudier, blir slutsatsen att det finns fördelar med att fördela varvsfunktionerna på fler byggnadsvolymer.

Bakgrunden till denna uppsats grundas i ett egenintresse i förvandlingen av stationshuset i Vara. Sedan jag genom mina föräldrar som bor kvar i orten, på tidig vår 2010 fick reda på att huset skulle bli korallrött har detta numer blåa konstverk retat mig. Detta kandidatarbete har gett mig möjligheten att på ett vetenskaplig sätt utröna bakomliggande orsaker till stationshusets förvandling till det Vara kallar, Sveriges största konstverk. Syftet med denna uppsats är att utreda hur den estetiskt tilltalande utformningen av byggnader vilka klassas som konstverk bör regleras enligt Plan- och Bygglagen och vilken roll kulturell planering spelar i den estetiskt tilltalande utformningen av den offentliga miljön. Genom två olika typer av fallstudier har tre olika konstverksprojekt studerats och analyserats utifrån inventeringar, observationer, intervjuer och innehållsanalys om bland annat begreppen byggnad, estetik och konstverk. Problematiken i lagtextens definition av vad som är estetiskt tilltalande beror mestadels på att det är ett mycket svårdefinierat begrepp till skillnad från vad en byggnad och ett konstverk är.

I dagsläget finns tydligt regelverk som anger hur byggnader skall uppföras, dock saknas hjälpmedel för att kraven skall anses tillgodosedda på stora och komplexa byggnader som finns inom industrin, skall dimensioneras för att tillfredsställande brandskydd ska uppnås. Detta resulterar i att analytisk dimensionering (dimensionering baserad på uträkningar till skillnad mot förenklad dimensionering vilken i princip följer de allmänna råden) som regel måste användas även vid mindre byggnationer. Syftet med examensarbetet är att påvisa eventuella oklarheter i det existerande regelverket (Boverkets byggregler, BBR) 1 för brandskydd av industribyggnader i Sverige, där reglerna för förenklad dimensionering inte är anpassade för byggnader med industriell verksamhet. Målet är att om möjligt komma fram till hur man skall resonera vid dimensionering av brandskyddet i dessa byggnader utifrån en diskussion om rådande lagstiftning och de skillnader som påvisats mellan Sveriges och andra länders regelverk. Arbetet består av en litteraturstudie av de regelverk som finns för brandskydd i Sverige, där de avsnitt som är problematiska för industribyggnader lyfts fram.

Denna avhandling behandlar stegljudet i två trähus på campus i Växjö. Staden lyfts ofta fram som en bra förebild inom miljö- och klimatfrågor. Det kommunala fastighetsbolag som äger, förvaltar och bygger universitetets byggnader är intresserade av dessa frågor när nya hus ska byggas. De två senast byggda husen är byggda med trästomme, som anses vara ett bra miljöval. Framtida hus förväntas även de byggas med trästomme.

Uppsatsen fokuserar på energideklaration i samband med överlåtelse, och vad den innebär för konsumenten, fastighetsmäklaren och förmedlingsprocessen, av småhus. Därför har två fastighetsmäklare samt representant från Boverket intervjuats, för att ge sin åsikt om ämnet. En representant för energiexperterna skulle även ge sin syn på ämnet, men försvann under tider för intervjuerna. Från och med 1 januari, 2009 är det krav på att alla byggnader, som tillhör en fastighet vilken säljs, skall energideklareras. Detta krav framförs i Lagen om energideklaration för byggnader, som i sin tur grundar sig i ett EG-direktiv från 2002.